Forsmarks kärnkraftverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Forsmarks kärnkraftverk
Forsmarksverken
Plats Forsmark, Östhammars kommun
Land  Sverige
Ägare Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag (Vattenfall, Mellansvensk Kraftgrupp, E.ON)
Togs i kommersiell drift F1: 10 december 1980 (33 år)
F2: 7 juli 1981 (32 år)
F3: 21 augusti 1985 (28 år)
Reaktorer
Aktiva reaktorer, brutto (netto) 3 (3206 MW)[1]
Kapacitet
Årsproduktion för 22 300 GWh
Forsmark på kartan över Sverige
Red pog.svg
Forsmark
Forsmark på kartan över Sverige.

Forsmarks kärnkraftverk är ett kärnkraftverk utanför bruksorten Forsmark i Östhammars kommun, Uppsala län, Uppland. Kärnkraftverket ägs av Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, där statliga Vattenfall AB är huvudägare. Verket har tre reaktorer och den totala installerade elektriska nettoeffekten är efter de senaste effekthöjningarna 3157 MW.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I besluten om den svenska kärnkraftens utbyggnad fanns flera olika alternativa platser. På 1960-talet hade man nästan byggt färdigt reaktorn vid Marviken (som dock aldrig kom i drift) och 1972 stod den första reaktorn i Oskarhamn färdig. I Mälardalen fanns två alternativ, antingen på Käftudden i Trosa kommun eller i Forsmark, där valet blev den senare. Anläggningsarbetet började i oktober 1971 och 15 januari 1973 bildades Forsmarks Kraftgrupp (FKG) av Vattenfall och Mellansvensk Kraftgrupp AB. FKG köpte två år senare Forsmarks bruk av greve Ludvig af Ugglas. Forsmarks elhistoria hade faktiskt börjat redan på 1890-talet då järnproduktionen lades ner och stånghammaren byttes ut mot Upplands första vattenkraftverk. Forsmarks Herrgård blev därmed det första elektriskt belysta huset i Uppland.

1976 var arbetet i full gång och ca 2700 personer fanns på platsen. Den 6 oktober anlände den första bränsletransporten och varmprovdrift påbörjades 15 januari året därefter. Trots tillstånd enligt atomenergilagen försenades starten pga. olyckan i Harrisburg och kärnkraftsomröstning. Reaktorn Forsmark 1 kopplades på elnätet för första gången 5 juni 1980 och kom i kommersiell drift den 10 december samma år. Dess tvillingreaktor Forsmark 2 kopplades på 15 december 1980 och kommersiell drift inleddes 7 juli året efter. De är i princip identiska kokvattenreaktorer med en elektrisk effekt (2010) på 1022 respektive 1035 MW. Den tredje reaktorn vid kärnkraftverket Forsmark 3 kopplades in 3 mars 1985 och var i full kommersiell drift 21 augusti samma år. Forsmark 3 är också en kokvattenreaktor men större än F1/F2 med en elektrisk effekt (2010) på 1229 MW [2].

Måndagen den 28 april 1986 indikerade strålningsdetektorer på Forsmark förhöjda strålnivåer [3]. Då man inte kunde finna några indikationer på läckage väcktes misstankarna att utsläppet kom utifrån. Senare registrerades förhöjda halter på flera platser i Sverige och på kvällen den 28 april gick Sovjetunionen ut och medgav att en olycka inträffat i Tjernobyl tidigt på morgonen den 26 april 1986.

Högst produktion sattes rekordåret 2004 då nära 25 miljarder kilowattimmar (25 TWh) producerades och tillgängligheten låg på 94,3%. Detta kunde uppnås genom byte av lågtrycksturbinerna i reaktor 1 och 3. I den senaste höjdes den installerade elektriska effekten med 135 MW.

Incidenten i juli 2006[redigera | redigera wikitext]

Den 25 juli 2006 utfördes ett underhållsarbete av Svenska kraftnät i ställverket utanför Forsmark 1. En brist i arbetsrutinen gjorde att ställverket inte jordades vilket ledde till en kortslutning när strömmen slogs på klockan 13:20. Spänningstransienter fortplantades genom kraftverkets elsystem och under några sekunder varierade spänningarna mellan cirka 80 och 120 % av normal nivå. Reaktorns effekt reglerades automatiskt och omedelbart ner, och efter cirka 30 sekunder snabbstoppades reaktorn. Vid en sådan händelse ska kraftverkets egna elförsörjning ta över. Kraftverkets säkerhetssystem är fyrfaldigt där varje del har egen elförsörjning via dieselgenerator och batterier. Dock startade bara två av de fyra dieselgeneratorerna, vilket i och för sig gav tillräcklig kapacitet hos viktiga säkerhetssystem. Matningen av ström från batterier var också utslagen på grund av transienter och överspänningar. Detta ledde till att ett flertal viktiga säkerhetssystem, datorer och mätinstrument blev spänningslösa. Flera mycket viktiga instrument, till exempel för mätning av vattennivå i reaktorn slogs ut eller var inte tillförlitliga. Händelsens allvar består framförallt i att elstörningen mycket väl skulle kunnat slå ut elektriska skydd som förhindrat inkoppling av samtliga 4 dieselgeneratorer, vilket hade varit en mycket farlig situation med krav på operatörsåtgärder inom någon timme för att förhindra härdskador. Efter 23 minuter startades de två återstående generatorerna manuellt vilket normaliserade situationen. Statens kärnkraftinspektion klassade efteråt händelsen såsom "mycket allvarlig". Incidenten är klassad som en INES 2 (skala 0-7)[4], vilket betyder "Försämring i anläggningens djupförsvar (försämring i anläggningens säkerhetssystem)" och tillhör de tre lägsta nivåerna

Den 1 augusti hävdade privatpersonen Lars-Olov Höglund i media att reaktor 1 i Forsmark varit nära härdsmälta.[5] Ingvar Berglund som är chef för säkerhet och miljö på Forsmarks kärnkraftverk anser dock att Höglunds beskrivning är helt felaktig.[6] Höglunds opartiskhet har ifrågasatts, eftersom han sedan länge driver rättsprocesser mot både Forsmark och Ringhals där han begär miljonskadestånd för att hans företag enligt honom själv har blivit orättvist behandlad i upphandlingar från dessa[7]. Kjell Olsson, utredare på SKI, sade dock senare till en skolklass att Höglund hade rätt rent tekniskt i mångt och mycket.[8] Efter ett arbete med att förbättra säkerhetskulturen, säkerhetsarbetet samt tillförlitligheten startades kärnkraftverket igen och efter inspektion av IAEA bedöms nu kärnkraftverket hålla hög internationell standard.

Incidenten 2006 belyser moderna reaktorers akilleshäl - en ändlös elförsörjning för kylning. Vattnet i en strömlös reaktor kommer förr eller senare att koka bort, vilket i sin tur leder till ännu sämre kylning, skador på härden, och till slut härdsmälta. Härdskador är synnerligen problematiska då delar av bränslestavarna torrläggs, reagerar med vattenånga varvid vätgas frigörs, som blandat med luft är starkt explosivt. Händelseförloppet vid Fukushima-olyckan visar tydligt på problemen med utebliven strömförsörjning som i det fallet orsakades av en tsunami. En möjlig missuppfattning är att värmeutvecklingen i en reaktor upphör så fort den stängs av, vilket endast stämmer till viss del. När styrstavarna skjuts in till max avstannar kärnklyvningen och värmeutvecklingen som denna alstrar. Bränslestavarna själva avger dock fortfarande mycket värme p.g.a. alfa och beta-sönderfall av de radionuklider som bildas vid kärnklyvning av uran. Av samma anledning behöver även använt kärnbränsle konstant hållas nedkylda i vattenbassänger.

Likheten med Fukushima är tydliga, vilket bl.a. Dagens Nyheter och Deutsche Welle skriver om. [9] [10] Till skillnad mot Fukushima är dock alla svenska kärnkraftverk försedda med haverifilter som tillåter att man släpper ut ett eventuellt övertryck utan att någon radioaktivitet följer med ut i atmosfären.

Resultat av stresstester[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av Fukushima-olyckan och den påföljande härdsmältan, initierade europakommissionen så kallade stresstester för unionens 14 medlemsländer plus grannländer som Schweiz och Ukraina. Stresstesterna går ut på att se om kärnkraftverk kan stå emot naturkatastrofer, mänskliga misstag och illvilliga attacker.

Forsmark tillsammans med det finska kärnkraftverket Olkiluoto kritiseras och rapporten slår fast att inget av verken skulle klara ett strömavbrott på mer än en timme, eller ett utslaget kylsystem. Forsmark 3 och OL1 och OL2 är av samma typ, BWR75 levererat av Asea Atom i slutet av 70-talet.

[11] [12]

Reaktorerna[redigera | redigera wikitext]

Forsmark 1[redigera | redigera wikitext]

Reaktor 1 vid Forsmarks kärnkraftverk.
Forsmark 1
Start 1980
Typ Kokvattenreaktor
Termisk effekt 2928 MW[13]
Nettoeffekt 1015 MW
Tekniska data

Reaktorn Forsmark 1 (F1) anslöts till elnätet för första gången 5 juni 1980 och kom i kommersiell drift 10 december samma år. Reaktorn av typen kokvattenreaktor (BWR69) levererades av ASEA-Atom och de två turbinerna samt generator från Alstom. Byte av lågtrycksturbiner genomfördes 2004 på reaktorn vilket höjde effekten med cirka 50 MW till 1015 MW. F1 har precis som sin systerreaktor F2 en reaktorhärd bestående av 676 bränsleelement varav 20% byts årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar. Kylvattnet tas direkt ur Östersjön med ett flöde på 2x23 m3/s, vid utloppet i Biotestsjön har temperaturen stigit med 10 grader. Reaktorbyggnaden är 60 meter hög och den 44 meter höga ”skorstenen” fungerar endast som utlopp av anläggningens ventilation. Ventilationen filtrerar huvuddelen av eventuella farliga partiklar. Den genomsnittliga energitillgängligheten vid F1 är 81,4%.

Forsmark 2[redigera | redigera wikitext]

Reaktor 2 vid Forsmarks kärnkraftverk.
Forsmark 2
Start 1981
Typ Kokvattenreaktor
Termisk effekt 2928 MW[13]
Nettoeffekt 990 MW
Tekniska data

Forsmark 2 (F2) är i princip identisk med Forsmark 1 och anslöts till elnätet för första gången 15 december 1980. Kommersiell drift inleddes 7 juli året därpå. F2 är den första av reaktorerna vid Forsmark som planeras att effekthöjas. Modifieringar av anläggningen har utförts under flera års tid, och efter ett godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten kommer den nya termiska effekten att bli 3253 MW.

Forsmark 3[redigera | redigera wikitext]

Reaktor 3 vid Forsmarks kärnkraftverk.
Forsmark 3
Start 1985
Typ Kokvattenreaktor
Termisk effekt 3300 MW[13]
Nettoeffekt 1170 MW
Tekniska data

Forsmark 3 (F3) är den kraftfullaste kärnreaktorn av de tre reaktorer som ingår i verket. F3 är tillsammans med den från början i princip identiska systerreaktorn Oskarshamn 3 (som var planerad att byggas i Forsmark under namnet Forsmark 4) den yngsta reaktorn i Sverige. Den anslöts till elnätet 3 mars 1985. Full kommersiell drift skedde 21 augusti samma år. F3 är liksom F1 och F2 en kokvattenreaktor men av den nyare modellen BWR75. Denna levererades av ASEA-Atom och typen återfinns även i de finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2 (dock en något förnyad variant)[14]. Både den ursprungliga och den sedan 2004 installerade turbinen kommer från Siemens och generatorn levererades av Brown Boveri (BBC). Nettoeffekten för Forsmark 3 efter utbytet av lågtrycksturbiner 2004 är 1190 MW. Dessa turbiner har tredimensionellt datorberäknade turbinblad med bättre verkningsgrad än de tidigare. Reaktorn kylsystem kyls med 49 m3/s havsvatten direkt pumpat ur Östersjön, utflödet går dock direkt ut i havet och inte som F1 och F2 ut i Biotestsjön.

Ägandeförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Forsmarks kärnkraftverk ägs av Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, som i sin tur ägs av Vattenfall AB (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 %). Mellansvensk Kraftgrupp ägs av Fortum Generation AB (87 %), Skellefteå Kraft AB (7,7 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (5,3 %).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Forsmarks Kraftgrupp års- och miljöredovisning 2007
  2. ^ http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/17/40/fcb6f3d2.pdf
  3. ^ http://www.iaea.org/Publications/Magazines/Bulletin/Bull283/28302793032.pdf
  4. ^ SKI.se: INES-händelser
  5. ^ svt.se: Exchef: Forsmark var nära härdsmälta, 31 juli 2006.
  6. ^ svt.se: SKI: Ingen risk för härdsmälta, 31 juli 2006.
  7. ^ DN Ledare: Strålande nyhet - inget har hänt
  8. ^ Aftonbladet: Katastrof hotade, 30 januari 2007.
  9. ^ http://www.dw.de/dw/article/0,,6469055,00.html&ei=dkJ-TeSAO8GXOuLWqawH&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=7&ved=0CFwQ7gEwBg&prev=/search?q=Sigmar+gabriel+forsmark&num=100&hl=sv&lr=&tbs=qdr:w&prmd=ivnso
  10. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/expert-det-som-hande-i-japans-reaktorer-kan-handa-ocksa-i-sverige
  11. ^ http://www.faz.net/aktuell/wirtschaft/wirtschaftspolitik/energiepolitik/stresstests-fast-alle-europaeischen-atomkraftwerke-haben-maengel-11910772.html
  12. ^ http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/11/1450&format=PDF&aged=1&language=SW&guiLanguage=en
  13. ^ [a b c] vattenfall.se: Teknisk data (sidan besökt 21 november 2008)
  14. ^ Om BWR75 m.m.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Stymne, Per (1993). ”Kärnkraftverket i Forsmark.”. Roslagen (1993): sid. [102]-115 : ill. (vissa i färg).  Libris 1777280

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 60°24′12″N 18°10′0″Ö / 60.40333°N 18.16667°Ö / 60.40333; 18.16667