Gustav IV Adolf
- Den här artikeln handlar om den svenske kungen Gustav IV Adolf. För fartyget, se HMS Konung Gustav IV Adolf.
| Gustav IV Adolf | |
|---|---|
 |
|
| Porträtt av Gustav IV Adolf från 1809 av Per Krafft den yngre | |
|
|
|
| Regeringstid | 29 mars 1792–29 mars 1809 (17 år och 0 dagar) |
| Kröning | 3 april 1800 i Norrköping |
| Företrädare | Gustav III |
| Efterträdare | Karl XIII (riksföreståndare) |
| Valspråk | Gud och folket |
| Gemål | Fredrika av Baden |
| Barn | Gustav Sofia Karl Gustav Amalia Cecilia Adolf |
| Ätt | Holstein-Gottorpska ätten |
| Far | Gustav III |
| Mor | Sofia Magdalena av Danmark |
| Född | 1 november 1778 Stockholm |
| Död | 7 februari 1837 (58 år och 98 dagar) Sankt Gallen i Schweiz |
| Begravd | 1884 Riddarholmskyrkan i Stockholm |
Gustav IV Adolf, född 1778, död 1837, var kung av Sverige 1792–1809. I Napoleonkrigen tog han konsekvent ställning mot Napoleon I, vilket till slut ledde till finska kriget, som ledde till förlusten av den östra rikshalvan. Missnöjet var så starkt att han 1809 avsattes i en statskupp, och han levde resten av sitt liv på kontinenten i allt fattigare förhållanden. Han var son till Gustav III och Sofia Magdalena och gift med Fredrika av Baden.
Innehåll |
Uppväxt[redigera]
Gustav IV Adolf föddes på Stockholms slott 1 november 1778 som son till Gustav III och Sofia Magdalena. Hans fadder var Nils Svensson i Håslöv. Tidigt uppkom illasinnade rykten om att Gustav III, inte skulle ha varit far till barnet, utan en finländsk adelsman, Adolf Fredrik Munck, som varit behjälplig vid kungaparets sexualdebut.
Trots att kungaparet visade alla tecken på ett lyckligt äktenskap vid tiden för drottningens första graviditet fördes ryktet vidare, till och med av Gustav III:s bror hertig Karl och av honom till brödernas mor Lovisa Ulrika, vilket ledde till en brytning mellan kungen och henne, som inte bilades förrän på Lovisa Ulrikas dödsbädd. Ryktet var så befäst att det i Svenska adelns Ättar-taflor står under greve Munck af Fulkila att denne tros i hemlighet varit gift med drottning Sophia Magdalena, och "förmodas vara fader till Gustaf IV Adolf".[1]
Kungen engagerade sig djupt i den äldre sonens uppfostran. Således fick han en egen guvernör (det vill säga informator), det pedantiska riksrådet Fredrik Sparre, redan vid två år och åtta månaders ålder. Vid tio års ålder tilldelades han serafimerorden. Tretton år gammal genomlevde Gustav Adolf mordet på sin far, ett trauma som satte djupa spår. Somliga har menat att detta även präglade hans liv.
Regeringstid[redigera]
Motvilligt tog han över regeringen, med farbrodern, hertig Karl, som förmyndare – ett förmyndarskap som i praktiken övertogs av Gustaf Adolph Reuterholm, vars far, riksrådet Esbjörn Christian Reuterholm, hade tillhört oppositionen mot Gustav III. Hans informator blev senare kanslirådet Nils von Rosenstein. Han lärde sig latin och, vilket var ovanligt för en svensk kung, också finska, ironiskt med tanke på att han senare förlorade Finland och blev dess siste svenske regent.
Som kung antog han valspråket Gud och folket. Som myndig kung gifte sig Gustav IV Adolf år 1797 med Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden. Äktenskapet var mycket lyckligt.
Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin drottning Fredrika och tre kungabarn i Residenset vid Stortorget. Med kungafamiljen följde hovstaten och delar av den diplomatiska kåren varför också angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan av torget disponerades av de förnäma gästerna, och under ett halvår var således Malmö, om inte officiellt så åtminstone de facto, Sveriges huvudstad[enligt vem?]. I Malmö uppkallades Gustav Adolfs torg efter Gustav IV Adolf.
Nedgång och fall[redigera]
Gustav IV Adolfs politik och envishet vid tiden för Napoleons marsch genom Europa ledde till att förtroendet för honom som regent minskade, vilket berörde honom mindre eftersom han var övertygad om giltigheten av kungadömet av Guds nåde.
Gustav IV Adolfs personliga avsky mot franska revolutionen och Napoleon och hans orealistiska syn på Sveriges militära styrka, gjorde att Sverige förklarade Frankrike krig, det s.k. Svensk-franska kriget 1805–1810. Till kriget bidrog att Sverige var beroende av handeln med Storbritannien, och därför motsatte det s.k. kontinentalsystemet, som var en handelsblockad mot Storbritannien. Kriget slutade dåligt för Sveriges del; vid Freden i Paris tvingades man ändå gå med i kontinentalsystemet. Även det så kallade Finska kriget 1808-09 slutade illa. Vid Freden i Fredrikshamn som undertecknades den 17 september 1809, tvingades Sverige avträda Finland till Ryssland. När de nämnda fredsavtalen undertecknades var emellertid kungen redan avsatt.
Missnöjet med kungen hade växt under flera år och nu gick hans motståndare till handling. När kungen i mars 1809 beslutat sig för att ta befäl över södra armén, under pågående större krig med Ryssland i Finland, gick generalen Carl Johan Adlercreutz den 13 mars, med sex andra personer, upp på slottet och förklarade att
| ” | hela nationen vore försatt i häpnad öfver rikets olyckliga ställning och konungens tillämnade afresa och att man vore fastbesluten att afböja den. | „ |
De arresterade kungen och han sattes med sin familj i husarrest på Gripsholms slott.
Den 10 maj samma år avsattes han av ständerna genom en statskupp och han och hela hans familj, inklusive den tioårige kronprinsen, förklarades vara den svenska kronan för all framtid förlustiga.
I historieskrivningen tecknades länge bilden av Gustav IV Adolf och hans regering av 1809 års män och deras efterföljare. Gustav IV Adolf framställdes som en obegåvad och känslomässigt överspänd person vars politik dikterades av tillfälliga och känslobetonade faktorer som tidvis tog sig rent sinnesförvirrade uttryck. De återkallade medaljer som Gustaf IV Adolf utdelat och ersattes med nya utan hans namn, även skyltar, emblem minnesmärken och liknande som bar hans namn togs bort.
Överste Gustafsson[redigera]
Efter en första anhalt i Köpenhamn begav man sig vidare till hovet i Baden, drottningens hemland. Förgäves försökte Gustav Adolf hävda sin rätt till Sveriges tron men hans liv var förstört – hans far mördad och han själv avsatt från tronen. Gustav bodde nu med sin familj i Basel i Schweiz. Situationen ledde också till att äktenskapet med Fredrika upplöstes 1812.
Som frånskild svensk ex-kung förde han därefter ett kringflackande liv på kontinenten som "greven av Gottorp", och senare, överste Gustafsson. Han hade ett flertal älskarinnor och med tre av dem fick han barn. En kvinna fick han trillingar med. Det enda barn han erkände var sonen Adolf Gustavsson (ca. 1820–1900) som han fick med sin älskarinna Maria Schlegel.
I oktober 1833 begav han sig till Weisses Rössli ("Vita hästen"), ett värdshus i St Gallen i Schweiz. Där dog han också fyra år senare i ett slaganfall den 7 februari 1837 ensam, alkoholiserad och utfattig.
Efter kronprinsens, sedermera regentens, Gustaf V, giftermål med Gustav Adolfs dottersondotter Victoria av Baden 1884, återbördades hans stoft från Oldenburg till Riddarholmskyrkan i Stockholm. Därefter påbörjades också en omvärdering av hans tidigare i Sverige svårt fläckade eftermäle.
Familj[redigera]
Barn med drottning Frederika Dorothea Wilhelmina av Baden:
- Gustav (1799–1877), prins av Wasa
- Sofia (1801–1865), farmor till Victoria av Baden, gift med Gustaf V
- Carl Gustav, (1802–1805), storfurste av Finland
- Amalia, (1805-1853)
- Cecilia, (1807-1844)
Barn med Maria Schlegel:
- Adolf, född cirka år 1820, död år 1900.
Litteratur[redigera]
- Clason, Sam (red.), Den kunglige fången på Gripsholm: journal öfver Gustaf IV Adolfs fängelsetid och bref ur hans enskilda brefvexling, Geber, Stockholm, 1911
- Carlsson, Sten, Gustaf IV Adolf: en biografi. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1946
- Carlsson, Sten, Gustaf IV Adolfs fall: krisen i riksstyrelsen, konspirationerna och statsvälvningen (1807-1809) Lund : Univ., Lund, 1944
- Nordin, Michael & Nilsson, Urban, Gustav IV Adolf. D. 1, 1778-1804, 2. uppl., [Michael Nordin], Stockholm, 2007
- O'Regan, Christopher, Ett märkvärdigt barn: Gustaf III:s son, Forum, Stockholm, 2007
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Gustav IV Adolf
- Jacobson, Magnus, Kuppen mot kungen 1809. Publicerad på popularhistoria.se, 12 mars 2009
Anfäder[redigera]
Källor[redigera]
- ^ Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep, Volym 2, s. 927
- Sten Carlsson (1946). Gustaf IV Adolf : En biografi. Wahlström & Widstrand
- Magnus Jacobson (2007). ”Gustav IV Adolf”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/348.
- Artiklar med vem-mallar 2010-03
- Artiklar med släktträd
- Personer från Stockholm
- Födda 1778
- Avlidna 1837
- Personer i finska kriget
- Personer i Fänrik Ståls sägner
- Huset Holstein-Gottorp
- Män
- Sveriges regenter
- Avsatta regenter
- Universitetskanslerer i Sverige
- KMO
- Personer i Sverige under 1700-talet
- Personer i Sverige under 1800-talet
- Mottagare av Serafimerorden
- Gravsatta i Riddarholmskyrkan
