Fransk grammatik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huvudartikel: Franska

Franskans grammatik har mycket gemensamt med de andra romanska språkens.

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Bestämd artikel[redigera | redigera wikitext]

Singular Plural
Maskulinum
le /l(ə)/
l' /l/
les /le/
Femininum
la /la/
l' /l/

Notering: man använder le och la framför konsonanter och l’ framför vokaler eller framför stumt h.

Exempel:

  • le garçon /l(ə) ɡaʁsɔ̃/ - pojken
  • les garçons /le ɡaʁsɔ̃/ - pojkarna
  • la fille /la fij/ - flickan
  • les filles /le fij/ - flickorna
  • l'homme /lɔm/ - mannen
  • les hommes /lezɔm/ - männen

Obestämd artikel[redigera | redigera wikitext]

Singular Plural
Maskulinum
un /œ̃/
des /de/
Femininum
une /yn/

Notering: i svenskan finns det ingen motsvarighet till des, men den motsvarar ungefär svenskans några.

Exempel:

  • un garçon [œ ɡaʁsɔ̃] - en pojke
  • des garçons [de ɡaʁsɔ̃] - några pojkar
  • une fille [yn fij] - en flicka
  • des filles [de fij] - några flickor
  • un homme [œnɔm] - en man
  • des hommes [dezɔm] - några män

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen[redigera | redigera wikitext]

Nominativ Ackusativ Dativ Självständiga
Pronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenska
je [ʒə] jag me [mə] mig me [mə] mig moi [mwa] jag, mig
tu [ty] du te [tə] dig te [tə] dig toi [twa] du, dig
il [il] han le [lə] honom lui [lɥi] honom lui [lɥi] han, honom
elle [ɛl] hon la [la] henne lui [lɥi] henne elle [el] hon, henne
on [ɔ̃(n)] man
nous [nu(z)] vi nous [nu(z)] oss nous [nu(z)] oss nous [nu] vi, oss
vous [vu(z)] ni vous [vu(z)] er vous [vu(z)] er vous [vu] ni, er
ils [il(z)] de (mask.) les [le(z)] dem leur [lœʁ] dem eux [ø] de, dem
elles [ɛl(z)] de (fem.) les [le(z)] dem leur [lœʁ] dem elles [el] de, dem

Notering: De självständiga formerna används i följande fall:

  • Efter preposition
  • När verb saknas i satsen
  • Vid starkare betoning på pronomenet (i kombination med nominativformen vid verbet)

Exempel:

  • Il y a une lettre pour toi. - Det finns ett brev till dig.
  • Qui a pris mon vélo? Moi! - Vem har tagit min cykel? Jag!
  • Moi, j'habite à Paris. - Jag (betonat) bor i Paris.

Demonstrativa pronomen[redigera | redigera wikitext]

Maskulinum Mask. (f. vokal) Femininum
Sing. ce [s(ə)] cet [s(ə)t] cette [set]
Plur. ces [sez], [sɛz], [se], [sɛ]

Interrogativa pronomen[redigera | redigera wikitext]

Personer Saker
Lång f. Kortf. Översättning Lång f. Kortf. Översättning
Nominativ qui est-ce qui qui vem Qu'est-ce qui ingen vad
Ackusativ qui est-ce que qui vem Qu'est-ce que que vad
Prep. Obj Prep. + qui est-ce que Prep. + qui Prep. + vem Prep. + quoi est-ce que Prep. + quoi Prep. + vad

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Franska substantiv har två genus, maskulinum och femininum.

  • La maison - Huset (feminint)
  • Le chien - Hunden (maskulint)

Adjektiv[redigera | redigera wikitext]

I franskan böjs adjektiv efter genus och numerus. Det regelbundna adjektivet vert böjs på följande sätt:

vert – grön Positiv Komparativ Superlativ
Singular Maskulinum vert plus vert le plus vert
Femininum verte plus verte la plus verte
Plural Maskulinum verts plus verts les plus verts
Femininum vertes plus vertes les plus vertes

Verb[redigera | redigera wikitext]

Franska verb kan delas in i tre böjningsgrupper: de helt regelbundna, de halvregelbundna eller systematiskt oregelbundna och de helt oregelbundna. De helt regelbundna kan delas in i verb som i infinitiv slutar på -er, i sådana som slutar på -ir och i sådana som slutar på -re. De halvregelbundna beter sig som regelbundna verb i vissa former men avviker i någon eller några verbformer, men då typiskt efter ett mönster som återkommer hos flera halvregelbundna verb. De helt oregelbundna verben är få men extremt vanliga, hit hör till exempel être (att vara) och avoir (att ha).

Man kan identifiera några tiotal mönster med hjälp av vilka man kan böja flera tusen verb (däribland alla oregelbundna) och dessa mönster förekommer - tillsammans med listor över verb och vilket mönster de böjs efter - i böcker som "Le Bescherelle".

Konjugation 1 (-er)[redigera | redigera wikitext]

parler - att tala/prata
Presens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalis
je parle parlerai aurai parlé parlais ai parlé avais parlé parlerais
tu parles parleras auras parlé parlais as parlé avais parlé parlerais
il/elle/on parle parlera aura parlé parlait a parlé avait parlé parlerait
nous parlons parlerons aurons parlé parlions avons parlé avions parlé parlerions
vous parlez parlerez aurez parlé parliez avez parlé aviez parlé parleriez
ils/elles parlent parleront auront parlé parlaient ont parlé avaient parlé parleraient

Notering: "Je" binds ihop med efterföljande verbformer på vokal, varvid e:et faller bort och ersätts med apostrof (') i skrift.

Exempel

  • J'ai parlé
  • J'aurai parlé

Konjugation 2 (-ir)[redigera | redigera wikitext]

finir - att sluta
Presens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalis
je finis finirai aurai fini finissais ai fini avais fini finirais
tu finis finiras auras fini finissais as fini avais fini finirais
il/elle/on finit finira aura fini finissait a fini avait fini finirait
nous finissons finirons aurons fini finissions avons fini avions fini finirions
vous finissez finirez aurez fini finissiez avez fini aviez fini finiriez
ils/elles finissent finiront auront fini finissaient ont fini avaient fini finiraient

Konjugation 3 (-re)[redigera | redigera wikitext]

vendre - att sälja
Presens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalis
je vends vendrai aurai vendu vendais ai vendu avais vendu vendrais
tu vends vendras auras vendu vendais as vendu avais vendu vendrais
il/elle/on vend vendra aura vendu vendait a vendu avait vendu vendrait
nous vendons vendrons aurons vendu vendions avons vendu avions vendu vendrions
vous vendez vendrez aurez vendu vendiez avez vendu aviez vendu vendriez
ils/elles vendent vendront auront vendu vendaient ont vendu avaient vendu vendraient

Passé simple[redigera | redigera wikitext]

Ett tempus som bara förekommer i franskt skriftspråk, men även mycket sällan där. Det är den skriftliga motsvarigheten till passé composé och används i text för att berätta om en handling som upprepats ett bestämt antal gånger, att berätta om historiska faktum, om något som inträffat inom en bestämd tid och även i tidningar etc., men även i mycket formellt tal. När passé simple förekommer i text används det tillsammans med imperfekt så som passé composé används ihop med imperfekt i talspråk.

Konjugation 1 (-er)

parler - att tala/prata
je parlai
tu parlas
il/elle/on parla
nous parlâmes
vous parlâtes
ils/elles parlèrent

Alla -er verb, även aller (att gå/må/resa), böjs efter ovanstående tabell. Undantagen är verb som slutar på -ger och -cer, där uttalet komplicerar.

manger - att äta lancer - att kasta
je mangeai lançai
tu mangeas lanças
il/elle/on mangea lança
nous mangeâmes lançâmes
vous mangeâtes lançâtes
ils/elles mangèrent lancèrent

Konjugation 2 (-ir)

finir - att sluta
je finis
tu finis
il/elle/on finit
nous finîmes
vous finîtes
ils/elles finirent

Konjugation 3 (-re)

vendre - att sälja
je vendis
tu vendis
il/elle/on vendit
nous vendîmes
vous vendîtes
ils/elles vendirent

Konjunktiv presens[redigera | redigera wikitext]

Konjunktiv är ett modus i franskan som främst används i bisatser, som ett sätt att visa tecken på vilja, tvång eller uppmaningar. I svenskan har moduset näst intill dött ut, men är fullt levande i andra europeiska språk.

Det bästa exemplet på konjunktiv i svensk litteratur är den kristna bönen Fader vår.


Konjugation 1 (-er) Konjugation 2 (-ir) Konjugation 3 (-re)
parler - att tala/prata finir - att sluta vendre - att sälja
je parle finisse vende
tu parles finisses vendes
il/elle/on parle finisse vende
nous parlions finissions vendions
vous parliez finissiez vendiez
ils/elles parlent finissent vendent

Adverb[redigera | redigera wikitext]

De regelbundna adverb som är avledda av adjektiv bildas genom att lägga till -ment till adjektivets femininform. Exempel:

  • lente - lentement
  • douce - doucement

Prepositioner[redigera | redigera wikitext]

Franskans vanligaste prepositioner är de (som närmast motsvarar engelskans of och betyder av eller från, både i bildlig och bokstavlig bemärkelse) och à (som betyder på, till eller i). Dessa två prepositioner slås ibland ihop med de bestämda artiklarna le och les om de följer omedelbart efter prepositionen.

de följt av le ersätts av du
de följt av les ersätts av des
à följt av le ersätts av au
à följt av les ersätts av aux

Exempel: Paul vient du Havre (Paul kommer från Le Havre)

Räkneord[redigera | redigera wikitext]

Grundtal och ordningstal 1-22
Franska Svenska
Grundtal Ordningstal Grundtal Ordningstal
un, une premier, première ett första
deux second, seconde / deuxième två andra
trois troisième tre tredje
quatre quatrième fyra fjärde
cinq cinquième fem femte
six sixième sex sjätte
sept septième sju sjunde
huit huitième åtta åttonde
neuf neuvième nio nionde
dix dixième tio tionde
onze onzième elva elfte
douze douzième tolv tolfte
treize treizième tretton trettonde
quatorze quatorzième fjorton fjortonde
quinze quinzième femton femtonde
seize seizième sexton sextonde
dix-sept dix-septième sjutton sjuttonde
dix-huit dix-huitième arton artonde
dix-neuf dix-neuvième nitton nittonde
vingt vingtième tjugo tjugonde
vingt et un vingt et unième tjugoett tjugoförsta
vingt-deux vingt-deuxième tjugotvå tjugoandra
Grundtal och ordningstal 30-100
trente trentième trettio trettionde
quarante quarantième fyrtio fyrtionde
cinquante cinquantième femtio femtionde
soixante soixantième sextio sextionde
soixante-dix, septante soixante-dixième,septantième sjuttio sjuttionde
quatre vingts, huitante quatre-vingtième, huitantième åttio åttionde
quatre vingts-dix, nonante quatre-vingt-dixième, nonantième nittio nittionde
cent centième hundra hundrade
I Frankrike, Kanada och större delen av den franskspråkiga världen säger man soixante-dix (70), följt av soixante et onze (71) o.s.v., vilket bokstavligen betyder sextiotio, sextioelva o.s.v.. Åttio heter quatre-vingts (fyra-tjugo) och åttioett quatre-vingt-un. Nittio blir då quatre-vingt-dix (fyra-tjugo-tio) och nittioett quatre-vingt-onze. Notera att quatre-vingt-un och quatre-vingt-onze saknar "et" till skillnad från alla andra tiotal.

I franskspråkiga Belgien och Schweiz säger man dock septante (70) samt nonante (90) och i de schweiziska kantonerna Vaud, Fribourg samt Valais säger man huitante (80). Dessa former har alltid kvar "et": septante et un, huitante et un och nonante et un.

Källor[redigera | redigera wikitext]