Estnisk grammatik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Estnisk grammatik beskriver grammatiken i estniskan.

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Ändelser som listas här nedanför bildas från:

  • singular genitiv: singular kasus förutom nominativ och partitiv, plural nominativ.
  • singular partitiv: plural genitiv.
  • plural genitiv: plural kasus förutom nominativ och partitiv.

Singular nominativ, genitiv, partitiv är inte förutsägbara och måste tas efter vokabulären (gradering kan även tillkomma). Singular genitiv slutar alltid på vokal, då det bildas från en stam som slutar med konsonant, kan det ta följande ändelser; -a, -e, -i, -o, -u. Singular partitiv kan ta följande ändelser; -d, -t, -a, -e, -i, -u.

Plural partitiv böjs antingen ur singular genitiv eller singular partitiv och kan då ta olika ändelser:

  • -id: enstaviga med aa, ee, õõ, uu, öö, ää, tvåstaviga ord med lång vokal eller som slutar med -em, -en, -el, -er, -ar, -ur, -e, -ne, -s eller singular genitiv med en eller tre stavelser; trestaviga ord som slutar på -ne, -s,
  • -sid: enstaviga ord med ii, üü eller en diftong, tvåstaviga ord med kort vokal, trestaviga ord som slutar på -um, -on, -er, -ar, -är, -ov, -nna,
  • -e: ord som slutar i singular partitiv på -i, -u, -j, eller singular partitiv som slutar på -a om föregående stavning är -u,
  • -i: ord som slutar i singular partitiv på -e, eller om singular partitivet slutar på konsonant fast med -e i singular genitiv, eller om singular partitiv slutar med -a och föregående stavning innehåller e, o, ä, ö, ü eller en diftong som har en av dessa vokalljuden som första ljud med undantag för ei, ä,
  • -u: ord som slutar i singular partitiv på -a med a, i, õ eller diftongerna ei, äi som föregående stavelser.

Singular illativ har en kort form i vissa ord. Det kan ta följande ändelser; -de, -he, -hu, -a, -e, -i, -u. Om ordet slutar på vokal är det samma vokal som i singular genitiv av det givna ordet, men vokalen (om den redan är lång eller en diftong) eller dess föregående konsonant (om vokalen är kort och konsonanten antingen är kort eller lång) förlängs den till den tredje graden och därmed blir alltför lång. Om illativ slutar med -sesse är då kortformen -sse.

Plural illativ, inessiv, elativ, allativ, adessiv, ablativ, translativ har en kort form i vissa ord. Om plural partitiv slutar med -id är denna stammen utan -d (istället för plural genitiv med -de-); om det slutar med en vokal så är det den korta formen som är huvudformen och om det slutar med -sid kan inte den korta formen bildas.

Tonvikt: substantiv + -gi (efter en slutligen tonande konsonant eller vokal) / -ki (efter en slutligen tonlös konsonant).

Nya substantiv kan bli härledda från befintliga substantiv, adjektiv och verb som använder -ja (agent av -ma infinitiv), -mine (gerundium av -ma infinitiv), -la, -nna, -tar, -ur, -stik, -ndik, -nik, -ik, -k, -ng, -lane, -line, -kene, -ke, -e, -ndus, -dus, -us, -is, -kond, -nd, -istu, -u.

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

  • personliga (nominativ, genitiv, partitiv - singular/plural): m(in)a, m(in)u, mind/m(ei)e, m(ei)e, meid (jag), s(in)a, s(in)u, sind/t(ei)e, t(ei)e, teid (du), t(em)a, t(em)a, teda/n(em)ad, nende, neid (han/hon/den/det); reflexivt: ise, enese/enda, ennast/end/ise, eneste/endi, endid ((sig( själv)
  • demonstrativa (nominativ, genitiv, partitiv - singular/plural): see, selle, seda/need, nende, neid (denna/detta, den/det där), too, tolle, toda/nood, nonde, noid (den/det där)
  • interrogativa (nominativ, genitiv, partitiv): kes, kelle, keda (vem), mis, mille, mida (vad), milline, millise, millist (vilken/vilket (av många)), kumb, kumma, kumba (vilken/vilket (av två))
  • kvantitiva (nominativ, genitiv, partitiv): keegi, kellegi, kedagi (någon), miski, millegi, midagi (något), mõni, mõne, mõnda (viss/somliga), ükski, ühegi, ühtegi (en/någon/något)
  • distributiva (nominativ, genitiv, partitiv): kõik, kõige, kõike (varje/var och en/vardera), kumbki, kummagi, kumbagi (varje/varenda)
  • totalitetsbetecknande (nominativ, genitiv, partitiv): mõlemad, mõlema, mõlemat (båda/bägge)
  • generaliserade (nominativ, genitiv, partitiv): mingi, mingi, mingit (vem/vad/vilken som helst)
Deklinationer av substantiven
Kasusändelser
Kasus Nominativ Genitiv Partitiv Illativ Inessiv Elativ Allativ Adessiv Ablativ Translativ Terminativ Essiv Abessiv Komitativ Prolativ
Singular - - - -sse -s -st -le -l -lt -ks -ni -na -ta -ga -(i)tsi / -si
Plural -d -de / -te -id / -sid / -e / -i / -u -sse -s -st -le -l -lt -ks -ni -na -ta -ga -(i)tsa / -sa

Kasus[redigera | redigera wikitext]

Estniskan har, likt alla andra finsk-ugriska språken, många kasus och är därför ett ganska enkelt språk. I estniskan finns det 14/15 kasus:[1]

# Kasus Singular Plural
Exempel på estniska Exempel på svenska Exempel på estniska Exempel på svenska
1 Nominativ ilus tüdruk en vacker tjej ilusad tüdrukud vackra tjejer
2 Genitiv ilusa tüdruku en vacker tjejs;
en vacker tjejs
(som objekt)
ilusate tüdrukute vackra tjejers;
vackra tjejers
(som objekt)
3 Partitiv ilusat tüdrukut en vacker tjej
(som ett partiellt objekt)
ilusaid tüdrukuid vackra tjejer
(som ett partiellt objekt)
4 Illativ ilusasse tüdrukusse in i en vacker tjej ilusatesse tüdrukutesse till vackra tjejer
5 Inessiv ilusas tüdrukus i en vacker tjej ilusates tüdrukutes i vackra tjejer
6 Elativ ilusast tüdrukust ut ur/om en vacker tjej ilusatest tüdrukutest ut ur/om vackra tjejer
7 Allativ ilusale tüdrukule åt en vacker tjej ilusatele tüdrukutele åt vackra tjejer
8 Adessiv ilusal tüdrukul på en vacker tjej ilusatel tüdrukutel på vackra tjejer
9 Ablativ ilusalt tüdrukult från en vacker tjej ilusatelt tüdrukutelt från vackra tjejer
10 Translativ ilusaks tüdrukuks såsom en vacker tjej ilusateks tüdrukuteks såsom vackra tjejer
11 Terminativ ilusa tüdrukuni fram till en vacker tjej ilusate tüdrukuteni fram till vackra tjejer
12 Essiv ilusa tüdrukuna (använd) som en vacker tjej ilusate tüdrukutena (använd) som vackra tjejer
13 Abessiv ilusa tüdrukuta utan en vacker tjej ilusate tüdrukuteta utan vackra tjejer
14 Komitativ ilusa tüdrukuga med/per en vacker tjej ilusate tüdrukutega med/per vackra tjejer
(15) Prolativ ilusa(tsi) tüdrukutsi genom/via/för/per/över/med en vacker tjej ilusate(tsi) tüdrukutetsi genom/via/för/per/över/med vackra tjejer

Lokativa systemet gör upp till sex eller åtta av dessa fjorton kasus. Det finns ytterligare ett kasus; prolativ (jalgsi "till fots", käsitsi "för hands"), och kan räknas som det femtonde kasuset i estniskan.

Nominativ[redigera | redigera wikitext]

Nominativ betecknar oftast subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt. I sammansättningar kan förleden vara i nominativ, även om genitiv är vanligast.

Exempel:

  • Maja on suur : huset är stort
  • See on maja : detta är ett hus
  • Ost maja! : köp ett hus!
  • Katustele : hustak (tak + på/till)

Nominativ singular är grundformen till alla estniska substantiv. Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet till genitiv singular.

Gentitiv[redigera | redigera wikitext]

Genitiv kan användas på många sätt, bl.a. som objekt, attributivt för att ange ägande (vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.

Exempel:

  • Ostsin koera : jag köpte en hund
  • Naabri kass : grannens katt
  • Lennuki ees : framför flygplanet
  • Lennukimootor : flygplansmotor

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv, och genitiv singular är även basen för nominativ plural. Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular, men även ändelsen -e förekommer {se ovan}.

Partitiv[redigera | redigera wikitext]

Partitiv är mycket vanligt kasus i estniskan, som i finskan. Det används främst som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv) och markerar då en process eller pågående handling. De flesta prepositioner och alla räkneord utom üks (ett) styr partitiv: üks raamat - kaks raamatut.

Exempel:

  • Näen lennukit : jag ser en flygplan
  • Keset raamatut : mitt i boken/i mitten av boken.

Partitiv singular bildas på flera olika sätt, ett exempel är att ändelsen läggs på genitiv singular: raamat; raamaturaamatut (bok), lennuk; lennukilennukit (flygplan), lind; linnulindulindu (fågel). När man lär sig estniska sägs det att partitiv plural är det svåraste i språket.

Prolativ[redigera | redigera wikitext]

Prolativet i estniskan anses av några forskare vara det femtonde kasuset, och som adverbform av andra. Det används mest i fint och ålderdomligt språk men också i några få väldig vanliga ord som beskriver att något används eller skickas genom, av, med, till, för, över, via eller per ([jämför engelskans by]) som direkt översättning, t.ex. meritsi (sjövägen), meilitsi (per e-post).

Exempel:

  • Me suhtlesime meilitsi : vi kommunicerade per e-post
  • See tuli postitsi : det kom av/med posten
  • Ma teen seda käsitsi : jag gör det för hand
  • Ma reisin maitsi : jag reser landvägen

Prolativ i estniskan kan antingen få -(i)tsi eller -si och byggs på nominativ singular. Om nominativ slutar på konsonant, tilläggs (gammal) stammvokal som man får från genitiv (ofta är det -i). Ord som slutar på konsonant får -(t)si och de som slutar på vokal får -tsi. Om ordet slutar på dubbelvokal, t.ex. aa så blir denna förkortat och prolativändelsen får -i- före sig, t.ex. maitsi (genom/av/med/till/för/över/via/per land), töitsi (genom/av/med/till/för/över/via/per jobb). Prolativ plural finns inte - eller mer precist, det är inte meningsfullt att skilja mellan singular och plural vid det här kasuset.

Kasusböjningar[redigera | redigera wikitext]

Böjningar
Grammatiskt
Kasus suvi mees
nominativ suvi mees
genitiv suve mehe
partitiv suve meest
illativ suvesse mehesse
inessiv suves mehes
elativ suvest mehest
allativ suvele mehele
adessiv suvel mehel
ablativ suvelt mehelt
translativ suveks meheks
terminativ suveni meheni
essiv suvena mehena
abessiv suveta meheta
komitativ suvega mehega
prolativ suvitsi mehetsi

Adjektiv[redigera | redigera wikitext]

Grunden för de komparativa och superlativa formerna är singular genitiv för ett adjektiv; om ett ord har två stavelser i genitiv eller en vokal följande -ke(se), då försvinner -ke(se) och vokalen ändras till -e. Genitiv och partitiv av komparativ böjs med -a respektive -at.

Adjektiv kan böjas med befintliga ord med hälp av suffixen som:

Antonymer kan bildas genom att lägga till något av prefixen eba- eller mitte- till ett adjektiv. Eba- anses vara det enda prefixet i estniskan eftersom mitte- även kan förekomma som ett separat ord så mitte- + adjektiv kallas för en förening istället för ett derivativ.

Ett alternativ för ett adjektiv som bildas av ett substantiv eller ett verb, kan en antonym oftast konstrueras med suffixen -tu eller -matu.

Proadjektiv[redigera | redigera wikitext]

  • numerus (nominativ - genitiv - partitiv, ett styrs av nominativ singular och partitiv singular för alla andra): null - nulli - nulli (noll), üks, ühe, üht (ett), kaks - kahe - kaht (två), kolm - kolme - kolme (3), neli - nelja - nelja (4), viis - viie - viit (5), kuus - kuue - kuut (6), seitse - seitsme - seitset (7), kaheksa - kaheksa - kaheksat (8), üheksa - üheksa - üheksat (9), kümme - kümne - kümmet (10), -teist(kümmend) - -teist(kümne) - -teist(kümmet) (11-19), -kümmend - -kümne - -kümmet (20-90), sada - saja - sadat (100), -sada - -sajat - -sadat (200-900), tuhat - tuhande - tuhandet (1.000-999.000), miljon - miljoni - miljonit (1.000.000-900.000.000), miljard - miljardi - miljardit (1.000.000.000)
  • ordnande (nominativ - genitiv - partitiv, första styrs av nominativ singular och partitiv singular för alla andra): esimene - esimese - esimest (första), teine - teise - teist (andra), kolmas - kolmanda - kolmandat (tredje), för övriga siffror lägger man till ändelserna -s, -nda respektive -ndat på genitivet.
  • demonstrativa (nominativ - genitiv - partitiv, singular/plural): niisugune - niisuguse - niisugust (denna/detta typ), see - sella - seda / need - nende - neid (denna/detta/dessa, den/det/de där), too - tolle - toda / nood - nonde - noid (den/det/de där)
  • interrogativa (nominativ - genitiv - partitiv): missugune - missuguse - missugust (vilken typ/vad), milline - millise - millist (vilket/vilken (av många))
  • kvantitiva (nominativ - genitiv - partitiv): mingisugune - mingisuguse - mingisugust (någon/något slags), mõni - mõne - mõnda (några)
  • distributiva (nominativ - genitiv - partitiv): mingisugune - mingisuguse - mingisugust (eventuell slags), ükskõik milline - ükskõik millise - ükskõik millist (någon/något), kõik - kõige - kõike (alla slags)
  • totalitetsbetecknande (nominativ - genitiv - partitiv): iga - iga - iga (varje, all/allt)
Deklinationer för adjektiven
Kasus
Nominativ Genitiv Partitiv Illativ Inessiv Elativ Allativ Adessiv Ablativ Translativ Terminativ Essiv Abessiv Komitativ Prolativ
Singular - - - -sse -s -st -le -l -lt -ks - - - - -(tsi)
Plural -d -de / -te -id / -sid / -e / -i / -u -sse -s -st -le -l -lt -ks - - - - -(tsi)
Komparation av adjektiv
Type
Grad Allmän
Positiv -
Komparativ -m
Superlativ -im / kõige -m

Adpositioner[redigera | redigera wikitext]

Följande lista är inte fullständig:

Postpositioner:

  • med genitiv och deklination (illativ/allativ - inessiv/adessiv - elativ/ablativ): alla - all - allt (under), ette - ees - eest (framför), juurde - juures - juurest (vid), järele - järel - järelt (efter), keskele - keskel - keskelt (i mitten av), kohale - kohal - kohalt (ovan), kõrvale - kõrval - kõrvalt (bredvid), kätte - käes - käest (i), lähedale - lähedal - lähedalt (nära), peale - peal - pealt (på), sisse - sees - seest (inuti), taha - taga - tagant (bakom), vahele - vahel - vahelt (mellan), äärde - ääres - äärest (genom/längs)
  • med genitiv och utan deklination: eest/jaoks (för), järgi (enligt), kaudu (via), kohta (om), pärast (på grund av/efter), vastas (gentemot), vastu (emot), üle (över), ümber (runt)
  • med partitiv: mööda (längs)
  • med elativ: alla (nedåt), läbi (igenom), peale/saadik (sedan)

Prepositioner:

  • med genitiv: läbi (igenom), peale (förutom), üli (över), ümber (runt)
  • med partitiv: alla (nedåt), enne (före), kesk/keset (mitt i), mööda (längs), piki (vid sidan av), pärast (efter), vastu (emot)
  • med terminativ: kuni (tills)
  • med abessiv: ilma (utan)
  • med komitativ: koos/ühes (tillsammans med)

Verb[redigera | redigera wikitext]

Ändelserna av estniskans verb är:

  • indikativ första person singular aktivum i positiv presens (genom att tappa -n): indikativ presens aktivum, konditionalis presens aktivum, imperfekt andra person singular presens aktivum,
  • infinitiv -ma (genom att tappa -ma, om stammen slutar på konsonant så sätts ett extra -i- i tredje person singular imperfekt in eller så sätts ett extra -e- in i nominativ av particip, konsonanten är fördubblad efter kort vokal om den var lång; om stammen sluter med -e samtidigt som dubbelstavelser eller om ordet slutar med lång vokal så är -s kvar i alla numerus och personer, ei blir i, lång vokal blir kort och o, ö blir õ): indikativ aktivum positiv imperfekt, citeritiv presens aktivum,
  • infinitiv -da (genom att tappa -da / -ta / -a; långt finalt l, rblir kort, i talspråk blir -und till -nd): indikativ aktivum negativ imperfekt, indikativ aktivum pluskvamperfekt, imperativ presens aktivum utom andra person singular och perfekt aktivum,
  • perfekt particip passivum (genom att tappa -tud): passivum.

Infinitiv -ma och infinitiv -da är inte förutsägbara och måste läras för hand. Presens och particip -tud avleda från infinitiv på grund av gradering.

Infinitiv -ma används efter verb i rörelse och efter particip. Det kan avta: -ma (illativ), -mas (inessiv), -mast (elativ), -maks (translativ), -mata (abessiv).

Infinitiv -da används efter verb av känslor, efter opersonliga uttryck, efter et () och som ett subjekt. Det kan avta: -des (inessiv).

Verbhärledning: -ta (transitiv/passiv), -u-/-i- (reflexiv), -el-/-le- (reciprok), -ne- (translativ), -ata- (memontativ), -el-/-skle- (frekventativ), -tse- (kontinuerligt).

Emfas: verb + -gi (efter en tonande konsonant eller en vokal) / -ki (efter en tonlös konsonant), verb + küll (positiv), verb + mitte (negativ).

Böjningar av verbet
Tempus
Presens Preteritum Perfekt Pluskvamperfekt
Verb Diates Nummerus Person Positivum Negativum Positivum Negativum Positivum Negativum Positivum Negativum
Indikativ
Aktiv
Singular Första -n ei - -sin ei -nud olen -nud ei ole -nud olin -nud ei olnud -nud
Andra -d -sid oled -nud olid -nud
Tredje -b -s on -nud oli -nud
Plural Första -me -sime oleme -nud olime -nud
Andra -te -site olete -nud olite -nud
Tredje -vad -sid on -nud olid -nud
Passiv / -takse ei -ta -ti ei -tud on -tud ei ole -tud oli -tud ei olnud -tud
Konditionalis
Aktiv
Singular Första -ksin ei -ks / oleksin -nud ei oleks -nud /
Andra -ksid oleksid -nud
Tredje -ks oleks -nud
Plural Första -ksime oleksime -nud
Andra -ksite oleksite -nud
Tredje -ksid oleksid -nud
Passiv / -taks ei -taks oleks -tud ei oleks -tud
Imperativ
Aktiv
Singular Första / / / /
Andra - ära -
Tredje -gu ärgu -gu olgu -nud ärgu olgu -nud
Plural Första -gem ärgem -gem /
Andra -ge ärge -ge
Tredje -gu ärgu -gu olgu -nud ärgu olgu -nud
Passiv / -tagu ärgu -tagu olgu -tud ärgu olgu -tud
Citerativ
Aktiv
Singular Första -vat ei -vat / olevat -nud ei olevat -nud /
Andra
Tredje
Plural Första
Andra
Tredje
Passiv / -tavat ei -tavat olevat -tud ei olevat -tud

Adverb[redigera | redigera wikitext]

Flekterande ändelser som räknas upp nedan bildas från:

  • singular genitiv av ett adjektiv (-sti, -ti, -ldi, -li, -kesi),
  • singular ablativ av ett adjektiv (-lt; vissa är deklinerade i allativ, adessiv, ablativ).

Vissa adverb är speciella ord - original eller rudimentära former av instruktiva forntida fall.

Proadverb[redigera | redigera wikitext]

  • demonstrativa (illativ/allativ - inessiv/adessiv - elativ/ablativ): siia - siin - siit (här), siina - seal - sealt (där), nüüd (nu), siis (sedan), seega (sålunda/således), seepärast (därför)
  • interrogativa (illativ/allativ - inessiv/adessiv - elativ/ablativ): kuhu - kus - kust (var), millal (när), kuidas (hur), miks (varför)
  • kvantitiva (illativ/allativ - inessiv/adessiv - elativ/ablativ): kuhugi - kuskil - kuskilt (någonstans), kunagi (någon gång), kuidagi (på något sätt)
  • distributiva (illativ/allativ - inessiv/adessiv - elativ/ablativ): ükskõik kuhu - ükskõik kus - ükskõik kust (var som helst), ükskõik millal (när som helst), igatahes (hur som helst), igale poole - igal pool - igalt poolt (överallt/allestädes)
  • totalitetsbetecknande (illativ/allativ - inessiv/adessiv - elativ/ablativ): alati (alltid)
Comparison of adverbs
Type
Böjning Genetiv Ablativ
Positiv - -lt
Komparativ -mini -malt
Superlativ kõige -mini kõige -malt

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ERELT, ERELT, ROSS. ”Eesti Keele Käsiraamat”. Eesti Keele Instituut. http://www.eki.ee/books/ekk09/index.php?p=3&p1=5. Läst 17 april 2013.