Fredagsmys
Fredagsmys är aktiviteter där familj eller vänner samlas på fredagkvällen för att markera arbetsveckans slut och ladda upp tillsammans inför helgen. Aktiviteter under fredagsmyset varierar exempelvis mellan barnfamiljer och äldre.[1] Enligt etnologen Charlotte Hagström vid Lunds universitet är den gemensamma nämnaren att maten är förhållandevis lättlagad.[1] Hon menar att fredagsmyset blivit en modern rit, något som barnen har lätt att ta åt sig av och känna sig delaktiga i.
Etymologi
Ordet "fredagsmys" förekom för första gången i en presstext 1985.[2] Begreppet "fredagsmys" etablerades på 1990-talet.[1] 2006 kom ordet med i Svenska Akademiens ordlista.[1]
Fördelar och nackdelar
Fredagsmyset kan enligt barnpsykologen Elisabeth Cleve lindra stress. Samtidigt menar flera dietister och näringsfysiologen Agneta Sjöberg att osund kost och dryck under fredagsmyset kan bidra till ökning av diabetes och övervikt i samhället, inte minst bland barnen.[1] De anser att främst läskedrycker och chips bör undvikas och ersättas med hälsosammare tilltugg och drycker, exempelvis grönsaker, nötter, oliver, ostar och vatten.[1]
Fredagsmys i marknadsföringssyfte
Begreppet fredagsmys är viktigt i marknadsföring av mat och godis.[3] Det används bland annat i en reklamkampanj för OLW. Fredagsmyset har också utsatts för satir av Henrik Schyffert i föreställningen The 90's - ett försvarstal, där han påtalar sina föräldrars alkoholkonsumtion.
Föregångare och historia
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Samlingen av familjen runt vardagsavvikande mat har lång tradition. Söndagsmiddag och söndagsfrid är två begrepp från 1800- och 1900-talens början när endast söndagen var arbetsfri dag i veckan. När skolundervisningen på lördagar slopades läsåret 1968/69 och 40-timmarsveckan infördes i början av 1970-talet samlades familjen runt något som kallades "kvällsgott" (ibland fredagsgott eller lördagsgott). Det var enklare måltider som åts några timmar efter den vanliga middagen, och de kunde vara salta, till exempel en enkel gratinerad rätt eller ost och kex, eller söta, såsom en mjuk sockerkaka eller tårta. Det förekommer recept på "gott"-rätter från den tiden i mattidningar och nya kokböcker. De här måltiderna intogs vanligen framför TV:n, och tar vid i den tradition av TV-ätande som inleddes under 1960-talets början. De här "gott"-rätterna var i hög grad också en familjeangelägenhet, för hade man gäster bjöd man på mer traditionell middags- eller supémat.
Se även
Källor
- Hebelius Svahn, Marie (9 oktober 2009). ”Fredagsmys är heligt”. Expressen. http://www.expressen.se/halsa/1.1736290/fredagsmys-ar-heligt.
- Hjalmarsson, Anna (16 mars 2007). ”Fredagsmys – en modern ritual”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/matvin/article413038.ab.
- Brännström, Christin (2010). ”Fredagsmys - Gemensamhetsskapande och isolerande!”. Umeå Universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31957/1/gupea_2077_31957_1.pdf.
Fotnoter
- ^ [a b c d e f] ”Fredagsmysets godis tär på hälsan”. Dagens Nyheter. 1 augusti 2011. http://www.dn.se/livsstil/halsa/fredagsmysets-godis-tar-pa-halsan. Läst 18 november 2011.
- ^ Utdrag ur Språket i Sveriges Radio P1, sänt den 3 mars 2017, ca kl 01:30.
- ^ Hebelius Svahn, Marie (9 oktober 2009). ”Fredagsmys - miljonklipp för företagen”. Expressen. http://www.expressen.se/halsa/1.1736288/fredagsmys-miljonklipp-for-foretagen.