Hertig

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En brittisk kunglig hertigs krona.
En brittisk hertigs krona.

Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, den motsvarande kvinnliga titeln är hertiginna, oftast regerande över ett hertigdöme. Titeln ärkehertig är en titel som i rang avses stå mellan hertig och kung.

En hertig tilltalas normalt "ers nåd", men en hertig som är självständig regent eller kunglig hertig tilltalas "ers höghet".

Svenska hertigar[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i Sverige att bara användas för söner inom kungahuset, med ett enda undantag, hertig Bengt Algotsson. Gustav Vasa utnämnde i sitt testamente de tre yngre av sina söner – Johan, Magnus och Karl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fick Erik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ett riksmöte i Arboga – för övrigt det första som kallades för riksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning.[1] Landskapen i Sverige ansågs på den tiden i sig vara hertigdömen eller grevskap (beroende på sin storlek och betydelse) även om de ofta inte hade någon prins som hade dem som titulära hertigdömen eller grevskap.

Hertig som svensk hederstitel[redigera | redigera wikitext]

I Sverige utnämner kungen sedan 1772 som hederstitel kungahusets prinsar till hertigar, för ett eller flera svenska landskap. Carl XVI Gustaf var som prins och kronprins hertig av Jämtland. Prins Carl Philip är hertig av Värmland. Sedan 1980 blir också till tronen arvsberättigade prinsessor på motsvarande sätt hertiginnor. Kronprinsessan Victoria och prins Daniel är hertiginna respektive hertig av Västergötland och prinsessan Madeleine är hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Prins Bertil och prinsessan Lilian var hertig och hertiginna av Halland. Detta innebär också att svenska landskapsvapen kan krönas med den hertigliga rangkrona som infördes av Gustav III, vilket kan göras även under perioder då de inte har någon hertig eller hertiginna.

Vapnen för de historiska finska landskapen kröns fortfarande med hertiglig eller grevlig krona enligt det system som utvecklades under Vasatiden, trots att Finland sedan 1919 är en republik. Dessa kronor har också övertagits av Finlands län och moderna landskap.

En fransk hertiglig släkt lever i Sverige idag, ätten (Fouché) d'Otrante, som stammar från Napoleons polisminister Joseph Fouché. Ätten är upptagen i Kalender över Ointroducerad Adels Förening.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Larsson, Lars-Olof (2005). Arvet efter Gustav Vasa. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4773-6