Gabriele D’Annunzio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gabriele D'Annunzio.

Gabriele D'Annunzio (egentligen Antonio Rapagnetta, sedan 1924 furste av Montenevoso), född 12 mars 1863 i Pescara, Abruzzo, död 1 mars 1938 i Gardone Riviera vid Gardasjön, Lombardiet, var en italiensk författare, poet, journalist och pilot.

Efter universitetsstudier i Rom blev D'Annunzio journalist på tidningen Tribuna. Under första världskriget vann han stor berömmelse som flygare. Efter kriget, år 1919, besatte nationalisten D'Annunzio med sin egen frikår staden Fiume (nuvarande Rijeka i Kroatien) som innan dess tillhörde Österrike-Ungern.[1]. D'Annunzio var inte någon ivrig anhängare av Mussolini och fascismen men räknades av dessa ändå som deras föregångare. D'Annunzio kallades även för våghals och "ledare".

D'Annunzio debuterade som poet 1879 med diktsamlingen Primo vere, och hade vid 20 års ålder gett ut fem diktsamlingar. 1937 blev han invald som president i den Italienska akademien.

Bibliografi (ej helt fullständig)[redigera | redigera wikitext]

  • Primo vere 1878
  • In memoriam 1880
  • Canto novo 1882
  • Intermezzo di rime 1884
  • Isotteo 1890
  • Chimera 1890
  • Elegie romane 1892
  • Il piacere 1889
  • Ginovanni Episcopo 1892
  • L'innocente 1892
  • Poema paradisiaco 1893
  • Il trionfo della morte 1894
  • Le vergini delle rocce 1896
  • Il fuoco 1900
  • I fratelli
  • Sogon d'un mattion di primavera 1897
  • Sogon d'un tramonto d'autunno 1898
  • La città morta 1898
  • La Gioconda 1899
  • Francesca da Rimini 1902
  • La figlia di Iorio 1904
  • La nave 1908
  • Il ferro 1914
  • Italia o morte 1919
  • Italia e vita 1920
  • Notturno 1921
  • Il sudore di sangue 1924
  • Il compagno dagli occhi senza cigli e altri studi del vivere inimitablie 1928

Bibliografi (utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Ginovanni Episcopo (Giovanni Episcopo) (översättning E. af D., Wahlström & Widstrand, 1895)
  • Dödens triumf (Il trionfo della morte) (översättning Augusta Hagberg, Svanbäck, 1898)
  • Elden (Il fuoco) (öfversättning från italienskan af F., Bonnier, 1901). Ny översättning av Agne Hamrin, Natur och kultur, 1946
  • Njutningslysten (Il piacere) (översättning Tom Wilson, Bonnier, 1902)
  • Oäkta (L'innoecente) (översättning Tom Wilson, Bonnier, 1902). Ny, anonym översättning med titeln Den oskyldige, Åhlén & Åkerlund, 1914
  • Vårdröm (Sogon d'un mattion di primavera) (översättning Anton Lindsström, A. Lindsström, 1916)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Käthe Hopps: Gabriele D’Annunzio: heroismer (översättning Lili von Wallenstein, Bokbål förlag, 2014)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lilla Focus, sidan 26, uppslagsordet "Annunzio"

Källor[redigera | redigera wikitext]