Rijeka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 45°19′47″N 14°25′46″Ö / 45.32972°N 14.42944°Ö / 45.32972; 14.42944
Rijeka
Ort
Bild
Bild
Land  Kroatien
Län Primorje-Gorski kotars län
Koordinater 45°19′47″N 14°25′46″Ö / 45.32972°N 14.42944°Ö / 45.32972; 14.42944
Folkmängd 128 324[1] (2001)
Borgmästare Vojko Obersnel
Postnummer 51000
Riktnummer 051
Rijeka i Kroatien.
Red pog.svg
Rijeka i Kroatien.
Webbplats: www.rijeka.hr

Rijeka (kroatiska dialekter: Rika eller Reka, italienska och ungerska: Fiume, slovenska: Reka, tyska: Sankt Veit am Flaum eller Pflaum) är en handels- och industristad vid Kvarnerviken i nordvästra Kroatien. Staden har 128 324 invånare (2011)[1] och är residensstad i Primorje-Gorski kotars län. Rijeka vid floden Rječinas mynning i Adriatiska havet är Kroatiens viktigaste hamnstad och har en stor hamn, en marinbas samt flera skeppsvarv och oljeraffinaderier. Sett till invånarantalet är Rijeka landets tredje största stad.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Stadens namn på kroatiska, italienska och slovenska betyder "flod".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden kring förra sekelskiftet.
Borgen i Trsat.

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Neolitiska bosättningar har hittas i regionen och den tidigaste moderna bosättningen på platsen var keltiska Tarsatica som låg i vad som idag är stadsdelen Trsat. Tarsatica låg på en höjd och i den naturliga hamnen under höjden samt i det kustnära området har lämningar efter den illyriska folkstammen liburnerna påträffats. Staden behöll länge sin dubbla karaktär. Med sitt strategiska läge vid Adriatiska havets nordligaste del började staden utvecklas mer redan under romarriket.

Rijeka under Habsburgarna (1446–1918)[redigera | redigera wikitext]

År 1446 införlivades staden i det Habsburgska riket men det var först från mitten av 1700-talet som staden började växa i betydelse tack vare de goda kommunikationerna via såväl sjöfart som landtransporter på väg och senare även järnväg. Efter ett beslut fattat av den tysk-romerska kejsaren Karl VI fick stadens hamn 1719 status som frihamn.[2] Efter ett beslut av kejsarinnan Maria Teresia 1769 kom denna status att omfatta hela staden Rijeka.[2] Under 1700- och 1800-talet styrdes staden av österrikare, ungrare och kroater för att 1870 slutligen knytas till den ungerska kronan inom Dubbelmonarkin. Rijeka kom att styras direkt från Budapest som utsåg en guvernör att leda staden. Rijeka förblev dock en självständig enhet, ett så kallat corpus separatum, inom den ungerska rikshalvan. Under en kort period (1809-1814), var Rijeka ockuperad av Frankrike, men återföll sedan till habsburgarna (Österrike-Ungern).

Mellankrigstiden (1918–1939)[redigera | redigera wikitext]

Efter att Österrike-Ungern upplösts 1918 kom staden att bli ett föremål för en maktkamp mellan Italien och det då nybildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från 1929 benämnt Jugoslavien). Rijekas befolkning var etniskt blandad och italienarna utgjorde en majoritet i själva staden. Kroaterna utgjorde den största minoriteten i vad som idag är stadens centrala delar samtidigt som de utgjorde en absolut majoritet på landsbygden och i omgivande byar och städer. Dispyten kulminerade i en serbisk ockupation 1918 vilken avbröts 1919 av en internationell styrka bestående av italienska, brittiska, amerikanska och franska trupper. Efter att Österrike-Ungern formellt hade upplösts besatte den italienske poeten och ultranationalisten Gabriele d'Annunzio staden med sin egen frikår år 1919. Dispyten mellan Italien och Jugoslavien fortsatte vilket resulterade i Rapallofördraget 1920 i vilken länderna kom överens om att förklara Fiume (stadens officiella italienska namn) en självständig stat vid namn Fristaten Fiume. 1922 skedde en lokal fascistisk kupp som lade staden i italienska händer, självstyret upplöstes, och den 30 mars 1924 annekterades och införlivade staden med det då fascistiska Italien. Den lokala kroatiska befolkningen utsattes för en aggressiv italieniseringpolitik och diskriminerades systematiskt.

Andra världskriget (1939–1945)[redigera | redigera wikitext]

Brittiska flygvapnets bombningar av hamnen 1944.

Rijeka blev svårt drabbat av förstörelse under andra världskriget. Rijekas hamn utsattes av omkring 30 bombräder från de allierade och 1945 skulle de retirerande tyskarna komma att förstöra uppemot 90% av hamnens faciliteter.[3] Först efter krigsslutet skulle staden komma att tillfalla Jugoslavien.

Efterkrigstiden (1945–1991)[redigera | redigera wikitext]

I samband med Parisfreden 1947 tillföll staden officiellt delrepubliken Kroatien i Jugoslavien och en massiv utflyttningsvåg av italiensktalande följde. 58 000 av totalt 66 000 italiensktalande Rijekabor valde att gå i exil framför att stanna kvar och drabbas av den frekventa diskriminering och förföljelse som de italiensktalande fick uppleva när de var i händerna på den jugoslaviska (framför allt kroatiska) befolkningen och hos den nyinrättade jugoslaviska kommunistiska statsförvaltningen.

Under hela efterkrigstiden upplevde staden en stark ekonomisk tillväxt och under det kroatiska självständighetskriget 1991-1995 förskonades staden fysiskt från de bittra strider som följde på Kroatiens utträde ur den jugoslaviska federationen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Rijeka har länge dominerats av sjöfarten. Staden är Kroatiens största hamnstad och här finns bland annat ett antal stora skeppsvarv, exempelvis Viktor Lenac och 3. Maj. Kroatiens största rederi, Jadrolinija, har sitt huvudkontor i staden.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Rijekas universitet med anor från 1627 har elva fakulteter och plats för 11 500 studenter.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Gågatan Korzo med Stadstornet, en av Rijekas symboler, i bakgrunden.

Rijeka har ett relativt stort utbud av olika teatrar och museer.

Teatrar[redigera | redigera wikitext]

Kroatiska nationalteatern i Rijeka är stadens främsta scen för opera och balett.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Till stadens museer räknas Rijekas stadsmuseum, Moderna museet i Rijeka, Kroatiska sjöhistoriska museet och Rijekas naturhistoriska museum.

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

I Rijeka finns två större bibliotek, Rijekas stadsbibliotek och Universitetsbiblioteket.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Rijeka med omgivningar har en lång karnevalstradition. Till ett av de större årligen återkommande evenemangen i staden hör Rijekas karneval. Sett till antalet deltagare och besökare hör karnevalen till en av de större karnevalerna i Europa.[4] Till de årligen återkommande evenemangen hör även den internationella regattan Fiumanka.

Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

I Rijekas stadsbild finns byggnader som representerar de flesta stilriktningar som går att finna i Mellaneuropa.

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Rijekas internationella flygplats ligger på ön Krk, 17 km från stadens centrum. De flesta besökare, i synnerhet turister och utländska besökare, anländer via Pulas flygplats. Bussar till/från de båda flygplatserna avgår/anländer vid den centrala busstationen Žabica i Rijeka.

Tågtrafik[redigera | redigera wikitext]

Rijekas järnvägsstation ligger trångt mellan Krešimirgatan (Krešimirova ulica) och hamnen. Från stationen går det tåg norrut mot Wien och Venedig samt österut mot Zagreb. Det finns planer på att bygga en järnvägssträckning västerut mot Pula i Istrien. Då kommer det att kunna gå att åka direkt Pula-Rijeka-Zagreb istället för att som idag byta i Ljubljana.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Rijeka är en viktig trafikknutpunkt i nordvästra Kroatien. Motorvägen A6 leder österut mot huvudstaden Zagreb och det kroatiska inlandet . A7 leder i nordlig riktning mot Rupa och den kroatisk-slovenska gränsen. I västlig riktning leder A8 mot den istriska halvön. En framtida ringled är tänkt att avbelasta nuvarande ringled som är hårt trafikerad under turistsäsongen.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Rijekas hamn är Kroatiens största hamn samt en betydande knutpunkt för gods- och färjetrafik. Kroatiens största rederi Jadrolinija har sitt huvudkontor i Rijeka och från staden utgår färjor och båtar till den kroatiska ö-världen.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Regionen längs kusttrakterna i båda riktningarna från Rijeka har många kända turistorter. Även i Rijeka är turismen en betydande näring. I staden arrangeras årligen olika evenemang, däribland Rijekas karneval, som lockar många inhemska och utländska besökare. Stadens uteliv är inte speciellt omfattande, det finns ett antal klubbar och uteställen, men de flesta åker till den närliggande bad- och turistorten Opatija. Staden har dock ett omfattande gatuliv med långa gågator, där huvudgatan Korzo är den mest betydande.

Större delen av strandlinjen i centrum upptas av hamnanläggningar. Sedan 2003 pågår dock en omfattande ombyggnation av hamnområdet. Rijeka Gateway Project är ett utvecklingsprogram som finansieras med hjälp från Världsbanken och har till syfte att förbättra anslutningen mellan hamn-, väg- och järnvägstrafiken i området.[6] Programmet innebär att hamnanläggningarna i de centrala delarna av Rijeka kommer att flyttas vilket på sikt kommer att öppna upp staden mot havet. De frilagda ytorna i stadens centrala och attraktiva delar kommer då att kunna utnyttjas för kommersiellt bruk[7] vilket stadens ledning hoppas kommer att ge ett uppsving för stadens turism.[8]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Rijeka har flera idrottföreningar. HNK Rijeka är stadens främsta fotbollslag. Laget spelar i högsta ligan och dess hemmaarena är Kantridastadion.

Kända personligheter från Rijeka (urval)[redigera | redigera wikitext]

Utländska konsulat i Rijeka[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Trivia[redigera | redigera wikitext]

  • RMS Carpathia, ett ångfartyg med rutten New York-Rijeka, kom först till undsättning vid Titanics förlisning den 15 april 1912.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 23 juli 2013. 
  2. ^ [a b] Muzej-rijeka.hr - Rijekas stadsmuseum (kroatiska)
  3. ^ Muzej-rijeka.hr - Rijekas stadsmuseum (kroatiska)
  4. ^ Ri-karneval.com - Karnevalens officiella webbplats (engelska)
  5. ^ [a b c] Rijeka.hr – Rijekas officiella webbplats (engelska)
  6. ^ Portauthority.hr (engelska)
  7. ^ Moja Delta (engelska)
  8. ^ Rijeka.hr (kroatiska)
Coat of arms of Croatia.svg Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.