Galgberget, Södermalm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°18′59.6″N 18°5′11.13″Ö / 59.316556°N 18.0864250°Ö / 59.316556; 18.0864250

Del av Vädersolstavlan från 1535 med galgen (det lilla tornet) på Södermalm längst till höger.

Galgberget på Södermalm var Stockholms galgbacke under större delen av 1500- och 1600-talet.

Galgen låg på Stigberget och syns även på Vädersolstavlan som är en illustration av Stockholm år 1535. På sena 1600-talet flyttades Stockholms permanenta avrättningsställe till Galgbacken, Hammarbyhöjden och 1907 uppfördes Navigationsskolan (numera Ersta Sköndal högskola) på platsen. På många sjökort från 1500- och 1600-talen var galgen inritad som ett sjömärke.

Utsikten från dåtidens galgbacke i augusti 2010. I bakgrunden syns Gröna Lund.
Vy från Södermalm mot norr åren 1661 eller 1662. I förgrunden syns Katarina kyrka under uppförande och längst till höger Södermalms galge.

Innan Stockholms galge restes uppe på Stigberget fanns liknande avrättningsplaster på andra ställen i stadens utkanter. Hur de äldre galgarna såg ut är oklart men Stigbergets galge finns avbildad på flera teckningar och kartor. Den hade ett fundament av sten, byggt som ett lågt, runt torn. Ovanpå fundamentet reste sig tre stenpelare, på dessa låg grova träbjälkar vid vilka rep var fästade.

Med sitt geografiska läge högt uppe på Södermalms höjder kunde galgen ses över stora delar av dåtidens Stockholm. Det var meningen för man trodde på den avskräckande verkan en avrättning skulle ha. I mars 1652 rapporterade Stockholms överståthållare Schering Rosenhane i en skrivelse att man hade hängt tio personer samtidigt men då var kapacitetstaket nått.

Hela området kring Stigberget var en illa omtyckt plats och kvarters- och gatunamn påminde om verksamheten. Här fanns Galgebergs gattan (1674) som är det äldsta kända namnet på dagens Fjällgatan och kvarteret Justitia. Stigbergets äldsta namn var Galgebærgith och är dokumenterat redan 1545. I trakten finns även Mäster Mikaels gata och kvarteret Mäster Mikael, som har sitt namn efter bödeln Mikael Reissuer. Han utövade sitt hantverk på Stigberget från 1635 till 1650. År 1650 blev Mikael Reissuer själv dömd för mord och avrättad av sin efterträdare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]