Kråkfåglar
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2010-03) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Kråkfåglar | |
.jpg)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kråkfåglar Corvidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Corvidae | |
| Släkten | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kråkfåglar (Corvidae) är en familj i ordningen tättingar. Det är den familj som innehåller de största fåglarna inom ordningen. De flesta arterna är sociala fåglar med mestadels svart fjäderdräkt och grov näbb. Kråkfåglarna har spelat en viktig roll i myter och folktro.
Innehåll |
[redigera] Ursprung och utbredning
Kråkfåglarna härstammar förmodligen från Australien när kontinenten var mer isolerad än den är idag. När kontinenten närmade sig Eurasien för mellan 20 och 30 miljoner år sedan koloniserade dessa fåglar Asien och en i sammanhanget snabb evolutionär förändring skedde sedan när de fortsatte sin kolonisering av Europa och Amerika. Kråkfåglar förekommer över hela välden förutom i den sydligaste delen av Sydamerika och platser nära polerna.
[redigera] Allmänt
Ofta häckar de kolonivis. Sina bon lägger de aldrig på marken, utan i träd, klippor, hus, murar och liknande. De flesta kråkfåglar är sociala och lever, med undantag för fortplantningstiden, tillsammans i stora, slutna flockar. De är vanligen allätare och de plundrar bon på ägg och ungar. Flera arter, exempelvis nötkråka, nötskrika och lavskrika, hamstrar föda inför vintern.[1] Kråkfåglar anses tillhöra de intelligentare djuren och de har stor inlärningförmåga och minne. Bland annat har kråkor i staden Sendei i Japan lärt sig att öppna hårda nötter genom att låta bilar köra över dem vid övergångställen. När det sedan blir rött ljus för bilarna plockar fåglarna upp maten. Det är också en av få fågelgrupper som verkar utföra saker utan någon särskild anledning, som om de lekte. Många ögonvittnen har berättat om kråkfåglar som plötsligt lägger sig på rygg i flykten och det finns berättelser om fåglar som åker kana på snö. De är lätta att hålla i fångenskap och blir då mycket tama.
[redigera] Fältkännetecken
Kråkfåglarna har främst svart fjäderdräkt med inslag av vitt, grått, brunt och ibland även grönt och blått. Deras främsta kännetecken är att hakvinkeln sträcker sig framför näsborrarna. Fötterna är vanligen stora och vingarna medelstora eller lite större, dock inte mer än 5 till 6 gånger tarsens längd. Dessa fåglar går vanligtvis säkert och gravitetiskt, och nickar med huvudet för varje steg. Vanligtvis är kråkfåglarna ganska dåliga sångare, och utmärker sig genom starka, kraxande läten. Vissa arter kan man lära att härma ord, toner med mera.
[redigera] Systematik
[redigera] Arter och släkten som häckar i Holarktis
Det finns drygt 100 olika kråkfågelarter i världen. Det exakta antalet beror på vad som räknas som goda arter respektive undertarter. Här listas de arter som förekommer i Holarktis.
|
|
[redigera] Arter i Sverige
_d1.jpg)
Det häckar åtta arter av kråkfågel i Sverige. Förutom kråka är det främst den mindre nästan helsvarta kajan, den svartvita skatan och den stora korpen som är Sveriges mest välkända kråkfåglar. I Skåne är råkan dock den överlägset vanligaste kråkfågeln. Övriga arter som häckar i Sverige är nötskrika, lavskrika och den ganska sällsynta nötkråkan. Nominatformen av kråka, svartkråka (C. c. corone), är ovanlig i Sverige. I övrigt finns det ett fynd av klippkaja.
[redigera] Markhackare
Tidigare klassificiserades den tibetanska fågeln markhackare (Pseudopodoces humilis) till familjen kråkfåglar och hette då på engelska Hume's Ground-Jay. Genetiska undersökningar har dock visat att denna fågel istället tillhör familjen mesfåglar.[2]
[redigera] Kråkfåglarna i folktron
För nordbor är nog de mest välkända kråkfåglarna korparna Hugin och Munin som var asaguden Odens två följeslagare. Dessa båda fåglar flög jorden runt och berättade för Oden vad dom sett och hört. Hugin var den tänkande och Munin mindes allt. Kråkfåglar har spelat en viktig roll som exempelvis tur- och oturssymboler och inte sällan förebådar de döden i folktron.
[redigera] Bildgalleri
-
Tallskrika (Gymnorhinus cyanocephalus), Nordamerika.
-
Stellerskrika (Cyanocitta stelleri), Nordamerika.
-
Västlig snårskrika (Aphelocoma californica), USA och Centralamerika.
-
Plyschtofsskrika (Cyanocorax chrysops), Sydamerika.
-
Svartstrupig skatskrika (Calocitta colliei), Centralamerika
-
Nötskrika (Garrulus glandarius), Västpalearktis.
-
Grå lavskrika (Perisoreus canadensis), Nordamerika.
-
Indisk trädskata (Dendrocitta vagabunda), Asien.
-
Skata (Pica pica) av underarten P. p. pica, Europa.
-
Grå nötkråka (Nucifraga columbiana), västra Nordamerika
-
Alpkaja (Pyrrhocorax graculus), Europa och Asien.
-
Kaja (Corvus monedula) av underarten C. m. monedula, Skandinavien.
-
Amerikansk kråka (Corvus brachyrhynchos), Nordamerika.
-
Kråka (Corvus cornix) av underarten C. c. cornix, Europa och Asien.
-
Mulgakråka (Corvus bennetti), Australien.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
[redigera] Källor
- ^ Brutus Östling, Susanne Åkesson (2009) Att överleva dagen: om fåglars sinnen och anpassningsförmåga.
- ^ www.blackwell-synergy.com - Pseudopodoces humilis, a misclassified terrestrial tit (Paridae) of the Tibetan Plateau
[redigera] Externa länkar
- Artportalen: Dagens fågel – senaste observationerna – bilder
- Wikimedia Commons har media som rör Kråkfåglar
