Genteknik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bacteria used to make wheat seeds nearly immune to wheat take-all.jpg

Genteknik kallas arbetet med att urskilja och flytta DNA-segment. Inom gentekniken finns det ett antal olika tekniker som används för att undersöka och överföra generna. Genteknik är ett kraftfullt verktyg för grundforskning om celler och deras komponenter.

Med hjälp av genteknik kan man bland annat få bakterier att tillverka mänskligt insulin eller ett får att tillverka mänskligt tillväxthormon i sin mjölk. Dessa hormoner kan sedan användas som medicin. Forskare kallar gentekniken för 2000-talets antibiotika. Genteknik kan användas mot en lång rad olika sjukdomar, både medfödda och förvärvade. Aids, leversjukdomar och kärlsjukdomar är några av områdena, där forskare hyser stora förhoppningar om genterapi.

Genteknik ska inte blandas ihop med genetik, skillnaderna är ganska stora fast att namnen är snarlika. Man använder genteknik för att kunna utnyttja informationen som finns lagrad i DNA. DNA är en molekyl som är uppbyggt av fosfatgrupper, kvävebaser och socker. Eftersom DNA-molekylen är jättestor behöver man dela upp den i mindre fragment för att kunna göra förändringar i den. Man delar upp den med hjälp av restriktionsenzymer, som ursprungligen kommer från bakterier. Restriktionsenzymerna är skapade för att klippa upp DNA på ett specifikt ställe. När man ska sluta DNA-molekylen igen använder man sig istället av en ligas, som stänger ihop DNA-fragmenten.

Man delar upp genteknik i fyra olika huvudgrupper: överföring av gener till organismer, kloning, genterapi och DNA-analyser.

Samhälle[redigera | redigera wikitext]

Genteknik kan gynna bl.a. utvecklingsländer där fattigdom är vanligt. Brist på kunskap och pengar leder ofta till att man inte får i sig alla näringsämnena. Men med hjälp av genteknik så ha man kunnat höja näringsvärdena i vissa växter.

I Afrika är Kassavaroten en viktig föda. Man kan jämföra den med vår potatis som den inte heller innehåller många näringsämnen. Roten växer bra i varma klimat och man har därför valt att genmodifiera den. Nödvändiga näringsämnen läggs till med hjälp av olika tekniker och planteras sedan ute där de behövs. När frukten sedan förökar sig sprider sig dess nya egenskaper.

Transgena växter är numera allt vanligare inom livsmedelsproduktionen i Amerika och Asien. Ser man på Europa så är vi mer skeptiska eftersom vi inte ännu vet vad alla konsekvenser blir av genmodifiering. Däremot är vi mer öppna för transgena däggdjur, så som Belgian Blue. Det finns många människor som argumenterar emot genteknik. Att ta upp Belgisk blå och argumentera för djurplågeri är vanligt.

Om man kopplar ihop delar av DNA-molekylen från olika arter får man hybrid-DNA.