Insulin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om hormonet. För biskopen, se Stefan Insulin.
1. Preproinsulin
3. Proinsulin
5. Färdigt insulin
Ute i kroppen arrangerar sig insulinmolekylerna i grupper om sex, med en zinkatom i mitten.
Insulinkristaller.
Insulinsprutor, så kallade pennor, en med snabbverkande och en med långtidsverkande insulin.

Insulin är ett blodsockerreglerande proteinhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet, t.ex. efter en måltid. Insulinet är förknippat med tillstånd som diabetes, blodsockerfall och hyperinsulinism.

Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln. Dessa finns hos högre ryggradsdjur i bukspottskörteln, medan de hos rundmunnar bildar ett separat organ. Hos insekter utsöndras insulinet från hjärnan.[1]

Insulin signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp socker (glukos) från blodet. Insulin motverkar även nedbrytning av glykogen och nybildning av glukos (glukoneogenes) i levern. Insulin har även effekter på kroppens metabolism av fettsyror genom att öka aktiviteten av enzymet lipoproteinlipas i skelettmuskulatur, vilket leder till att triglycerider tas upp från blodet. Hos ryggradslösa djur är insulin även en tillväxtfaktor, men denna funktion har hos ryggradsdjur tagits över av IGF.

Insulin transkriberas från en gen till en polypeptidkedja kallad preproinsulin. Denna klyvs senare och bildar proinsulin. En bit av proinsulinet, den så kallade C-peptiden, klyvs bort och insulinmolekylen är färdig. Aktivt insulin består av två proteinkedjor, som hålls ihop med svavelbindningar. Preproinsulinet och proinsulinet skiljer sig väldigt mycket mellan olika djur medan insulinmolekylen har förändrats ganska lite. Trots att över 250 miljoner år skiljer fiskinsulin från däggdjursinsulin så är de utbytbara mot varandra. Detta visar att det finns ett starkt evolutionärt tryck för att bibehålla det färdiga insulinet som det är, men att de delar som klyvs bort är irrelevanta för djurens överlevnad.

Nedsatt produktion av insulin eller okänslighet för hormonet kallas diabetes (förr även kallad sockersjuka). Vid typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes/insulinberoende diabetes) råder total brist på egen produktion av hormonet, medan det vid typ 2-diabetes (åldersdiabetes/insulinoberoende diabetes) förekommer en resistens mot hormonet (insulinresistens) vilket inledningsvis ger allt högre insulinnivåer i blodet då bukspottkörteln försöker att kompensera bristen på känslighet.

Tidigare fick diabetiker insulin framställt från bukspottkörtel av gris. Det är inte helt identiskt med det humana, utan skiljer på en aminosyra. Betydligt värre är att grisars proinsulin skiljer sig från mänskligt proinsulin och därför kan ge allergiska reaktioner då det är ett ämne som är helt främmande för kroppen. Detta var ett stort problem fram till 1970-talet då man utvecklade metoder för att avlägsna över 99% av proinsulinet.

I dag ges istället rekombinant humant insulin, tillverkat av genetiskt modifierade bakterier. Numera finns även ett snabbverkande insulinderivat, det så kallade direktverkande insulinet, ute på marknaden. Det är en modifiering av det humana insulinet, där man bytt plats på två aminosyror. Sådant insulin förekommer med andra ord inte naturligt. Det snabbverkande insulinet används i samband med måltider för att kompensera ökningen i blodsockernivån, medan långtidsverkande insulin ger en jämn effekt över 12 till 24 timmar.


Till de hormoner som motverkar insulin hör glukagon, adrenalin och noradrenalin.

Det har även med nyare teknik blivit möjligt att få friska insulinceller transplanterade med bra, om än relativt kortvarigt, resultat.

Insula betyder öar då namnet kommer från de Langerhanska öarna som sitter i bukspottskörteln där insulinet normalt produceras.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wang S, Tulina N, Carlin DL, Rulifson EJ (2007). ”The origin of islet-like cells in Drosophila identifies parallels to the vertebrate endocrine axis”. Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. "104" (50): ss. 19873–8. doi:10.1073/pnas.0707465104. PMID 18056636. PMC: 2148390. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2148390/?tool=pubmed. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]