Gikt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Serieteckning från 1700-talet som avbildar gikt

Gikt orsakas av att halten svårlöslig urinsyra (urat) i blodet ökar och faller ut i kristaller. Urinsyran kristalliserar och lägger sig i leder, senor och omgivande vävnad. Levern tillverkar urinsyra från puriner. Speciellt metabolismen av fruktos och alkohol ökar syntesen av purin och därmed urinsyra. Detta ger akut inflammation, vilket medför att leden svullnar, rodnar och ömmar starkt. Kristallerna kan även bilda njursten. Gikt kan uppstå efter behandling med vätskedrivande medel, frosseri, stort intag av alkoholdrycker eller vid metabolisk gikt. Njursjukdom, polycytemi och psoriasis kan ge gikt. Gikt har kallats den frossande mannens sjukdom, då statsmän, kyrkofurstar och andra högt uppsatta tjänstemän ofta drabbades. Vid gikt har man alltid återkommande attacker i en led, inlagringar av kristaller i huden, njurfunktionsnedsättning (interstitiell skada) och njurstenar. Ofta är stortån drabbad vid första gikttillfället. Detta tillstånd kallas portvinstå och uppstår ofta under natten. Halten av urat i blodet är ofta förhöjd. Akut gikt brukar behandlas med indometacin (ett NSAID-preparat), eller med en kortisol-injektion i leden. Vid långtidsbehandling av gikt används allopurinol. Gikt kan diagnostiseras genom mikroskopering av ledvätska.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]