Gizaplatån
Gizaplatån i Egyptens guvernement Giza har flera monument och andra arkeologiskt viktiga platser från forntida Egypten, bland annat de välkända pyramiderna tillhörande faraonerna Cheops, Chefren och Mykerinos samt sfinxen i Giza.[1] Den moderna staden Giza angränsar till platån som är belägen ungefär 20 kilometer sydväst om centrala Kairo (Egyptens huvudstad). Den största pyramiden, Cheopspyramiden är den enda av världens sju underverk från antiken som står kvar.[2] Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1979 tillsammans med området Memfis.[3]
Innehåll |
[redigera] Byggnadshistoria
.svg)
Gizaplatån var redan under Egyptens första dynasti en betydande begravningsplats. Här grävdes mastabor från första, andra och tredje dynastin fram. Det är oklart hur många av dessa anläggningar blev förstörd under uppbyggnaden av pyramiderna och av senare kyrkogårdar.
[redigera] Pyramidernas uppbyggnad
Pyramiderna skapades under den fjärde dynastin mellan 2 620 och 2 500 f Kr.[4] De byggdes på en nästan jämt areal av kalksten som var cirka 1000 x 2000 meter stor. Samtidig uppkom mindre pyramider, tempel, ytterligare begravningsplatser och byar för arbetarna.
[redigera] Cheopspyramiden
Den största av pyramiderna i Giza skapades för faraon Cheops som regerade omkring 2580 f.Kr.[4] Byggnaden var ursprungligen 146,6 m högt (idag 138,75 m) och sidorna har en genomsnittlig längd av 230,36 m. Den byggdes av ungefär 2,5 miljoner stenar. Stenarnas genomsnittliga vikt är 2,5 ton. Inne i pyramiden finns den så kallade stora gallerian som är 47 m lång och 8,5 m högt. Byggnadsmästare Hemiunu var under denna tid ansvarig för dynastins byggprojekt och därför antas att han även ledde pyramidens utformning. Vid gallerians slut ligger den kungliga gravkammaren och finns rester av en granitsarkofag kvar. Byggnaden har även en drottningsgravkammare och en underjordisk kammare. Vid pyramidens östra sida finns resterna av ett tempel.
Pyramiden uppfördes omkring 2570 f.Kr. och var världens högsta byggnadsverk fram till 1300 e.Kr.[5]
[redigera] Cheops skepp
Cheops skepp är ett intakt fartyg från det forntida Egypten som förseglats i hålrum vid pyramidkomplexet vid foten av Cheopspyramiden omkring 2500 f Kr. Skeppet är med största sannolikhet byggt för Cheops, den fjärde faraon den Egyptens fjärde dynasti av det Gamla riket i Egypten.
Det är en av de äldsta, största och mest välbevarde fartyg i historien. Den är 43,6 m lång och 5,9 m bred och beskrivs som ett "mästerverk av träarbeten" som skulle kunna fungera än idag om det sattes i vatten. [6] Fartyget var troligen inte byggt för segling (ingen rigg) eller paddling (ingen plats).
[redigera] Chefrens pyramid
Den mellersta av pyramiderna i Giza skapades för Cheops son Chefren och uppfördes ca år 2548 - 2535 f Kr under Egyptens fjärde dynasti.[4]
[redigera] Mykerinos pyramid
Den minsta av pyramiderna i Giza skapades för Chefrens son (Cheops sonson) Mykerinos och uppfördes ca år 2540 - 2520 f Kr under Egyptens fjärde dynasti.[4]. Pyramidområdet består av daltempel, en gångbro, ett gravtempel och konungens pyramid. Daltemplet betår av ett flertal statyer av Mykerinos. Pyramiden har tre mindre pyramider för drottningar. [7][8]
[redigera] Drottning Khentkaues I pyramid
Khentkaus I grav, känd under kod LG 100 och G 8400 och ligger i det centrala fältet i närheten av Mykerinos pyramid. Gravplatsen består av hennes pyramid, en båt rum, ett dal tempel samt en pyramidstad.[7][9]
[redigera] Sfinxen
I omedelbar anslutning till de tre pyramiderna ligger Sfinxen, ett enormt monument föreställande en farao med lejonkropp vars placering tolkas som att den vaktat vägen till Chefrens pyramid.
Den är omöjlig att bestämma åldern på, men det anses att den byggdes för 4 500 år sedan, ca 2700 - 2600 f Kr samtidigt som pyramiderna i Giza.[10][11] Egyptologerna hävdar att den byggdes av den dåvarande faraon, Chefren, eftersom statyer av Chefren har tydliga likheter med Sfinxen.
[redigera] Efter fjärde dynastin
Under hela Gamla riket var Gizaplatån en betydande nekropol (begravningsplats) som troligen övergavs under Första mellantiden. Det finns nästan inga lämningar från Mellersta riket och så är det svårt att påvisa en dödsdyrkan under denna epok. Betydelsefulla begravningsplatser finns däremot från Nya riket och från Sentiden. Dessutom är det dokumenterat att gamla tempel och pyramider har restaurerats.
[redigera] Turistmål
Området är idag ett välbesökt turistmål, från att tidigare har varit helt öppet och tillgängligt för allmänheten dygnet runt är besöken idag begränsat till enbart dagtid och mot inträde. Det förekommer en livlig kommers av souvenirer och liknande i, och i omedelbar anslutning till, området.
Under kvällstid kan pyramiderna och sfinxen beskådas i ett ljud- och ljusspel där deras historia presenteras.
[redigera] Referenser
- ^ ”Giza”. www.ne.se. http://www.ne.se/giza. Läst 2011-02-05.
- ^ ”Pyramiderna vid Giza”. www.alltomhistoria.se. 31 maj 2010. http://www.alltomhistoria.se/artiklar/pyramiderna-vid-giza/. Läst 2011-02-05.
- ^ ”UNESCO:s världsarvslista (engelska)”. whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/statesparties/eg. Läst 2011-02-05.
- ^ [a b c d] ”National Geographics Pyramids (engelska)”. www.nationalgeographic.com. http://www.nationalgeographic.com/pyramids/pyramids.html. Läst 2011-02-05.
- ^ Ellenberger, Bengt; Hasselqvist, Per Johan; Lång, Öjevind; Nyqvist, Per; Tunek, Viveka (2009). Hammarström, Stina. red.. Allt du behöver veta för att överleva i det 21:a århundradet. Italien: Prisma. sid. 395. ISBN 978-91-518-5098-6
- ^ ”The Royal Ships of Egyptian Pharaohs”. www.cwo.com. 2000-11-04. http://www.cwo.com/~lucumi/ships.html. Läst 2011-04-15.
- ^ [a b] Porter, Bertha; Moss, Rosalind. Topographical Bibliography of Ancient Egyptian Hieroglyphic Texts, Statues, Reliefs and Paintings Volume III: Memphis, Part I Abu Rawash to Abusir (utgåva 2nd edition (revised and augmented by Dr Jaromir Malek, 1974). http://gizapyramids.org/. http://gizapyramids.org/pdf%20library/porter-moss_III_giza.pdf
- ^ Verner, Miroslav. The Pyramids: The Mystery, Culture, and Science of Egypt's Great Monuments. Grove Press. 2001 (1997). ISBN 0-8021-3935-3
- ^ http://gizapyramids.org/code G 8400 page
- ^ ”Farao försökte rädda Sfinxen”. varldenshistoria.se. http://varldenshistoria.se/egyptierna/farao-foersoekte-raedda-sfinxen. Läst 2011-02-20.
- ^ ”Great Sphinx of Giza”. www.websters-online-dictionary.org. http://www.websters-online-dictionary.org/definitions/Great+Sphinx+of+Giza?cx=partner-pub-0939450753529744:v0qd01-tdlq&cof=FORID:9&ie=UTF-8&q=Great+Sphinx+of+Giza&sa=Search#906. Läst 2011-02-20.
[redigera] Se även
- Turism i Egypten
- Lista över pyramider i Egypten
- Egyptens härskare
- Wirsching, Armin, Die Pyramiden von Giza - Mathematik in Stein gebaut, (2nd ed.) Books on Demand, Norderstedt 2009, ISBN 978-3-8370-2355-8.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gizaplatån.
