Glasögonpapegojnäbb
| Glasögonpapegojnäbb Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Papegojnäbbar Paradoxornithidae |
| Släkte | Suthora |
| Art | Glasögonpapegojnäbb S. conspicillata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Suthora conspicillata | |
| Auktor | (David, 1871) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Glasögonpapegojnäbb[2] (Suthora conspicillata) är en asiatisk tätting som nu vanligen placeras i familjen papegojnäbbar.[3]
Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]
Glasögonpapegojnäbben är en ganska liten (14–15 cm) och långstjärtad papegojnäbb med en tydlig, vit ögonring och gul eller gulvit näbb. Ansiktet är sotfärgat medan den är matt kastanjebrun från panna till nacke. Ovansidan i övrigt är gråaktigt olivbrun med beige anstrykning och stjärten gråbrun. Undersidan är grårosa till brunrosa med breda sotbruna streck på strupen och övre delen av bröstet. Den i övrigt snarlika rosenpapegojnäbben saknar ögonringen samt har avvikande färg på näbb, stjärt och vingar. Lätet är ett mycket tunt, ljus och genomträngande "tsiu-tsiu-tsiu-tsiu".[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Glasögonpapegojnäbb är endemisk för Kina. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[5]
- Suthora conspicillata conspicillata – förekommer i bergsområden i centrala Kina (från östra Qinghai till östra Sichuan, sydöstra Gansu, och sydvästra Shaanxi)
- Suthora conspicillata rocki – förekommer i bergsbambuskogar i nordöstra Kina (västra Liaoning)
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare inkluderades alla papegojnäbbar förutom större papegojnäbb (Conostoma oemodium) i Paradoxornis. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade i släktet.[6] Paradoxornis har därför delats upp i ett antal mindre släkten. Initialt placerades glasögonpapegojnäbb med släktingar i släktet Sinosuthora, men detta har sedermera inkluderats i Suthora.
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familjen. Enligt sentida studier[7] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Glasögonpapegojnäbben förekommer i tempererade och fuktiga bergsskogar på mellan 1 000 och 3 300 meters höjd. Den ses födosöka låt i vegetationen i smågrupper om upp till 15 individer, ibland fler. Inget är känt om dess föda, inte heller häckningsbiologin annat än att den tros häcka mellan juni och augusti. Arten är stannfågel.[4]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig. Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig.[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Suthora conspicillata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ [a b] Robson, C. (2018). Spectacled Parrotbill (Sinosuthora conspicillata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59707 22 december 2018).
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192–202.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Suthora conspicillata.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|