Global Energy Prize

Från Wikipedia
Global Energy Prize
BeskrivningUtmärkelse för energiforskning
Pris39 miljoner RUB
PlatsSankt Petersburg
LandRyssland
Första utdelning2003
ÅterkommandeÅrligen
TillkännagivandeVår
Webbplatswww.globalenergyprize.org

Global Energy Prize är en utmärkelse för forskning och teknisk utveckling inom energiområdet. Utmärkelsen delas ut årligen i samband med Sankt Petersburgs internationella ekonomiska forum till en eller flera forskare. Priset har delats ut sedan 2003.

2016 var prissumman var 39 miljoner rubel. Valet av mottagare görs av en internationell priskommitté som för närvarande (januari 2017) består av 19 forskare och energiexperter från 12 länder under ledning av den brittiske energiforskaren Rodney John Allam. Utmärkelsen administreras av organisationen Global Energy Association med finansiellt stöd från de ryska energibolagen Gazprom, Surgutneftegaz och FSK EES.[1][2][3][4][5][6][7][8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Grunden till utmärkelsen lades 2002 i form av ett samarbete mellan ryska vetenskapsmän och energibolag. Planerna på att dela ut priset tillkännagavs av Rysslands president Vladimir Putin i november 2002, och det delades ut för första gången i juni 2003.[9]

Pristagare[redigera | redigera wikitext]

Prisplakett

Fram till 2023 har 50 forskare belönats med Global Energy Prize. Pristagarna har kommit från Australien, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Danmark, Island, Italien, Kanada, Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Frankrike, Schweiz, Sverige och Japan.

2023[redigera | redigera wikitext]

Zhong Lin Wang (Kina),[10] Ruzhu Wang (Kina).[11]

2022[redigera | redigera wikitext]

Viktor Orlov (Ryssland),[12] Mercouri Kanatzidis (USA),[13] Kaushik Rajashekara (USA).[14]

2021[redigera | redigera wikitext]

Suleyman Allakhverdiev (Ryssland),[15] Zinfer Ismagilov (Ryssland),[16] Yi Cui (USA).[17]

2020[redigera | redigera wikitext]

Nikolaos Hatziargiriou (Grekland),[18] Peidong Yang (Kina).[18] Carlo Rubbia (Italien).[18]

2019[redigera | redigera wikitext]

Frede Blaabjerg (Danmark),[18] Khalil Amine (USA).[18]

2018[redigera | redigera wikitext]

Sergei Alekseenko (Ryssland).[18] Martin Green (Australien).[18]

2017[redigera | redigera wikitext]

Michael Grätzel (Schweiz).[18]

2016[redigera | redigera wikitext]

Valentin Parmon (Ryssland) – för utveckling av nya katalysatorer för raffinering av råolja och framtidsinriktade tillämpningar inom området förnybar energi.[19]

2015[redigera | redigera wikitext]

Shuji Nakamura (USA) – för att ha uppfunnit, utvecklat och kommersiellt tillämpat teknik för energieffektivt vitt LED-ljus.[20]

Jayant Baliga (USA) – för att ha uppfunnit, utvecklat och kommersiellt tillämpat IGBT-transistorn och därigenom underlättat distribution och styrning av energi.[20]

2014[redigera | redigera wikitext]

Lars G Larsson (Sverige) och Asjot Sarkisov (Ryssland) – för sina bidrag till förbättrad kärnkraftssäkerhet och avveckling av kärntekniska anläggningar.[21]

2013[redigera | redigera wikitext]

Akira Yoshino (Japan) – för att ha uppfunnit det uppladdningsbara litiumjonbatteriet som möjliggjort nya elektroniska apparater, elfordon och hybridfordon samt för att ha utvecklat och funnit kommersiella tillämpningar för energilagringssystem baserade på sådana batterier.[22]

Vladimir Fortov (Ryssland) – för forskning kring materialegenskaper vid extrema och tidigare outforskade termodynamiska tillstånd samt utveckling av elektriska impulsgeneratorer drivna av kraftiga chockvågor med tillämpningar inom strömbegränsning, simulering av blixtnedslag och energiomvandling.[22][23]

2012[redigera | redigera wikitext]

Rodney John Allam (Storbritannien) och Valerij Kostiuk (Ryssland) – för utveckling av processer och utrustning för att producera kryogener samt utveckling och tillämpning av ny teknik för elproduktion i elkraftsystem.[24]

Boris Katorgin (Ryssland) – för forskning och utveckling rörande raketmotorer med hög verkningsgrad och kryogener som bränsle syftande till fredligt utnyttjande av rymden i sammanhang där det finns behov av hög effektutveckling.[24]

2011[redigera | redigera wikitext]

Filipp Rutberg (Ryssland) – för forskning och utveckling rörande plasmabaserade processer med tillämpningar inom energiproduktion.[25][26]

Arthur Rosenfeld (USA) – för pionjärarbete inom området energieffektivisering.[25]

2010[redigera | redigera wikitext]

Boris Paton (Ukraina) – för bidrag till lösning av vetenskapliga och tekniska problem förknippade med pipelinetransport av energiresurser.[27]

Aleksandr Leontiev (Ryssland) – för forskning syftande till att uppnå högre intensitet vid värmeöverföring i kraftverk.[27]

2009[redigera | redigera wikitext]

Brian Spalding (Storbritannien) – för konceptuell utveckling och beskrivning av processer för transport av värme och materia med tillämpningar på strömningsmekaniska beräkningar.[28]

Aleksej Kontorovitj (Ryssland) – för forskning och utveckling rörande nya metoder för att kartlägga, prospektera och exploatera förekomster av petroleum.[28]

Nikolaj Laverov (Ryssland) – för forskning kring och storskalig tillämpning av nya metoder för utforskning och exploatering av olje-, gas- och uranfyndigheter.[28]

2008[redigera | redigera wikitext]

Eduard Volkov (Ryssland) – för utveckling och tillämpning av teknik för syntetisk oljeproduktion med syftet att kunna bidra till att tillgodose världens energibehov.[29]

Clement Bowman (Kanada) – för teoretisk analys, utveckling och tillämpning av effektiv teknik för syntetisk bränsleproduktion från oljeskiffer och oljesand.[29]

Oleg Favorskij (Ryssland) – för forskning inom gasdynamik och utveckling av effektiva gasturbiner för flygändamål samt förbättring av metoder för värmeöverföring vid höga temperaturer.[29]

2007[redigera | redigera wikitext]

Thorsteinn Ingi Sigfusson (Island) – för forskning och utveckling rörande vätgasenergiproduktion på Island.[30]

Geoffrey Hewitt (Storbritannien) – för idéutveckling rörande bränsleproduktion baserad på vattenkraft.[30]

Vladimir Nakorjakov (Ryssland) – för undersökning av värmeenergiteknikens fysikaliska och tekniska förutsättningar för strömningsmekanik och värmeöverföring vid icke stationära flöden och vågrörelser i medier som befinner sig i mer än ett tillstånd.[30]

2006[redigera | redigera wikitext]

Jevgenij Velichov (Ryssland), Masaji Yoshikawa (Japan) och Robert Aymar (Frankrike) – för utveckling av det vetenskapliga och tekniska underlaget för den internationella fusionsenergiforskningsreaktorn ITER.[31]

2005[redigera | redigera wikitext]

Zjores Alfjorov (Ryssland) – för forskning kring och tillämpning av halvledarbaserade energi- och elektricitetsomvandlare för solkraft och andra elkraftrelaterade ändamål.[32]

Klaus Riedle (Tyskland) – för utveckling av nya gasturbiner för användning i kombikraftverk vid höga temperaturer och effekter.[32]

2004[redigera | redigera wikitext]

Fjodor Mitenkov (Ryssland) och Leonard J. Koch (USA) – för konstruktion av samt utveckling av det fysikaliska och tekniska underlaget för snabba bridreaktorer för kraftgenerering.[33][34][35][36]

Aleksandr Sjejndlin (Ryssland) – för bidrag till utvecklingen av snabba bridreaktorer för kraftgenerering samt studier av termodynamiska och andra fysikaliska materialegenskaper vid extremt höga temperaturer.[33][34][37]

2003[redigera | redigera wikitext]

Nick Holonyak (USA) – för att ha uppfunnit kommersiellt tillämpbara lysdioder som avger synligt ljus samt för grundläggande insatser inom området kiselhalvledare och mikroelektronik för kraftändamål.[38]

Gennadij Mesiats (Ryssland) och Ian Douglas Smith (USA) – för fysikalisk forskning rörande hantering av impulsenergi vid höga effektnivåer samt utveckling av impulskraftsystem för elektronacceleratorer.[38]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Global Energy Prize, 10 januari 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sara Peterssohn (28 maj 2014). ”Svensk prisad i Ryssland för kärnkraftssäkerhet”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/energi/svensk-prisad-i-ryssland-for-karnkraftssakerhet-6399354. Läst 25 november 2016. 
  2. ^ ”Fin utmärkelse till svensk kärnkraftsexpert”. ERA (Svensk Energi). 1 april 2014. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128205823/http://www.svenskenergi.se/ERA/Nyheter/2014/Fin-utmarkelse-till-svensk-karnkraftsexpert/. Läst 25 november 2016. 
  3. ^ Pär Rönnberg (31 mars 2014). ”Internationellt energipris till svensk kärnsäkerhetsveteran”. IVA. Arkiverad från originalet den 29 november 2016. https://web.archive.org/web/20161129021658/http://www.iva.se/publicerat/internationellt-energipris-till-svensk-karnsakerhetsveteran/. Läst 25 november 2016. 
  4. ^ Pär Rönnberg (24 april 2014). ”Internationellt energipris till svensk kärnsäkerhetsveteran”. IVA Aktuellt (IVA) "2014" (2). https://issuu.com/iva-publikationer/docs/iva-aktuellt-nr-2-2014. Läst 28 november 2016. 
  5. ^ ”Viktigt samarbete prisas”. Svensk Kärnbränslehantering. 9 april 2014. http://www.skb.se/nyheter/viktigt-samarbete-prisas/. Läst 28 november 2016. 
  6. ^ ”Internationellt pris till svensk veteran”. Process Nordic. 31 mars 2014. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128195420/http://www.processnet.se/alla/internationellt-pris-till-svensk-veteran/. Läst 28 november 2016. 
  7. ^ ”About us” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119173244/http://globalenergyprize.org/en/about-us/about-us. Läst 10 januari 2017. 
  8. ^ ”International Award Committee” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116152813/http://globalenergyprize.org/en/about-the-prize/international-award-committee. Läst 10 januari 2017. 
  9. ^ ”History” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116154216/http://globalenergyprize.org/en/about-the-prize/history. Läst 10 januari 2017. 
  10. ^ ”z.l.wang” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2023/07/06/global-energy-prize-2023-laureates-are-two-scientists-from-china/. 
  11. ^ ”r.wang” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2023/07/06/global-energy-prize-2023-laureates-are-two-scientists-from-china/. 
  12. ^ ”orlov” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2022/08/15/viktor-orlov-russia/. 
  13. ^ ”kanatzidis” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2022/08/15/mercouri-kanatzidis-usa/. 
  14. ^ ”rajashekara” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2022/08/15/kaushik-rajashekara-usa/. 
  15. ^ ”allakhverdiev” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2021/09/20/suleyman-i-allakhverdiev/. 
  16. ^ ”ismagilov” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2021/09/20/zinfer-ismagilov/. 
  17. ^ ”cui” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/2021/09/20/yi-cui/. 
  18. ^ [a b c d e f g h] ”laureaty” (på engelska). Global Energy Association. https://globalenergyprize.org/en/laureaty-mob-2/. 
  19. ^ ”2016” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2016. Läst 11 januari 2017. 
  20. ^ [a b] ”2015” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2015. Läst 11 januari 2017. 
  21. ^ ”2014” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2014. Läst 11 januari 2017. 
  22. ^ [a b] ”2013” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2013. Läst 11 januari 2017. 
  23. ^ ”Vladimir Fortov (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2013/vladimir-fortov-rus. Läst 11 januari 2017. 
  24. ^ [a b] ”2012” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2012. Läst 11 januari 2017. 
  25. ^ [a b] ”2011” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2011. Läst 11 januari 2017. 
  26. ^ ”Filipp Rutberg (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116151628/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2011/laureate-4. Läst 12 januari 2017. 
  27. ^ [a b] ”2010” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2010. Läst 11 januari 2017. 
  28. ^ [a b c] ”2009” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2009. Läst 11 januari 2017. 
  29. ^ [a b c] ”2008” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2008. Läst 11 januari 2017. 
  30. ^ [a b c] ”2007” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2007. Läst 11 januari 2017. 
  31. ^ ”2006” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2006. Läst 11 januari 2017. 
  32. ^ [a b] ”2005” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2005. Läst 11 januari 2017. 
  33. ^ [a b] ”2004” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004. Läst 11 januari 2017. 
  34. ^ [a b] ”2004” (på ryska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/ru/laureates/2004. Läst 13 januari 2017. 
  35. ^ ”Fyodor Mitenkov (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116151830/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004/fyodor-mitenkov. Läst 13 januari 2017. 
  36. ^ ”Leonard J. Koch (USA)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116152405/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004/leonard-j.-koch. Läst 13 januari 2017. 
  37. ^ ”Alexander Sheindlin (Rus)” (på engelska). Global Energy Association. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116151832/http://globalenergyprize.org/en/laureates/2004/alexander-sheindlin. Läst 13 januari 2017. 
  38. ^ [a b] ”2003” (på engelska). Global Energy Association. http://globalenergyprize.org/en/laureates/2003. Läst 11 januari 2017. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Global_Energy_Prize&oldid=53795580”