Gunnar Ekberg
Gunnar Ekberg, född 1945, tidigare svensk underrättelseagent som arbetande för den militära organisationen IB. Utpekades som agent i samband med IB-affären 1973. Gunnar Ekberg arbetade bland annat som infiltratör i FNL-gruppen i Göteborg, i Palestinagrupperna, i KFML och i terrororganisationen PFLP.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Ekberg var sportdykare, och blev efter att han dykt i Öresund på en nyligen sjunken sovjetisk trålare 1964, kontaktad av försvarets underrättelsetjänst (senare IB) som han då hjälpte genom att tömma båten på handlingar och elektronik[1]. Han gjorde sedan militärtjänst som röjdykare inom kustartilleriet i Karlskrona och Vaxholm. Han behöll kontakten med IB och utförde en del mindre uppdrag. Han gick 1968 med i en FNL-grupp i Göteborg, och blev snart även medlem i KFML och var 1969 med och grundade en solidaritetsgrupp för Palestina i Göteborg.
Under tiden i Göteborg bombhotade Ekberg flygplan vid två tillfällen. Enligt honom själv genomfördes bombhoten mot flygplanen som ett "inträdesprov" i den militanta grupperingen PFLP. Säkerhetspolisen lät senare utreda händelsen och förhörde personer som pekats ut som beställare av handlingen. Ord stod mot ord och ärendet lades därefter ner i brist på bevis.
Efter rekommendation av PFLP:s kontaktperson i Sverige, Staffan Beckman, reste Ekberg tillsammans med andra svenskar inom Palestinagrupperna till Jordanien 1969, och de besökte bland annat PFLP:s och Al Fatah:s träningsläger[2]. Efter hand fick han större insyn i PFLP i Libanon, dit verksamheten flyttades efter att de beväpnade palestinska grupperna hade körts ut från Jordanien i samband med händelserna under Svarta september. Kontakterna ledde till intimt samarbete med PFLP:s operationschef Wadie Haddad, ansvarig för ett flertal uppmärksammade terroraktioner mot civila mål under 60- och 70-talen. Därigenom lyckades han, enligt honom själv, sabotera ett terrordåd mot ett kryssningsfartyg med 250 amerikanska turister, Sounion, genom att information vidarebefordrades till Mossad. Istället för att sjunka ute på det öppna havet, sjönk fartyget vid kaj i Beiruts hamn på grunt vatten. Vid attentatet fanns passagerare ombord men ingen omkom[3][4]. Den i boken utpekade Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och författare till rapporten "Övervakningen av den svenska Palestinarörelsen 1965-1980" har dock hävdat att det inte finns något i Säpos filer som tyder på att Gunnar Ekbergs handlande skulle ha räddat liv.[5]
Sedan våren 2009 är Gunnar Ekberg ordförande i Föreningen Sveriges Öga och Öra som främjar forskning och studier i underrättelse- och säkerhetstjänsternas historia under åren 1900-1991. Hösten 2009 gav Ekberg ut boken De ska ju ändå dö som behandlar hans år som agent i IB:s tjänst. I boken skrev han att Arne Lemberg hade berättat för honom att Jan Guillou hade blivit kontaktad av KGB-mannen Jevgennij Gergel på restaurang Tennstopet i Stockholm. Arne Lemberg berättade även om kontakterna för SÄPO.[6]
[redigera] Bibliografi
- Gunnar Ekberg (2009). De skall ju ändå dö: Tio år i svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Fisher & Co. ISBN 978-91-85183-75-3
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Ekberg, Gunnar (2009). De skall ju ändå dö: Tio år i svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Fisher & Co. ISBN 978-91-85183-75-3
- ^ Ekberg, Gunnar (2009). De skall ju ändå dö: Tio år i svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Fisher & Co. sid. 160-164. ISBN 978-91-85183-75-3
- ^ Ekberg, Gunnar (2009). De skall ju ändå dö: Tio år i svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Fisher & Co. sid. 362-363. ISBN 978-91-85183-75-3
- ^ http://activesl.net/ACTIVEsl-MAR08-24.pdf
- ^ Wadendal, Ia. ”"Ekberg talar i egen sak i IB-affären"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ekberg-talar-i-egen-sak-i-ib-affaren-1.145379. Läst 28 oktober 2009.
- ^ Ekberg, Gunnar (25 oktober 2009). ”Gunnar Ekberg: Guillous KGB-uppdrag svärtar ner IB-scoopet”. Expressen. http://www.expressen.se/debatt/1.1755653/gunnar-ekberg-guillous-kgb-uppdrag-svartar-ner-ib-scoopet. Läst 26 oktober 2009.
[redigera] Tryckta källor
- Augustsson, Lars Åke; Hansén, Stig (2001). De svenska maoisterna. Lindelöw pocket. Göteborg: Lindelöw. ISBN 91-88144-48-8
- ”Det grå brödraskapet. En berättelse om IB.”. SOU 2002:92. Justitiedepartementet. 29 januari 2004. Se del 3, kapitel 11. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/449. Läst 25 oktober 2009.
