Hagaparken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°21′37″N 18°02′03″Ö / 59.36028°N 18.03417°Ö / 59.36028; 18.03417

Stora pelousen, Hagaparkens stora gräsmatta, framför koppartälten.

Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallas Gustavianska Parken.[1] Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr.

I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Södra Brunnsviken, Petrus Tillaeus karta 1733. Norr är till höger.
Tidig Hagakarta av Isaac Lithov, 1770-tal.

Som framgår av Petrus Tillaeus karta från 1733 var trakten vid Brunnsvikens sydöstra strand i början av 1700-talet ett lantligt, naturskönt område. Här fanns flera utvärdshus som Kräftriket, Stallmästaregården, Norrbacka och Hagalund. Den blivande lustparken hade också ett värdshus, som låg i Gamla Haga.

Gustav III hade fostrats och utbildats i upplysningens ideal. Att leva nära naturen låg i tiden och ett möte mellan honom och naturfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Paris 1771 skattade kungen särskild högt.[2] Dåvarande kronprins Gustav (senare Gustav III) hyrde Haga gård (Gamla Haga) över sommaren 1767 och fyra år senare köpte den nyblivna kungen gården. Gustav III:s plan var ursprungligen att anlägga en mindre engelsk park vid Haga och åren 1771-1780 byggdes en enkel park med promenadvägar på Brunnsvikens tre holmar.[3] En plan för denna enklare parkanläggning upprättades kring 1770 av lantmätaren Isaac Lithov. 1785 förvärvade Gustav III även Brahelunds gård. Genom detta köp utvidgades Hagaparken mot norr till mer än den dubbla storleken.

Den nuvarande parken anlades 1780-1797. Arkitekterna bakom parken och dess byggnader var Fredrik Magnus Piper, Louis Jean Desprez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell d.y., för inredningar svarade Louis Masreliez. Även Gustav III utförde själv många skisser både till parken och till byggnaderna.[4]

F.M. Pipers generalplan för Hagaparken 1781.
Norr är till höger.

Piper var kungens i England utbildade parkarkitekt och intendent för de kungliga lustparken. 1781 presenterade han sin General-Plan af Gamla och nya Haga Lustpark för en engelsk park vid Haga. Han redovisade även befintliga och planerade byggnader i generalplanen. En viktig roll för placeringen av nya byggnader spelade så kallade syftlinjer eller siktaxlar som Piper redovisade i planen. Meningen var att efter lövfällningen skulle vackra byggnaderna fånga ögonens och betraktarens intresse. Under vinterhalvåret kan man från Turkiska kiosken och Gamla Haga se Kinesiska paviljongen.[5] En dominant placering fick det planerade lustslottet, Stora Haga slott (litt. W på planen) med fem syftlinjer, en av dem ända ner till Stockholms slott, en sträcka på knappt fem kilometer.

Terrängen längs Brunnsvikens sydvästra strand modellerades om för att skapa mjuka övergångar mellan hagmark och öppen mark samt mot "pelouserna" (franska för gräsmattor). Det som idag ser naturligt ut är resultatet av omfattande markarbeten. Parken fick även två egna plantskolor. 1785 tog Johan Christian Ackermann över ledarskapet för Hagaparkens fortsatta anläggningsarbeten. 1787-1790 arbetade man med kanaler och holmar och fram till 1800 planterades 26 000 träd.[6]

Hagaparken är den del som hann färdigställas innan Gustav III mördades 1792. Denne hade stora planer för hela detta område, som undan för undan växte fram. Kungen hade efter en Italien-resa 1783-1784, blivit inspirerad att göra Haga-Brunnsviken till ett område motsvarande Campagna Romana, därav de italienskklingande namnen runt Brunnsviken, som till exempel Albano, Frescati och Tivoli. Efter Gustav III död skrinlades de stora planerna för Hagaparken och de konstnärer som förknippats med Haga kunde se fram emot ett årtionde med enstaka uppdrag och ekonomiska svårigheter. För en av dem, Louis Jean Desprez, väntade ren misär. Han framlevde sina sista år med ständiga problem att försörja sig.[7]

Hagaparken efter Gustav III:s tid[redigera | redigera wikitext]

Hagaparkens stora pelouse vintern 2010.
Bellman-festen 1967.

Sedan 1800-talet är Hagaparken ett omtyckt utflyktsmål för Stockholmarna. Att kungliga parker öppnades för folket var en tendens i hela Europa på denna tid. 1863 sänktes vattennivån i Brunnsviken med 1,25 meter och de redan grunda kanalerna söder om Haga slott och på Tingsslätten förstördes. Dessa områden blev nu gräsmatta, men man kan fortfarande ana de gamla kanalernas sträckning. 1869 revs en av parkens klenoder, Amor och Psyketemplet som var ett kärlekstempel ritat 1788 av Louis Jean Desprez i nyantikens stil.

År 1935 blev Hagaparken statligt byggnadsminne och sedan 1994 ingår den i Sveriges första nationalstadspark, Nationalstadsparken Stockholm-Solna. En av parkens mer framträdande topografiska platser är den cirka 25 meter höga Frösundatoppen eller i folkmun "Hagatoppen", som bildar parkens norra avslut. Toppen är en återskapning av Stockholmsåsen och består av schakt- och rivningsmassorna från Stockholms Klarakvarteren under 1960-talet.

I juli 1967 ägde Parkteaterns första "Bellman-fest" rum med bland annat picknick på den Stora Pelousen nedanför Koppartälten. Det framfördes sånglustspel och musik i Carl Mikael Bellmans anda. Festen firades årligen under cirka tio år och lockade många tusen besökare. Parkteatern hade sin mobila scenvagn stationerad i Hagaparken när den inte var på turné. Fram till 1975 fanns även Parkteaterns måleriverkstad här ute.[8]

Hagaparken är i ett sådant utsökt skick att British Garden Society i England utsett parken till det bästa exemplet i världen på en engelsk park.[9][10] Haga förvaltas idag av Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Panorama över Hagaparken och dess tilltänkta byggnader[redigera | redigera wikitext]

Illustration av Louis Jean Desprez över Hagas planerade och befintliga byggnader, omkring 1791.  Till vänster syns Stora Haga slott som aldrig fullbordades, bara källarfundamenten finns kvar. Långt bort vid horisonten till höger skymtar Stockholms slott som skulle ha en siktaxel med en så kallad "chaussée" (franska för "stensatt gata") till Brunnsviken. I högra bildmitt finns Gustav III:s paviljong och bakom den kärlekstempeln Amor och Psyketemplet som revs 1869. På det så kallade Grottberget i högra bildkanten reser sig "observatoriet" och långt bort på anda sidan Brunnsviken syns obelisken vid Villa Frescati.
Illustration av Louis Jean Desprez över Hagas planerade och befintliga byggnader, omkring 1791.
Till vänster syns Stora Haga slott som aldrig fullbordades, bara källarfundamenten finns kvar. Långt bort vid horisonten till höger skymtar Stockholms slott som skulle ha en siktaxel med en så kallad "chaussée" (franska för "stensatt gata") till Brunnsviken. I högra bildmitt finns Gustav III:s paviljong och bakom den kärlekstempeln Amor och Psyketemplet som revs 1869. På det så kallade Grottberget i högra bildkanten reser sig "observatoriet" och långt bort på anda sidan Brunnsviken syns obelisken vid Villa Frescati.


Byggnader i Hagaparken i urval[redigera | redigera wikitext]

Illustrationer Namn Byggår Byggnadstyp Arkitekt Byggnadens korthistorik Övrigt
Amor och Psyketemplet Hagaparken 1816.jpg
Amor och Psyketemplet 1788-95 Tempel Louis Jean Desprez Byggnaden revs 1869 En övervuxen kulle finns kvar
Ekotemplet 1a.jpg
Ekotemplet 1790 Lusthus Christoffer Gjörwell Renoveringar 1846 och 1993 Användes som Gustav III:s utematsal
Haga ekonomibyggnad 1849.jpg
Ekonomibyggnaden 1780-tal Ekonomibyggnad Tempelman och Desprez Renoveringar 1850 genom Georg Theodor Chiewitz Ersattes 1932 av nuvarande ekonomibyggnad av Ragnar Hjorth
Gamla Haga 2010.jpg
Gamla Haga före
1767
Kunglig bostad Okänd Flyttades 1785 till nuvarand plats Användes som bostad för Gustav III, numera privatbostad
Gustav III Paviljong 2.jpg
Gustav III:s paviljong tillbyggd
1787
Kunglig bostad Olof Tempelman Renoveringar 1840 och 1946 Ingår i Hagaparkens visningar
Haga slott 2008b.jpg
Haga slott 1802-05 Kunglig bostad Christoffer Gjörwell Från 1966 svenska statens representationsplats Från 2010 bostad för kronprinsessan Victoria och prins Daniel
Hagaparken slottsruin 2.jpg
Stora Haga slott 1786-1792 Lustslott och konstgalleri Louis Jean Desprez 1792 avbryts alla arbeten Källargrunden finns kvar, kallad "Haga slottsruin"
Kinesiska paviljongen 1.jpg
Kinesiska paviljongen 1787 Lusthus Louis Jean Desprez Renoveringar 1974 och 1998 I paviljongens mitt stod ett stort åttkantigt bord
Kupferzelt Hagapark.jpg
Koppartälten 1787-90 Logementsbyggnad Tempelman (planritningar), Desprez (tältfasaden) Brand 1953, uppbyggd 1964, renoveringar 1978 och 1983 Idag restaurang, café, museum och privatbostad
Hagparken stallet 2010.jpg
Stora stallet 1789-91 Stallbyggnad Louis Jean Desprez 1791 avstannar arbetena med schaktning Idag finns en stor grop i skogen och lösbrutna klippblock
Turkiska Kiosken 1.jpg
Turkiska kiosken 1788 Kunglig rådstuga Fredrik Magnus Piper och Louis Masreliez Renoveringar 1924 Ingår ej i parkens visningar
Övre Haga.jpg
Övre Haga 1789-89 Värdshus, orangeri, stall, fähus Louis Jean Desprez och Christoffer Gjörwell Utökningar på 1840-talet genom Georg Theodor Chiewitz Huvudbyggnaden nyttjas sedan 1960-talet som konstnärsateljé

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgiftt enligt www.nationalstadsparken.org
  2. ^ Elow Söderberg (1980), s. 14
  3. ^ Elow Söderberg (1980), s. 8
  4. ^ Hagapromenader, s. 3
  5. ^ Elow Söderberg (1980), s. 20
  6. ^ ”Hagapromenader” (PDF). Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/vara_fastigheter/stockholms_l_n/hagapromenader.pdf. Läst 2 november 2012. [död länk]
  7. ^ Nordensvan (1925), s. 87
  8. ^ Uppgift enligt Hagaparkens parkmuseum
  9. ^ Ekoparken - kunglig mark, s. 87
  10. ^ Uppgift enligt www.citybackpackers.org

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Utställningar och information i Parkmuseet i Hagaparken
  • Holm, L & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), Stockholm.
  • Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? I: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]