Helan går

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helan går
Originalspråk Svenska
Kompositör Okänt
Textförfattare Okänt
Övrigt Framförd i operett 1845

Helan går är den mest kända svenska snapsvisan (eller skålvisan).

"Helan" är den traditionella beteckningen på den första snapsen (supen) i en serie, och Helan går är därför mycket vanlig att sjunga som den första snapsvisan vid bordet på en fest.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Visans historia är svår att följa eftersom den sällan är omtalad i skrift. Etnologiprofessorn Mats Rehnberg föreslog på 1970-talet att den kunde ha sitt ursprung långt tillbaka i tiden som en trumpetsignal spelad av militärtrumpetare.[1] Man vet dock att den framfördes offentligt i Stockholm år 1845 i operetten Modehandlerskan av Franz Berwald. Visan finns senare också nämnd i Gustaf Meyers uppsalaminnen från tiden som studentbeväring där år 1869.[2] Visan var alltså både gammal och känd när Emil Norlander använde den i jubileumsrevyn StockholmsluftSödra teatern år 1905.

Flera seriösa tonsättare har skrivit kompositioner med olika varianter av melodin, bland annat Franz Lehár. Om Franz Lehár berättas också att han vid sitt besök i Sverige 1936 på fullt allvar lär ha trott att Helan går var Sveriges nationalsång eftersom den så högtidligt alltid sjöngs som första sång vid middagsfesterna i Sverige.[3][4] Andra tonsättare som använt visan är Sven-Eric Johanson, Lars Johan Werle och Eskil Hemberg.

Den första skivinspelningen av visan gjordes av manskvartetten Pathékvartetten i Stockholm cirka 1914.[5]

Visan sjungs i ett 40-tal svenska långfilmer under åren 1931–2013.[6]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Sverige vann VM i ishockey 1957 i Moskva, i dåvarande Sovjetunionen, kunde inte alla de svenska spelarna texten till Du gamla, du fria, så istället sjöng de svenska spelarna Helan går.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Spirituosa och spiritualitet" Kristianstadsbladet 20 juni 2002
  2. ^ Meyer, Gustaf (1930). Studentliv i Uppsala för sextio år sedan. Stockholm: Norstedt. Libris 495559 
  3. ^ Mattsson, Christina (2002). Helan går: etthundrafemtio visor till skålen. Stockholm: Atlantis förlag. sid. 87. Libris 8407556. ISBN 91-7486-595-1 
  4. ^ Widlund, Göte (red.), red (2001) [1993]. Manskörprisma. Stockholm: Gehrmans musikförlag. sid. 261. Libris 1699882 
  5. ^ Helan går, Joachim uti Babylon (ca 1914) i Svensk mediedatabas
  6. ^ Helan går i Svensk Filmdatabas
  7. ^ Törnquist, Steffo; Tolstoy Hélène, Kleberg Åsa, Sundström Martin (1995). Sprit: boken om en destillerad värld. Stockholm: Fischer. Libris 7596504. ISBN 91-7054-754-8 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]