Hillman Imp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hillman Imp
Hillman Imp.
Hillman Imp.
Grundinformation
Märke Hillman
Tillverkning 1963-1976
Konstruktion
Karosseri 2-d sedan
2-d coupé
3-d kombi
Liknande Fiat 850
Simca 1000
Volkswagen Typ 1
Drivlina
Motor 4-cylindrig radmotor
Drivning Svansmotor
Växellåda 4-vxl manuell
Dimensioner
Hjulbas 208 cm
Längd 359 cm
Bredd 153 cm
Höjd 138 cm
Kronologi
Efterträdare Chrysler Sunbeam

Hillman Imp är en personbil, tillverkad av den brittiska biltillverkaren Hillman mellan 1963 och 1976.

Hillman Imp[redigera | redigera wikitext]

I samband med Suezkrisen steg priset på bensin kraftigt, vilket ledde till en stor ökning av efterfrågan på bränslesnåla bilar. Rootes-koncernen, vars minsta bil var 1,5-liters Hillman Minx, insåg att man behövde komplettera programmet med en småbil. Efter succén för Folkvagnen lanserades flera småbilar med svansmotor under femtio- och början av sextiotalet. Rootes beslutade att följa strömmen. Den nya bilen visade sig tyvärr bli en gökunge vars utveckling tog det mesta av företagets resurser och vars försäljning aldrig nådde mer än bråkdelar av marknadsavdelningens mål.[1]

För att klara av den förväntade produktionsökningen begärde företaget myndigheternas tillstånd att bygga ut anläggningen i Ryton, utanför Coventry. Då gick industriministeriet in och meddelade att detta inte kunde bli aktuellt. Däremot skulle regeringen, av arbetsmarknadspolitiska skäl, ge ett mycket fördelaktigt lån om Rootes byggde en ny fabrik i skotska Linwood, utanför Glasgow. Dessvärre låg Linwood nästan 50 mil bort från Rootes huvudanläggning och huvuddelen av den övriga brittiska bilindustrin i Västra Midlands. Arbetskraften bestod huvudsakligen av före detta varvsarbetare, utan utbildning för bilbyggande, men med desto större lust att strejka så snart tillfälle gavs.[1] Detta kom att få omfattande konsekvenser för produktionen, både vad gällde byggkvalitet och produktivitet.

För att snabbt få fram en passande motor vände sig Rootes till motorbyggaren Coventry Climax. Där hittade man en avancerad liten motor som var framtagen för att driva en brandspruta. Motorn var gjord i aluminium och hade överliggande kamaxel. För att matcha den varvvilliga motorn tog man fram en motsvarande påkostad växellåda. Även bakhjulsupphängningen var ovanligt påkostad för att sitta i en billig småbil, med fyrledad drivaxel. Detta för att kompensera för svansmotorkonceptets notoriska överstyrning. Den avancerade drivlinan gav bilen goda köregenskaper, men den var komplicerad och därmed dyr att tillverka. Karossen hade en traditionell ”three-box”-design, men bilen försågs med en öppningsbar bakruta och baksätet kunde fällas ned för att göra plats för mer bagage. På så sätt blev bilen nästan en halvkombi.

Utvecklingen drog ut på tiden och kostade stora pengar. Därför beslutade ledningen att Hillman Imp skulle introduceras i maj 1963. Dessvärre återstod en del utvecklingsarbete och de första årgångarna drabbades av en rad problem. Bilen fick snart rykte om sig att dras med tillförlitlighetsproblem och försäljningen tog aldrig riktig fart.[1] 1966 presenterades en Mk II-version, där man rättat till de flesta barnsjukdomarna, men då var skadan redan skedd. I januari 1967 utökades programmet med coupé-modellen Californian och i april samma år tillkom kombin Husky, baserad på den lätta lastbilen Commer Van.

Sedan British Motor Corporation visat på framtiden för småbilen med sina framhjulsdrivna modeller stod det klart att den svansmotordrivna Imp var en återvändsgränd som stod inför avveckling, snarare än utveckling. I juli 1970 försvann Husky-modellen, medan sedanen fortsatte att tillverkas utan förändringar fram till mars 1976.

Motor:

Modell Motor Cylindervolym Effekt Bränslesystem
Imp 4-cyl radmotor SOHC 875 cm³ 39 hk Enkel förgasare

Övriga märken[redigera | redigera wikitext]

Som så många andra Rootes-modeller var även Imp ett mål för badge engineering och såldes under flera märkesnamn.

Singer Chamois[redigera | redigera wikitext]

Singer Chamois introducerades i oktober 1964. Två år senare tillkom en tvåförgasarmotor och i april 1967 en coupé.

Den nya ägaren Chrysler Europe genomförde i början av 1970 en rationalisering av Rootes omfattande modellprogram. Chamois-modellen blev ett av offren när Chrysler lade ner märket Singer.

Motor:

Modell Motor Cylindervolym Effekt Bränslesystem
Chamois 4-cyl radmotor SOHC 875 cm³ 39 hk Enkel förgasare
Sport 4-cyl radmotor SOHC 875 cm³ 51 hk Dubbla förgasare

Sunbeam Imp/Stiletto[redigera | redigera wikitext]

I oktober 1966 tillkom den sportiga Sunbeam Imp med tvåförgasarmotor. Ett år senare kompletterades programmet med coupén Stiletto. Modellerna fanns kvar fram till mars 1976.

Motor:

Modell Motor Cylindervolym Effekt Bränslesystem
Imp 4-cyl radmotor SOHC 875 cm³ 51 hk Dubbla förgasare

Commer Imp Van[redigera | redigera wikitext]

Från september 1965 såldes den lätta lastbilen Commer Imp Van. Tre år senare bytte den namn till Hillman.

Motor:

Modell Motor Cylindervolym Effekt Bränslesystem
Van 4-cyl radmotor SOHC 875 cm³ 39 hk Enkel förgasare

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Hillman Imp.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] www.rootes-chrysler.co.uk, hämtad 2008-06-30

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]