Holland (region)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
De nuvarande provinserna Nordholland och Sydholland markerade på en karta över Nederländerna
Holland på¨1700-talet (det gröna området).

Holland är en region i Nederländerna, sedan 1840 uppdelad i Nordholland och Sydholland.

Regionen omfattar omkring 16% av Nederländernas yta, men ungefär 40% av landets befolkning, och namnet används ibland som synonym för hela landet, vilket dock är felaktigt.[1]

Namnet Holland[redigera | redigera wikitext]

Namnet "Holland" användes första gången enligt källor år 866 för regionen kring Haarlem och kring 1064 för hela landet. Vid den tiden kallade sig invånarna i Holland för "holländare". "Holland" kommer från nederländskans "holtland" ("träland"). Denna varierade stavning kvarstod ungefär fram till 1300-talet, då namnet stabiliserades till "Holland" (alternativa stavningar var vid denna tid "Hollant" eller "Hollandt"). En populär, men felaktig uppfattning är att "Holland" kommer från hol land ("ihåligt land") och var inspirerad av att Holland geografiskt sett ligger lågt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Holland tillhörde tidigare det Frankiska riket och Lothringen, och senare Tysk-romerska riket. Provinsen styrdes från 1000-talet av grevar och omfattade då landet kring "Rhens mynningar". Den mest kände i den första grevedynastin var Vilhelm II av Holland, vilken 1247 blev påven Innocentius IV:s motkejsare mot Fredrik II. Från 1299 var Holland förenat i personalunion med Hainaut under grevar av ätten Avesnes som, följda av sina släktingar i huset Bayern, regerade här till 1433. Under 1300-talets senare hälft rasade i Holland svåra partistrider mellan "hoeks" och "kabbeljauws". Liksom Hainaut kom Holland därefter under habsburgskt, först österrikiskt senare spanskt välde. Senmedeltiden var en tid av ekonomiskt uppsving; sillfisket var i ständigt framåtgående och även sjöfarten började ta fart. Från slutet av 1400-talet kunde holländarna konkurrera med hansan, till och med i Norden. I det nederländska frihetskriget blev Holland, som var protestantiskt, ett centrum för motståndet mot Spanien och kärnan i Utrechtunionen. Titeln greve av Holland och Zeeland som Vilhelm I av Oranien bar, användes inte längre efter hans död. Härefter utgjorde Holland en del av Nederländerna, och dess historia sammanfaller med detta rikes. Det av Napoleon 1806 kungariket här erhöll namn efter provinsen Holland. 1840 delades Holland i två provinser, Nordholland och Sydholland.[2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Områdets namn är Holland på nederländska, men också i andra språk som engelska och svenska. "Holland" är en del av Nederländerna, men på bland annat engelska, danska och svenska, ibland också på nederländska, används ordet om hela Nederländerna.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Regionen Holland ligger i västra Nederländerna, och nära till vatten på flera ställen, bland annat vid Nordsjön och floden Maas. Det finns flera floder och sjöar, samt kanaler. Söder om regionen ligger provinsen Zeeland, och i öster insjön IJsselmeer. Större orter är Amsterdam, Haag, Rotterdam, Leiden och Haarlem.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nederländska

Språket som oftast talas i Holland är nederländska. Den standardnederländska som talas i de flesta delarna av Nederländerna talas i Holland, dock finns flera lokala variationer av dialekter i Nederländerna.

Trots likheterna mellan standardnederländska och den nederländska som talas i Holland, finns det lokala variationer inom Holland som avviker från standardnederländska. De större orterna har sin egen traditionella dialekt. Några få människor, framförallt i området norr om Amsterdam talas vad som anses vara en ursprunglig, äldre dialekt, ofta kallad holländsk dialekt. Numera talas denna dialekt främst i Volendam och Marken samt de närliggande områdena, West Friesland och Zaanstreek.

Territorium och politisk struktur[redigera | redigera wikitext]

Delningen 1840 berodde mycket på att regionen Holland ansågs vara för stark jämfört med de andra.

Vissa förändringar skedde under den franska närvaron åren 1795-1813.


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  2. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 202-03.