Haag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 52°5′N 4°20′Ö / 52.083°N 4.333°Ö / 52.083; 4.333
Haag (Den Haag)
Stad
Het Plein i Haag
Het Plein i Haag
Flag of The Hague.svg
Flagga
Den Haag wapen.svg
Stadsvapen
Land  Nederländerna
Landskap Zuid-Holland
Koordinater 52°5′N 4°20′Ö / 52.083°N 4.333°Ö / 52.083; 4.333
Area 98,20 km²
 - land 88,66 km²
 - vatten 15,54 km²
Folkmängd 482 742 (2008)
 - tätort 1 008 605
 - storstadsområde 1 404 000
Befolkningstäthet 5 445 invånare/km²
Grundad 1230
Borgmästare Jozias van Aartsen
Tidszon CET (UTC+1)
Postnummer 2491–2599
Riktnummer 070
LocatieDenHaag.png
Webbplats: http://www.denhaag.nl
Haags stadsvapen
Haags stadsflagga.

Haag (nederländska: Den Haag , eller officiellt 's-Gravenhage ) är den administrativa huvudstaden i Nederländerna. Staden är belägen i sydvästra delen av Nederländerna i provinsen Zuid-Holland, i vilken den även är regioncentrum. Med en befolkning på 506 000 (2013) (700 000 i storstadsområdet) och en yta på ungefär 100 km², är staden den tredje största i Nederländerna, efter Amsterdam och Rotterdam.

Haag hyser de regerande instanserna Eerste Kamer ("den första kammaren"), eller Senaat och Tweede Kamer ("andra kammaren"). Dessa är den övre och lägre instans som bildar det nederländska parlamentet. Även den nederländska kungen Willem Alexander bor och arbetar i Haag. Alla utländska ambassader och statliga ministerier, så väl som Högsta Domstolen och många lobbyorganisationer återfinns i staden. Enligt Nederländernas konstitution är dock Amsterdam den officiella huvudstaden i landet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Binnenhof och Riddarnas hall, det politiska centret i Nederländerna.

Haag grundades år 1248 som ett slott av Vilhelm II, greve av Holland och Kung av Tyskland. Vilhelm II var tänkt att bli kejsare för Tysk-romerska riket. Han påbörjade konstitutionen i ett slott i en skog nära havet i Holland. Han ämnade även att leva där efter sin kronvigning men han kom att dö i strid innan sin kröning. Hans slott färdigställdes aldrig men delar av det står ännu kvar och kallas nu Ridderzaal (Riddarhallen). Den används ännu vid politiska evenemang såsom drottningens trontal.

Slottet kom sedan att utnyttjas som residens även av de holländska grevarna; Des Graven Hage betyder "Grevens hage". Det samhälle som växte upp kring slottet km därför att få stor administrativ betydelse. De mäktiga holländska städerna, däribland Leiden, Delft och Dordrecht kom överens om att välja den då lilla och oviktiga staden Haag som sitt administrativa centrum. Detta ändrades aldrig och därför är Haag ännu i denna dag regeringscentrum men inte officiell huvudstad.

För att bibehålla Haag litet gavs staden inga stadsrättigheter, ej heller tilläts man bygga stadsmurar. När stadsmurar slutligen tilläts på 1500-talet beslöt befolkningen att använda pengarna till att bygga ett stadshus istället för en stadsmur. Detta visade sig vara ett katastrofalt beslut under det spansk-nederländska kriget då spanska trupper lätt ockuperade staden.

Haag gavs slutligen stadsrättigheter av en Louis Bonaparte under hans regeringstid i Nederländerna år 1806, århundraden efter att andra holländska städer hade erhållit liknande rättigheter. Detta har lett till myten att Haag inte är en stad utan en by.

På grund av sin historia saknar staden ett stort historiskt stadscentra, liksom de som kan återfinnas i de närliggande städerna Leiden och Delft. Men när regeringarna återigen började spela en mera betydande roll i Holland efter 1850 expanderade staden Haag snabbt. De äldre delarna av staden är därför oftast från 1800-talet och tidigt 1900-tal.

Vy över regerings- och affärsbyggnader vid Haags centralstation

Staden erhöll svåra skador under det andra världskriget. Atlantvallen byggdes rakt igenom staden, vilket ledde till att hela kvarter revs av de tyska ockupationsstyrkorna. Den 3 mars, 1945 bombade Royal Air Force Bezuidenhout. Målet var V-2-raketuppskjutningsramper i en närliggande park. På grund av navigeringsfel föll bomberna på den tättbefolkade delen av stan och över 500 människor dog. Stadens skador kan ännu beskådas.

Efter kriget var Haag bland de största byggnadsområdena i Europa. Staden expanderade massivt mot sydväst och de förstörda områdena återuppbyggdes snabbt. Befolkningen toppade 550 000 omkring 1970.

1970-talet och 1980-talet flyttade de vita medelklassfamiljerna till närliggande samhällen såsom Voorburg, Leidschendam, Rijswijk och speciellt till Zoetermeer. Detta ledde till att staden är uppbyggd som en fattigare innerstad och mera förmögna förorter. Försök att inkludera delar av förorterna till Haag var mycket kontroversiella. Under 1990-talet, efter medgivande av det holländska parlamentet, lyckades Haag införliva stora områden från dess närliggande städer. Nya bosättningsområden har idag byggts upp där.

Storken är symbol för Haag.

Staden[redigera | redigera wikitext]

Hofvijver och det Nederländska parlamentets byggnader

Stadslivet koncentreras omkring parlamentskvarteren Hofvijver och Binnenhof.

Haags geografiska placering gör den till den största holländska staden vid Nordsjön. Haag innefattar två distinkta kuststäder. Den huvudsakliga strandstadsdelen Scheveningen, som finns i stadens nordvästra del, är en populär destination för turister och ungt folk. Med sina 10 miljoner besökare per år är det den mest populära strandstaden i Beneluxländerna. Det är kanske på grund av detta som så många människor, även holländare, tror att Scheveningen är en självständig stad. Scheveningen är dock ett av Haags åtta distrikt ("stadsdelen"). Den andra strandnära kurorten i Haag, Kijkduin, är geografiskt placerad sydväst i staden Haag och är mycket mindre och drar till sig främst lokalbefolkning.

Den tidigare holländska kolonin Nederländska Ostindien ("Nederlands-Indië", dagens Indonesien) har efterlämnat många spår efter sig i Haag. Många gator är benämnda efter platser i Nederländska Ostindien och det finns ett stort antal "Indisch(e)" eller "Indo" (det vill säga blandade holländsk-indonesiska) samhällen. Efter förlusten av de holländska kolonierna i december 1949, kallar "Indisch(e)" eller "Indos" ofta Haag för 'fönstret till "Indië"'.

De äldre delarna av staden har vanligtvis karakteristiska breda och långa gator. Byggnaderna är vanligtvis låga höghus (inte mera än tre våningar) och dessa byggnader är ganska eleganta. Staden har planerats mera rymlig än andra holländska städer. Det finns nästan inga kanaler alls i Haag, eftersom de flesta av dem dränerades på det sena 1800-talet.

Man kan hitta några av de mest välmående, såväl som några av de mest fattiga områden i Nederländerna i Haag. De rikare områdena är generellt belägna väster om Laan van Meerdervoort. De fattigare områdena kan hittas i de södra och östra delarna av staden. Denna uppdelning reflekteras i de lokala dialekterna: De mera välmående medborgarna kallas "Hagenaars" och talar "bekakt" (holländska för "uppstoppad"). Detta kontrasteras av "Hagenezen", som talar "plat Haags" ("plat" betyder "platt" eller "vanlig"). Det förekommer vanligtvis lite interaktion mellan dessa grupper.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Laan van Meerdervoort
Haags stadshus, arkitekt Richard Meier
Scheveningens strandpir

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Yrkeslivet i staden präglas av att det stora antalet tjänstemän som är verksamma i staden. Detta beror på att det finns ett stort antal statliga ministerier och allmänna organisationer i Haag. Till detta kan tillföras ett flertal större företag samt internationella organisationer som har sina högkvarter i Haag.

Det har aldrig funnits någon större basindustri i Haag såvida man inte räknar med fiskehamnen i Scheveningen.

Internationella organisationer[redigera | redigera wikitext]

Haag är hemvist för över 150 internationella juridiska organisationer, däribland Internationella Jugoslavientribunalen och den Internationella brottmålsdomstolen. Haag valdes till verksamhetsort till stor del på grund av sin rika historia i fråga om den internationella politiken.

Uttrycket "en stad för fred och rättvisa" myntades år 1899 för mer än 100 år sedan, när världens första fredskonferens hölls i staden. Denna följdes av en annan fredskonferens år 1907. Som ett direkt resultat från dessa möten grundades den första världsorganisationen som skulle göra slut på internationella tvistemål: den Permanenta skiljedomstolen. Kort därefter lösgjorde den skotsk-amerikanska miljonären och filantropen Andrew Carnegie medel så att Fredspalatset kunde byggas.

Under de år som följde grundandet av Fredspalatset kom Haag att bli säte för den Permanenta Internationella rättsdomstolen, som ersattes av Internationella domstolen efter det andra världskriget.

År 1981 bildades Iran-USA-tribunalen, som ytterligare befäste Haags roll som ett centrum för internationell juridisk medling.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Haag är ingen stor partystad. Det nattliv som förekommer är centrerat till de tre större torgen i stadscentret: Plein ("Torget"), Grote Markt ("Stora marknadstorget") och Buitenhof ("Ytterhovet", som ligger bredvid Binnenhof, eller "Innerhovet"). Buitenhof kan stoltsera med den luxösa Pathé Buitenhof-biografen och en handfull pubar och restauranger i dess omedelbara närhet. Ett liknande utbud av nattlig underhållning omkring en biograf förekommer även i Scheveningen. Den drar dock mest besökare på sommaren. Den havsnära boulevarden med sina barer, restauranger och underhållning drar mest besökare.

Haag har en stor andel sevärda museer och kulturella institutioner, däribland:

Sport[redigera | redigera wikitext]

Det lokala fotbollslaget kallas ADO Den Haag.

Årliga händelser[redigera | redigera wikitext]

  • Augusti: HaSchiBa - multikulturell festival
  • Sommar: en serie av fyrverkerier varje vecka och en vecka hålls en internationell fyrverkerifestival
  • Koninginnedag (Drottningens dag) 30 april, är den förra drottningen Julianas födelsedag. Eftersom hon ansåg att hennes egen födelsedag i januari var för kall för att firas. När Drottning Beatrix övertog tronen fortsatte hon traditionen med Drottningens dag, den 30 april.
  • Koninginnenach (Drottningens natt, uttalad på 'plat Haags'-dialekt) är natten före Drottningens dag och är en natt med många friluftskonserter och hella innerstan fylls med besökare. Det serveras även en hel del öl vilket gör evenemanget populärt bland ungdomen
  • Prinsjesdag (Prinsens dag), den statliga öppningen av parlamentet hålls även den i Haag, den tredje tisdagen i september. Dagen är huvudsakligen populär bland monarkister och turister som vill se drottning Beatrix' hästdragna gyllene vagn.
  • 'Parkpop' är den största gratis friluftskonserten i Europa och hålls den sista söndagen i juni.
  • Pasar Malam Besar: den största eurasiska festivalen i världen.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Lokaltrafiken i Haag består av ett stort antal spårvagns- och busslinjer som sköts av Haagsche Tramwegmaatschappij, eller HTM. Planer för en tunnelbana skrinlades i början på 1970-talet. Trots detta finns det sedan år 2004 en tunnel med två tunnelbanestationer (Spui och Grote Markt) i stadscentret; den delas med spårvagnslinjerna 2, 3 och 6.

Ett regionalt spårvagnssystem som kallas Randstadrail [1] är under konstruktion, och skall förbinda städerna Haag, Rotterdam, Zoetermeer med förorter.

Det finns två huvudjärnvägsstationer: Den Haag Hollands Spoor (gv) och Den Haag Centraal (gvc). Det är något förvirrande att många tåg passerar centralstationen utan att stanna; detta beror på att slutstationen. Thalys Paris - Amsterdam stannar vid Den Haag Hollands Spoor. Den Haag Centraal förbinder Haag med de större städerna i Nederländerna, ofta med direktförbindelse.

Den närmsta flygplatsen är Rotterdams flygfält, men denna är inte lätt att nå med kollektivtrafik. Med sina fyra direkttåg per timme från Hollands Spoor eller Centraal till Amsterdams flygplats Schiphol, väljer de flesta resenärer från Haag att flyga från Schiphol.

Vid Haag går det några motorvägar som förbinder staden med bland annat Amsterdam och Rotterdam. Större motorvägar nära Haag är A12 (som också var den första motorvägen i Nederländerna), som går till Utrecht och vidare till den tyska gränsen. A4, förbinder Amsterdam, Haag och Rotterdam med de belgiska städerna Antwerpen och Bryssel.

Berömda personligheter från Haag[redigera | redigera wikitext]

Politiker[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över borgmästare i Haag

Kungligheter (enbart egentliga regenter)[redigera | redigera wikitext]

Kulturpersonligheter[redigera | redigera wikitext]

Sportpersoner[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Årtal . Befolkning
1796 41 300
1830 56 100
1849 63 600
1879 113 500
1899 206 000
1925 394 500
1970 550 000
1990 441 327
2000 441 097
2004 469 568

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Haag har åtta officiella stadsdelar (stadsdelen)[2]:

Närliggande städer[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]