Homo heidelbergensis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Homo heidelbergensis
Stratigrafisk utbredning: Pleistocene
Kranium av Homo heidelbergensis
Kranium av Homo heidelbergensis
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorrhini
Infraordning Simiiformes
Överfamilj Människoartade apor
Hominoidea
Familj Människoapor
Hominidae
Släkte Människor
Homo
Art H. heidelbergensis
Vetenskapligt namn
§ Homo heidelbergensis
Auktor Schoetensack, 1908
Hitta fler artiklar om djur med

Homo heidelbergensis var en förhistorisk människa. Den fick sitt namn av ett fynd från 1907 av en fossil käke i Mauer nära Heidelberg i Tyskland. Forskare är inte eniga om vilka andra fossil som bör hänföras till den här arten. Det finns en mångfald av fossil från samma period, från c:a 800 000 till 300 000 år sedan, och en del forskare kallar hela samlingen för H. heidelbergensis medan andra använder namn som Homo rhodesiensis, Homo antecessor, Homo cepranensis eller Homo helmei. Tidigare var det vanligt att alla homininer från denna tid kort och gott ansågs tillhöra "arkaisk Homo sapiens[1]. H. heidelbergensis används numera ofta som ett namn på en övergångsform mellan Homo erectus och neanderthalare, och möjligen även till Homo sapiens, men detta beror på tolkningen av fossilsamlingen från den här tiden.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Karaktäristiskt för H. heidelbergensis var dess människolika men mycket robusta och massiva skalle. Några fynd av kranier visar på en hjärnvolym på mellan 1200 och 1500 cm³, vilket är omkring tre gånger större än hjärnan hos Australopithecus. Skallar från till exempel Grekland, Spanien, Etiopien och Zambia är påfallande lika varandra, och därmed antas H. heidelbergensis ha varit en både europeisk och afrikansk art. Individerna var högresta, 1,8 m i genomsnitt, och mer muskulöst byggda än moderna människor. Med tiden förändrades den europeiska populationen och övergick gradvis till den mer bekanta neanderthalarmänniskan.

Redskap[redigera | redigera wikitext]

H. heidelbergensis använde mer avancerade verktyg än H. erectus. Tack vare fynd vet man att H. heidelbergensis använde sig av träspjut vid jakt. Dessa spjut är omkring 400 000 år gamla och har hittats i Tyskland. Fynden är de äldsta kända vapen som över huvud taget har upptäckts, äldre verktyg som man funnit har antagligen använts till slakt. Fossila rester av hästar från samma fyndplats indikerar att dessa var byten[2].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://anthropology.si.edu/HumanOrigins/ha/heid.htm The Human Origins Program at the Smithsonian Institution. Informationen hämtad 2008-04-15
  2. ^ Charles Lockwood. "The Human Story: Where We Come from and How We Evolved". The Natural History Museum (2007). ISBN 0-565-09214-6