Hugo Capet

Från Wikipedia
Hugo Capet på ett sentida fantasiporträtt.
Mynt slaget av Hugo Capet.

Hugo Capet (fr. Hugues Capet), född cirka 940 i Paris, död 24 oktober 996, var kung av Frankrike 987-996. Han var den äldste sonen till Hugo den store och Hedvig av Sachsen. Släktnamnet "Capet" kom av att Hugo, i egenskap av abbot för klostren Saint-Martin de Tours och Saint-Germain-des-Prés, bar en kort rock, som kallas för Cappa.

Hugo föddes i en mäktig, adlig familj varav två medlemmar redan innehaft den franska tronen under 800-900-talen. Han vill egentligen bli lekmanna-abbot och hade 980 förberett flyttningen av helgonet Saint Valérys reliker till katedralen i Amiens. Han ärvde sin fars land och blev sin tids mäktigaste adelsman.

Mellan 978 och 986 lyckades Hugo upprätthålla sin dominerande maktställning gentemot den svage karolingiske kungen Lothar genom allianser med de tyska kejsarna Otto II och Otto III och med biskop Adalbero av Reims. Redan 985 regerade Hugo riket som om han vore kung. Lothar och hans son dog 987 och ärkebiskopen i Reims övertygade en grupp adelsmän att välja Hugo Capet som ny kung. Han kröntes 3 juli 987 i Noyon, Picardie och blev stamfader för den capetingiska ätten.

Hugo Capet ägde några mindre egendomar i närheten av Chartres och Anjou och mellan Paris och Orléans behärskade han städer och gods på omkring 1 000 km². Hans makt inskränkte sig till detta område och om han vågade sig utanför det riskerade han att bli tagen till fånga och till och med mördad. En komplott att röva bort Hugo för Otto III:s räkning anstiftades faktiskt av biskopen i Laon och Odo av Blois 993.

Visserligen misslyckades denna sammansvärjning men blott det faktum att ingen straffades för den visar hur begränsad Hugos maktställning var. I Frankrike utanför denna kronodomän fanns lika många lagar som det fanns förläningar. Sannolikt fanns det omkring 150 olika valutor och åtminstone ett dussin språk. Att förena detta till ett sammanhängande rike innebar en riskfylld maktkamp mellan den franska kronan och landets feodalherrar, i synnerhet de i Seine- och Loiredalen och den arbetsuppgiften blev Hugo Capets livsgärning.

Tillsättningen och därefter avsättningen av Arnulf (han "valde fel kung" vid Hugos makttillträde, för vilket han fängslades) till ärkebiskop i Reims ledde till en konflikt, mellan å ena sidan kungen och biskoparna och å andra påven Johannes XV, som kvarstod vid Hugos död 996.

Hugo Capet är begravd i Saint-Denis-basilikan i Paris men hans kista försvann under den franska revolutionen.

Gift 968 med Adelheid av Akvitanien (?-1004).

Barn

  1. Avoise (972-1013), oftare kallad Hedwige, gift med Rainer IV av Hainault.
  2. Robert II av Frankrike, född 27 mars 972, död 20 juli 1031.
  3. Alice (974-1079)
  4. Gilette
  5. Gisela (978-1002)

Se även

Företrädare:
Ludvig V
Kung av Västfrankiska riket
Kung av Frankrike
987–996
Efterträdare:
Robert II