Hjalmar Söderberg

Hjalmar Söderberg
Hjalmar Söderberg, tidigt 1900-tal
Född	2 juli 1869 Stockholm, Sverige
Död	14 oktober 1941 (72 år) Köpenhamn, Danmark
Yrke	Författare, journalist
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1895–1941
Genrer	romaner, dramatik m.m.
Framstående priser	De Nios stora pris 1934 Gustaf Fröding-stipendiet 1941
Make/maka	Märta Abenius (1899–1917) Emelie Voss (1917–1941)
Barn	Dora Söderberg Tom Söderberg Mikael Söderberg Betty Söderberg
Officiell webbplats

Hjalmar Söderberg, född 2 juli 1869 i Stockholm, död 14 oktober 1941 i Köpenhamn, var en svensk författare och skriftställare.

Biografi

Liv

Hjalmar Söderberg föddes den 2 juli 1869 på Grev Turegatan 47 A, nuvarande Grev Turegatan 35 på Östermalm i Stockholm, och växte upp på Majorsgatan 10 och 12. Hans syster Frida var tre år äldre. Fadern hette Fredrik Söderberg (1833-1900), var född i Stockholm och blev kamrer vid Kammarkollegiet. Modern hette Emilia (1836-1892), född Brander, och hon var också född i Stockholm. Föräldrarna gifte sig år 1865.

Söderberg var 1888–1896 anställd vid Generaltullstyrelsen. Han efterträdde Emil Kléen som kulturjournalist på Kristianstadsbladet i december 1891 och verkade där till i april 1892.

Åter i Stockholm började han skriva kritik i Dagens Nyheter och Ord & Bild. År 1897 värvades han till den krets kring Verner von Heidenstam som hade övertagit Svenska Dagbladet. I denna tidning var Hjalmar Söderberg kritiker och kåsör fram till år 1908. När han debuterade som romanförfattare hade han redan gjort sig ett namn som kulturjournalist.

Hjalmar Söderberg var under åren 1899–1917 gift med Märta Abenius (1871–1932). Tillsammans hade de tre barn – Dora, född 1899 på Folkungagatan 95 (skylt), Tom, född 1900 på Styrmansgatan 51 (skylt), och Michael (Mikael), född 1903. Under åren 1901–1907 bodde familjen på Observatoriegatan 6 (skylt) på Norrmalm.

Efter 1906 bodde Söderberg till och från i Köpenhamn och dess förstad Frederiksberg. I augusti 1907 träffade han i Mölle i Skåne danskan Emelie Voss (1876-1957). Den 6 november 1910 föddes deras dotter Betty i München. Efter skilsmässa den 15 februari 1917 från första hustrun gifte sig Hjalmar Söderberg och Emelie Voss i Rådhuset i Köpenhamn den 23 augusti 1917. Först i januari 1919 noteras Hjalmar Söderberg i folkbokföringen som utflyttad från Sverige till utlandet - Danmark/Själland/Köpenhamn.

Hjalmar Söderberg var bosatt med sin danska familj från hösten 1917 på Gammel Kongevej 141 i Köpenhamn och därefter från april 1918 på Allégade 15A i Frederiksberg där de bodde fram till på våren 1931. Senare flyttade de till ett nybyggt hus vid Glahns Allé 43 - även det i Frederiksberg. I december 1938 flyttade de vidare till Nørre Farimagsgade 1, med utsikt mot Ørstedsparken, i Köpenhamn. I februari år 1941 flyttade de för sista gången. Denna gång till Øster Søgade 96 också i Köpenhamn.

I våningen bredvid bodde redan dottern Betty (1910–1993) med sin familj. Hon var då en uppburen skådespelerska och gift med litteraturhistorikern Hakon Stangerup (1908-1976). Hjalmar Söderberg fick två danska barnbarn: Henrik Stangerup (1937–1998) och Helle Stangerup f. 1939.

Vistelsen i Köpenhamn innebar ett flitigt brevskrivande. Brevväxlingen mellan Söderberg och Carl G. Laurin gavs ut av Sällskapet Bokvännerna år 1948. Även med Bo Bergman hade Söderberg en omfattande korrespondens.

Död

Hjalmar Söderbergs gravsten

Hjalmar Söderberg avled den 14 oktober 1941 på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Han begravdes den 18 oktober och vilar i familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.

Skriftställaren Hjalmar Söderberg

Söderbergs biograf Bure Holmbäck har på ett utomordentligt träffsäkert sätt sammanfattat Hjalmar Söderbergs författarskap: "Han har skrivit dikter, noveller, kåserier, litteratur- och teaterrecensioner, romaner och dramatik, men också samtidskritiska kommentarer och flera religionshistoriska arbeten. Hans läsare blir fler och fler och hans verk kommer ständigt ut i nya upplagor. De finns översatta till ett 20-tal språk."

Holmbäck fortsätter: "Han stilkonst präglas inte bara av kvickhet, eftertanke och intellektuell skärpa utan också av fin känsla för stämningar, i andra sammanhang av en träffsäker polemik och elegant ironi, av allvar och humor och alltid av hans omutliga ärlighet."

Hjalmar Söderberg debuterade med romanen Förvillelser som utkom 1895. Boken väckte stor debatt, och ansågs omoralisk. Den gav Söderberg epitetet ”ungdomens förförare”. Den handlar om medicinstuderande Tomas Weber som flyter omkring i tillvaron och gör en överklassflicka med barn samtidigt som han har ett förhållande med en flicka i en handskbutik. Historietter, som kom 1898, är Söderbergs mest lästa och omtyckta novellsamling. Utvecklingsromanen Martin Bircks ungdom från år 1901, är delvis en självbiografisk roman.

En höjdpunkt i författarskapet är dagboksromanen Doktor Glas 1905, som beskriver hur titelpersonen dödar pastor Gregorius, som han finner vara en helt omoralisk person. Romanen belyser den eviga frågan om det är rätt att döda. Kärlekshistorien med Maria von Platen (1871–1959) kom framför allt att sätta spår i skådespelet Gertrud, liksom i romanen Den allvarsamma leken. I den senare historien berättas den olyckliga kärlekshistorien mellan Arvid Stjärnblom och Lydia Stille. Förebilden för romanfiguren Kaj Lidner var Henning von Melsted. Hjalmar Söderberg förekommer själv i romanen under namnet Henrik Rissler.

Under sina senare år i Köpenhamn ägnade sig Söderberg allt mindre åt skönlitteratur. Istället bedrev han religionsforskning i verk som Jesus Barabbas och Den förvandlade Messias.

Hjalmar Söderberg har även översatt verk i bokform från främmande språk av Anatole France, Peter Nansen, Heinrich Heine, J.P. Jacobsen, Paul Géraldy, Guy de Maupassant och Alfred de Musset till svenska.

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning var Söderberg medarbetare från 1920-talet. Han skrev liksom Torgny Segerstedt tidigt mycket kritiska artiklar om nazismen och dess makthavare.

Hjalmar Söderbergs författarskap räknas som ett av de största i modern tid. Han var omdebatterad under sin livstid, men har med åren fått ett allt större erkännande från såväl litteraturvetare som läsare.

Bibliografi

Romaner

• 1895 – Förvillelser
• 1901 – Martin Bircks ungdom
• 1905 – Doktor Glas
• 1912 – Den allvarsamma leken

Pjäser

• 1906 – Gertrud
• 1912 – Aftonstjärnan
• 1922 – Ödestimmen

Novellsamlingar

• 1898 – Historietter
• 1903 – Främlingarna
• 1907 – Det mörknar öfver vägen
• 1908 – Valda sidor (även utdrag ur romaner)
• 1913 – Den talangfulla draken
• 1929 – Resan till Rom

Övrigt

• 1909 – Hjärtats oro ("tankebok")
• 1918 – Jahves eld
• 1921 – Skrifter 1-10
• 1928 – Jesus Barabbas
• 1932 – Den förvandlade Messias
• 1942 – Sista boken
• 1943 – Samlade verk
• 1946 – Makten, visheten och kvinnan (efterlämnade anteckningar)
• 2012 – Planerad utgivning av Samlade verk

Brevväxling

• 1942 – Brevväxlingen mellan Hjalmar Söderberg och Georg Brandes finns utgiven i urval i Georg och Edvard Brandes Brevveksling med nordiske Forfattere og Videnskabsmœnd. 7. Kbhn 1942.
• 1948 – Laurin, Carl G och Söderberg, Hjalmar, Vänner emellan En brevväxling i urval utgiven av Casimir Laurin och Tom Söderberg med kommentarer av Herbert Friedländer och Ernst C:son Bredberg. Sthlm 1948.
• 1969 – Kära Hjalle, Kära Bo Bo Bergmans och Hjalmar Söderbergs brevväxling (1891-1941). Med inledning och kommentarer av Per Wästberg. Sthlm 1969.

Filmatisering av Söderbergs romaner och liv

Doktor Glas är en svensk film från 1942 i regi av Hjalmar Söderbergs svärson Rune Carlsten. Den är baserad på romanen med samma namn. Filmen premiärvisades den 30 november detta år. Eftersom det var näst intill omöjligt att återskapa de centrala delarna av sekelskiftets Stockholm, så flyttades handlingen i filmen till en allmänt tidlös inramning.

• Skådespelare: Georg Rydeberg, Irma Christenson, Rune Carlsten m.fl.
• Speltid: 89 minuter

Den allvarsamma leken är en svensk långfilm från 1945 baserad på romanen med samma namn.

• Regi: Rune Carlsten.
• Skådespelare: Viveca Lindfors, Olof Widgren, Eva Dahlbeck m.fl.
• Speltid: 106 minuter

Gertrud år 1964 av den danske regissören Carl Theodor Dreyer. "Dreyer's last film was 1964's Gertrud. Although seen by some as a lesser film than its predecessors, it is a fitting close to Dreyer's career, as it deals with a woman who, through the tribulations of her life, never expresses regret for her choices." Filmen hade världspremiär i Paris.

• Skådespelare: Nina Pens Rode, Bendt Rothe, Ebbe Rode m.fl.
• Speltid: 118 minuter

Romanen Doktor Glas har även filmatiserats år 1968 i regi av Mai Zetterling med namnet Dr. Glas.

• Skådespelare: Per Oscarsson, Lone Hertz, Ulf Palme m.fl.
• Speltid: 83 minuter

Den allvarsamma leken är en svensk-norsk långfilm från 1977 i regi av Anja Breien. Filmen premiärvisades 29 augusti 1977 i Stockholm. Filmen spelades in vid Filmhuset i Stockholm med exteriörer från Stockholm och Ornö av Erling Thurmann-Andersen. Filmen fick en Silver Hugo vid filmfestivalen i Chicago 1977.

• Skådespelare: Lil Terselius, Stefan Ekman, Palle Granditsky m.fl.
• Speltid: 100 minuter

Jag har vägt mina ord och menat allvar med dem är en film om Hjalmar Söderberg som sändes i TV2 första gången i januari 1987. Den är gjord av Bure Holmbäck tillsammans med producenten Monica Simonsson.

Gertrud år 1999 i regi av Ulla Gottlieb för Sveriges Television AB.

• Skådespelare: Marie Richardson, Johan Rabaeus, Krister Henriksson m.fl.
• Speltid: 80 minuter

Hjärtats oro är en TV-film av Marianne Söderberg och Magnus Engberg från år 2002, som berättar om Söderbergs liv, dikt och kärlek kring det förra sekelskiftet.

• Rollista: Henrik Been, Sanna Persson, Sofia Söderberg Eberhard, Victoria Söderberg och Fredrika Killander.
• Speltid: 60 minuter

Novellen Pälsen har spelats in som kortfilm 1966 och 2008. I 1966 års filmatisering för TV hade Gunnar Björnstrand rollen som Richardt och Gunnar Sjöberg rollen som doktor Henck. 2008 års version är i regi av Björne Larson och har visats på SVT2 Sverige och vid festivalvisningar på Skandia, Grand 1 och Victoria 1.

• Skådespelare: Björn Kjellman, Fares Fares och Moa Gammel.
• Speltid: 15 minuter

Priser och utmärkelser

• De Nios stora pris 1934
• Gustaf Fröding-stipendiet 1941

Hjalmar Söderberg - staty utanför KB

Statyn av Hjalmar Söderberg utanför Kungliga biblioteket i Humlegården

Statyn av Hjalmar Söderberg finns utanför entrén till Kungliga biblioteket i Humlegården. I september 2010 överlämnade Söderbergsällskapet bronsstatyn av Hjalmar Söderberg i naturlig storlek som en gåva till Stockholms stad. Staty och sockel är utförda av skulptören Peter Linde f.1946. Gjutningen har utförts av Herman Bergmans Konstgjuteri AB.

Konstnären har på ett kongenialt sätt fångat Söderberg i tidstypisk klädsel mitt i steget, med hatten lyft till hälsning mot besökaren till biblioteket, spatserkryckan med ägarens kännetecken i den ena handen och de röda handskarna i den andra - i likhet med en av Söderbergs romanfigurer.

Romaner som direkt inspirerats av Söderbergs romaner

• För Lydia (1973) av Gun-Britt Sundström, som är en överföring av Den allvarsamma leken till modern tid och är skildrad ur Lydias perspektiv.
• The Strange Case of Dr Simmonds & Dr Glas (2002) by Dannie Abse, inspired by the disturbing 1905 Swedish classic Doctor Glas.
• Gregorius (2004) av Bengt Ohlsson, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur pastor Gregorius perspektiv.
• Helgas offer (2007) av Bjarne Moelv, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur Helgas perspektiv.
• Jag, Helga Gregorius (2008) av Birgitta Lindén, som låter Helga Gregorius själv komma till tals.
• Mordets praktik (2009) av Kerstin Ekman, som utgår från Doktor Glas, och är en dialog mellan läkarna Revinge och Glas.

Referenser

Webbkällor

• Hjalmar Söderberg Söderbergsällskapet
• Bibliografi Söderbergsällskapet
• Statyprojektet Söderbergsällskapet
• Svensk Filmdatabas

Tryckta källor

• Bergman, Bo: Hjalmar Söderberg - Minnesteckning (1951) Bokförlaget Atlantis 2011 (Ny utgåva med förord av Lotta Lotass.)
• Engberg, Magnus: En ganska spräcklig ängel - Hjalmar Söderberg i brev och bilder. Bokförlaget Arena 2003
• Friedländer, Herbert: En Hjalmar Söderberg-biografi. 1944
• Hjelmstedt, Lennart & Holmberg, Hans: Hjalmar Söderberg i Kristianstad. Kristianstadsbladet 1988
• Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers 1988
• Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg och passionerna. Natur och Kultur 1991
• Nationalencyklopedin (1995)
• Swartz, Per Olof: Hjalmar Söderbergs danska familj. Söderbergsällskapet 2005
• Tidskriften PARNASS 1-1994 med tema: Hjalmar Söderberg
• Tidskriften PARNASS 3-2006 med tema: Hjalmar Söderberg

Vidare läsning

• Ahlund, Claes: Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa Uppsala 1994
• Attorps, Kaj (red): Hjalmar Söderberg - de bästa citaten. Lind & Co 2008
• Balzamo, Elena: Den engagerade skeptikern - Hjalmar Söderberg och politiken. Carlssons 2001
• Butt, Wolfgang: Hjalmar Söderberg: Martin Bircks ungdom. Studies in Swedish Literature.7. Hull 1979
• Cassirer, Peter: Stilen i Hjalmar Söderbergs historietter. 1970
• Ciaravolo, Massimo: Den insiktsfulle läsaren - några drag i Hjalmar Söderbergs litteraturkritik. Söderbergsällskapet 1994
• Ciaravolo, Massimo: En ungdomsvän från Sverige - om mottagandet av Hjalmar Söderbergs verk i Finland 1895-1920. Svenska litteratursällskapet i Finland & Söderbergsällskapet 2000
• Friedländer, Herbert: Hjalmar Söderberg vid skrivbordet. 1958
• Geddes, Tom: Hj. Söderberg: Doktor Glas. Studies in Swedish Literature.3. Hull 1975
• Greco, Giuseppe: Hjalmar Söderberg (på italienska). Rom 1969
• Hall, Jesper: Hjalmar Söderberg och schackspelet. Atlantis 2010
• Holmbäck, Bure: Det lekfulla allvaret - en Hjalmar Söderbergstudie. Bonniers 1969
• Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg i helfigur. KB:s utställningskatalog nr 95 1984
• Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderbergs Stockholm. Höjerings 1985
• Holmbäck, Bure: Flanören och vattenvärlden. Höjerings 1987
• Holmbäck, Bure(red): Den mångsidige Stockholmsflanören - perspektiv på Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser. Höjerings 1995
• Holmbäck, Bure: Hjalle och Bigge - om Hjalmar Söderberg och Birger Mörner. Söderbergsällskapet 2002
• Holmbäck, Bure: Ett teateridyllens Eden - Om Humlegården i Hjalmar Söderbergs författarskap. Föreningen Biblis 2007
• Hutt, Inger: Time in Hjalmar Söderberg´s novels. A narratological study of the function and treatment of time. Ann Arbor 1983
• Kjellberg, Lennart: Stildrag i Hjalmar Söderbergs Förvillelser och Martin Bircks ungdom. Uppsala/Sthlm 1937
• Kjellén, Alf Flanören och hans storstadsvärld: synpunkter på ett litterärt motiv. (Ett kapitel om HjS) 1985
• Lagerstedt, Sven: Hjalmar Söderberg och religionen. Almqvist & Wiksell International 1982
• Ljungberg, Lars: Alltför mänskligt - om Hjalmar Söderbergs kristensdomskritik. Doxa 1982
• Lofmark, Carl: Hj. Söderberg: Historietter. Studies in Swedish Literature. 10. Hull 1977
• Lundgren, Lars O.: Liv, jag förstår dig inte - Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Carlssons 1987
• Lundgren, Lars O.: Kring Hjalmar Söderberg - fem miniatyrer. Söderbergsällskapet 1998
• Lundstedt, Göran: Makten, kärleken och sanningen. H:ström Text & Kultur 2012
• Mälarstedt, Kurt: Ett liv på egna villkor - om Maria von Platen. Wahlström & Widstrand 2006
• Olofsson, Tommy: Frigörelse eller sammanbrott? Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin. 1981
• Rein, Sten: Hjalmar Söderbergs Gertrud. Studier kring ett kärleksdrama. 1962
• Sjöstedt, Nils-Åke: Sören Kierkegaard och svensk litteratur från Fredrika Bremer till Hjalmar Söderberg. Göteborg 1950
• Sjöstrand, Nils, Sahlin, Björn, Sjöstrand, Lars och Holmbäck, Bure: Viljans frihet och mordets freselse - iakttagelser angående doktor Glas. Proprius 2003
• Sjöstrand, Nils (red): Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Proprius 2010
• Stangerup, Henrik: Dotter till - Scener kring en mor. Atlantis 1997
• Stolpe, Sven: Hjalmar Söderberg. Studentföreningen Verdandis småskrifter nr 370 1934
• Sundberg, Björn: Sanningen, myterna och intressenas spel - en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro. Doktorsavhandling Uppsala 1981
• Söderberg, Tom (red): Hjalmar Söderberg - Aforismer och maximer. Bonniers 1969
• Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Ellerströms 2011
• Vängåvan till Hjalmar Söderbergs femtioårsdag den 2 juli 1919. 1919
• Svensk Litteraturtidskrift nr 4 1941 (Med anledning av Hjalmar Söderbergs bortgång)
• Svensk Litteraturtidskrift nr 2 1969 (Hjalmar Söderberg 100 år)
• Svensk Litteraturtidskrift nr 3 1980 (Innehåller bland annat en tidigare otryckt novell av Hjalmar Söderberg)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hjalmar Söderberg.
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Hjalmar Söderberg

  Citat
• Wikisource har originalverk relaterade till Hjalmar Söderberg
  Originalverk
• Hjalmar Söderberg, författarpresentation i Projekt Runeberg
• Hjalmar Söderberg i Libris
• Ett urval av Hjalmar Söderbergs romaner finns att ladda hem från Textalk - Klassisk svensk litteratur