Sigrid Fridman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sigrid Fridman med sin skiss för "Kentauren" på 1930-talet, som restes 1939 på Observatoriekullen'
Kentauren på Observatoriekullen i Stockholm

Sigrid Karolina Sofia Fridman, född 23 november 1879 i Haparanda, död 8 januari 1963, var en svensk skulptör och poet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sigrid Fridman var jägmästardotter. Efter avslutade studier vid J. Arvedsons gymnastiska institut flyttade Sigrid Fridman till London, där hon var verksam som sjukgymnast. Hon började skulptera 1911 som ett tidsfördriv, men för att lära sig tekniken skulpterade hon i en London-ateljé. Fridman vidareutbildade sig sedan på Académie de la Grande Chaumière i Paris 1912-14 och 1916 under ledning av Antoine Bourdelle.

I Nationalmuseums samlingar finns en porträttbyst av litteraturkritikern Klara Johanson, som Sigrid Fridman gjorde 1924. De hade under 1920-talet en passionerad relation.[1] Klara Johanson försvarade också Sigrid Fridman i offentliga debatter om hennes skulpturer och skrev 1948 boken Sigrid Fridman och andra konstnärer: en krigsbok.

Till hennes mest kända verk hör bronsskulpturen Kentauren som restes 1939 på Observatoriekullen i Stockholm.

Skulpturer i urval[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Sigrid Fridman: Vingslag - dikter, 1912
  • Klara Johanson: Sigrid Fridman och andra konstnärer - en krigskrönika, 1948

Bilder, verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Klara Johansson: Sigrid Fridman och andra konstnärer - En krigskrönika, 1948
  • Ingrid Claréus: Stormen kring en staty , i Parnass, Stockholm, ISSN 1104-0548, 1995:3/4 sid.28-29 (behandlar den Sigrid Fridmans skulptur av Fredrika Bremer i Humlegården från 1927 och de konflikter som föregick dess uppförande)
  • Ingrid Claréus: Staty med rabalder, i Parnass, Stockholm, ISSN 1104-0548 ; 1997:6, sid.18-19 (behandlar svårigheterna för Sigrid Fridman att få skulpturen av Ellen Key accepterad av Skönhetsrådet för Stockholms stad)
  • Siv Hackzell: Vägen till Ellen Keys park - urval och kommentarer, i Siv Hackzell (redaktör): Ny syn på Ellen Key, 2000, ISBN 91-971749-0-4 ; Sid. 222-251 (behandlar skulptören Sigrid Fridman)
  • Elle-Kari Gustafsson: Skulptören Sigrid Fridman och samtiden - porträttstatyer i Stockholms publika miljö 1900-1960, 2004
  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kort till Nationalmuseums utställning Queer: begär, makt och identitet 2008 , punkt 22

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]