Jakob Gadolin

Från Wikipedia
Version från den 26 juli 2013 kl. 16.56 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (Ersätter mallarna 'Start box', 'Succession box' och 'End box' med mallen 'Successionsbox')
Biskop
Jakob Gadolin
Jakob Gadolin.jpg
Jakob Gadolin
KyrkaSvenska kyrkan

StiftÅbo stift, biskop
Period1788-1802
FöreträdareJakob Haartman
EfterträdareJacob Tengström

Född24 oktober 1719 i Strängnäs
Död26 september 1802 i Åbo

Jakob Gadolin, född 24 oktober 1719 i Strängnäs, där hans finländska föräldrar under stora ofreden uppehöll sig, död 26 september 1802 i Åbo, biskop, vetenskapsman och statsman.

Han började 1736 att studera vid Kungliga Akademien i Åbo[1] där han 1745 blev filosofie magister och docent i matematik. 1753 utnämndes han till fysices professor och 1762 till teologie professor samt blev 1788 biskop i Åbo stift liksom svärfadern Johan Browallius före honom. Gadolin invaldes 1751 som ledamot nummer 127 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Gadolin utgav flera arbeten i matematiska och naturalhistoriska ämnen, bland annat Om Åbo slotts belägenhet över vattenbrynet (1751), Om Åbo stads belägenhet, bestämd genom observationer (1753) och Observationer om Veneris inträde i solen den 3 juni 1769, utförda vid Åbo (1769). Under Gadolins presidium utgavs 43 akademiska disputationer, 35 i filosofiska och 8 i teologiska ämnen.

Som representant för prästeståndet i Åbo stift vid riksdagarna 1755-56, 1760-62 och 1771-72 gjorde sig han bemärkt såsom en av Hattpartiets mest nitiska medlemmar. Dock gick han till väga med mycken försiktighet och beskylldes till följd därav för bristande öppenhet. Gadolin var närvarande även vid riksdagarna 1786, 1789, 1792 och 1800. I sin tids patriotiskekonomiska strävanden tog han livlig del; så var han till exempel en av Finska hushållningssällskapets grundläggare och valdes till dess förste ordförande.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gadolin, 1. Jakob, 1904–1926.

Noter och hänvisningar

  1. ^ Kungliga Akademien i Åbo skall varken förväxlas med det svenskspråkiga Åbo Akademi eller finskspråkiga Åbo universitet, snarare är den ursprunget till Helsingfors universitet.
Företrädare:
Pehr Kalm
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1757-1758
Efterträdare:
Samuel Pryss
Företrädare:
Henrik Hassel
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1763-1764
Efterträdare:
Karl Mesterton
Företrädare:
Pehr Kalm
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1773-1774
Efterträdare:
Pehr Adrian Gadd
Företrädare:
Lars Lefrén
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1780-1781
Efterträdare:
Matthias Calonius