1772
Från Wikipedia
 |
|
| 1772 – MDCCLXXII 241 år sedan |
|
| År 1769 | 1770 | 1771 1772 1773 | 1774 | 1775 |
|
| Årtionde 1750-talet | 1760-talet 1770-talet 1780-talet | 1790-talet |
|
| Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2525 |
| Bahá'í- kalendern |
-72 – -71 |
| Buddhistisk kalender |
2316 |
| Etiopisk kalender |
1764 – 1765 |
| Nengō (Japan) |
Meiwa 9 / An'ei 1 |
| Judisk kalender |
5532 – 5533 |
| Muslimsk kalender |
1185 – 1186 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1150 – 1151 |
| Sakakalendern (Indien) |
1694 – 1695 |
| Thailändsk solkalender |
2315 |
1772 (MDCCLXXII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Januari [redigera]
- 17 januari – Den dansk-norske kungen Kristian VII:s tyske livläkare Johann Friedrich Struensee, som i praktiken har makten i Danmark sedan en statskupp 1770, blir fängslad och avsatt i en kupp, ledd av kronprins Fredriks kabinettssekreterare Ove Guldberg. Även den danska drottningen Caroline Mathilde, som är Struensees älskarinna, och hans nära vän, adelsmannen Enevold Brandt, blir fängslade, sedan den psykiskt sjuke och viljelöse kungen har tvingats skriva under en order om att de ska fängslas. Drottningen förs till Kronborgs slott, där hon erkänner att Struensee har varit hennes älskare. När han erkänner, att de har haft ett förhållande skyller han på "naturliga krafter" och "svag motståndskraft" och hävdar också, att hon inte har varit mer än "en leksak" ("et stykke lejetøj") för honom. Eftersom kungen själv är psykiskt sjuk tar Guldberg över regeringsmakten från Struensee och kommer under de följande tolv åren (till 1784) ha lika stor makt som denne har haft, trots att han inte förrän under sistnämnda år officiellt blir Danmarks statsminister.
- Januari – Hattpartiet förlorar sitt franska ekonomiska underhåll.
April [redigera]
- April – Hattrådet störtas och ersätts av mössrådet.
- 6 april – I en kommissionsdom upplöses Kristian VII:s och Caroline Mathildes äktenskap. Hon får behålla titeln "Drottning", men inte tillägget "av Danmark och Norge". Hon blir också landsförvisad från Danmark.
- 9 april – Joachim von Düben blir ny kanlipresident, varvid mössorna tar över makten i Sverige.
- 25 april – Struensee och Brandt döms båda för majestätsbrott till döden. Kommissionen, som dömer dem, leds av Ove Guldberg, som var ledare för statskuppen, som avsatte Struensee i januari. Guldberg försöker förgäves få till stånd att Brandt ska benådas till livet.
- 27 april – Kristian VII undertecknar Struensees och Brandts dödsdomar, som verkställs dagen därpå.
Maj [redigera]
- 28 maj – Kanalen Staffordshire and Worcestershire Canal i England öppnas för trafik från en korsning med kanalen Trent and Mersey Canal till floden Severn vid Stourport. Bakom konstruktionen ligger James Brindley.[1]
- 29 maj – Gustav III kröns tillsammans med sin hustru Sofia Magdalena av Danmark.
- 30 maj – Den avsatta danska drottningen Caroline Mathilde förs efter ett smärtsamt avsked från sina barn Fredrik och Lovisa Augusta, som hon aldrig kommer att återse, ombord på ett engelskt krigsfartyg, för att som landsflyktig först föras till Hannover. Fram till sin död 1775 kommer hon att leva på slottet i Celle.
- Maj – Vasaorden instiftas.
Juni [redigera]
- Juni – Johan Christoffer Toll avreser från Stockholm till Skåne för att förbereda en statskupp mot det rådande svenska statsskicket.
Juli [redigera]
- Juli – Jakob Magnus Sprengtporten reser till Finland för att börja upproret mot statsskicket där. Han tar Sveaborg i besittning.
Augusti [redigera]
- 5 augusti – Första styckningen av Polen-Litauen genomförs.
- 12 augusti – Upproret bryter ut i Skåne.
- 16 augusti – Upproret bryter ut i Finland.
- 19 augusti – Eftersom upproren börjat något för tidigt tvingas Gustav III själv genomföra statsvälvningen i Stockholm.[2]
- 21 augusti – Kungen samlar riksdagen i rikssalen, med kungavänliga trupper uppställda utanför. Kungen läser upp 1772 års regeringsform, som antas av riksdagen utan diskussion. Kungen får den styrande makten, och utser rådet, som skall ge honom råd i olika frågor och inte delta i beslut. Lagstiftningsmakten delas mellan kungen och riksdagen, medan riksdagen ensam får beskattningsmakten. Kungen kan inte börja anfallskrig utan riksdagens samtycke, men riksdagen sammankallas endast när kungen vill det. Den nya författningen innebär att 1720 års grundlag och 1766 års tryckfrihetsförordning upphävs.
- 22 augusti – Kanslipresidenten Joachim von Düben avgår.
- 23 augusti – Ulrik Scheffer blir ny kanslipresident.
- 27 augusti – Gustav III beslutar att tortyren ska avskaffas ur svenska fängelser.
September [redigera]
- 1 september – Karl blir hertig av Södermanland.
- September – Den svenska brännvinsbränningen förbjuds på grund av missväxt.
November [redigera]
- 9 november – Kungligt privilegium utfärdas för ett svenskt Generalassistentkontor (statlig pantbank) i Stockholm.
Okänt datum [redigera]
- Henrik af Trolle efterträder Augustin Ehrensvärd som befälhavare för den svenska skärgårdsflottan. af Trolle utarbetar tillsammans med skeppsbyggmästare Fredric Henric af Chapman en plan för hur flottan ska förbättras. Han kartlägger också de finska farvattnen.
- Den svenska vitterhetsakademien återupptar sin verksamhet.
- Brukspatron J. Fröding låter bygga Alsters herrgård utanför Karlstad.
- Härnösand blir biskopssäte.
- I en ny helgdagsreduktion minskas det svenska antalet arbetsfria helgdagar per år (förutom söndagarna) från 32 till 10. Till skillnad från 1571 års helgdagsreduktion är syftet nu uttalat att minska antalet arbetsfria dagar.
Födda [redigera]
- 4 januari – Anton Friedrich Justus Thibaut, tysk rättslärd.
- 17 mars – Victor Emmanuel Leclerc, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.
- 19 april – David Ricardo, brittisk nationalekonom.
- 25 april – James Burrill, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817-1820.
- 2 maj – Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
- 11 maj – Adélaïde Victoire Hall, fransk-svensk målare.
- 10 juni – David L. Morril, amerikansk politiker, senator 1817-1823, guvernör i New Hampshire 1824-1827.
- 21 oktober – Samuel Taylor Coleridge, brittisk författare.
- 3 november – Carl Löwenhielm, frilloson till Karl XIII.
- 22 november – Lars Hjortsberg, svensk skådespelare.
- 16 december – William H. Cabell, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1805-1808.
Avlidna [redigera]
- 29 mars – Emanuel Swedenborg, naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof.
- 28 april
- Johann Friedrich Struensee, dansk statsman (avrättad).
- Enevold Brandt, dansk adelsman (avrättad).
- 31 augusti – Marie-Suzanne Giroust, fransk konstnär, hustru till Alexander Roslin.
- 12 september – Samuel Olof Tilas, svensk baron, poet och kommissionssekreterare i Konstantinopel.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Hadfield, Charles (1969). The Canals of the West Midlands (utgåva 2nd). Newton Abbot: David & Charles. Sid. 50. ISBN 0-7153-4660-1
- ^ Det hände i dag
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1772.
