Pehr Kalm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bild på Pehr Kalm. Vissa spekulationer har dock gjorts under 1990-talet om att personen i fråga är Kalms kollega Pehr Gadd.[1]

Pehr Kalm, född i mars 1716 i Ångermanland, död 16 november 1779 i Åbo i Finland, var en finlandssvensk botaniker, präst och ekonomisk publicist, känd som en av Carl von Linnés apostlar. Kalm var son till kapellanen Gabriel Kalm i Korsnäs och Catharina Ross (1681-1765), dotter till borgmästaren Herman Williamsson Ross i Vasa. Kalm gifte sig 1750 i Philadelphia med Anna Margareta Sjöman, änka efter pastorn i stadens svenska församling Johan Sandin och dotter till kommissarien vid arsenalen i Stockholm, Johan Sjöman. Paret fick sonen Pehr Gabriel som blev major vid Nylands dragoner[2].

Barndom, ungdom och tidiga karriär[redigera | redigera wikitext]

Kalms familj flydde till Sverige från Finland under Stora ofreden. Trivialskolan genomgick Kalm dock i Vasa efter att familjen hade flyttat tillbaka efter freden i Nystad 1721. Modern hade då hunnit bli änka kring nyåret 1716-17. År 1735 skrevs Kalm in vid universitetet i Åbo, där han huvudsakligen studerade naturvetenskap. Då Sten Carl Bielke blev hans gynnare fick han råd att företa botaniska resor till Finland, Uppland och Västmanland 1740-1741. Han var då inskriven vid Uppsala universitet, där han omedelbart blev Carl von Linnés hängivne beundrare och fick resa som dennes lärjunge till Västergötland och Bohuslän, om vilket han skrivit i Pehr Kalms Wästgötska och Bohuslänska Resa (1746). Tillsammans med Bielke reste han till Ryssland och Ukraina 1744, varefter han 1745 invaldes i Vetenskapsakademien och 1746 utnämndes till docent och 1747 professor i naturalhistoria i Åbo trots att han ej promoverats[3]. Samma år prästvigdes han också.

Nordamerikanska resan[redigera | redigera wikitext]

Baron Bielke hade i samråd med Linné, föreslagit hos regeringen och Vetenskapsakademien att någon svensk naturforskare skulle sändas till Nordamerika för att vidga kunskapen om den nya världsdelens "naturalster" samt föra hem nyttiga växter. Med gemensamt stöd av Vetenskapsakademin, universiteten i Åbo och Uppsala samt Riksens ständer accepterade Kalm att företa resan. På hösten 1747 startade han resan från Göteborg till England, och efter uppehåll i Norge och London ankom han till Philadelphia den 15 september 1748. Därifrån gjorde han de två närmaste åren resor till Kanada, Blå bergen och Niagarafallen. Han återkom till Göteborg den 16 maj 1751.[4]

Resan beskrivs i En resa til norra America..., 1–3 (1753-1761), som översattes till flera språk. Fyra ytterligare band var planerade; manuskripten överfördes efter Kalms död till akademibiblioteket i Åbo men förstördes vid stadens brand 1827. Syftet med Kalms resor var primärt att skaffa kunskap om ekonomiskt värdefulla växter. Linné uppkallade ett helt växtsläkte efter honom, Kalmia. I Åbo anlade Kalm även en botanisk trädgård och skrev Flora fennica (1765).

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

En av Kalms mest prominenta studenter var Anders Chydenius (1729–1803). Auktorsnamnet Kalm kan användas för Pehr Kalm i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, [sjunde bandet], P M Lindh, Upsala 1841
  1. ^ TIEDE 5/2003, Suomalaisten löytöretket 3: Professori Kalm pääsi amerikan lehtiin.
  2. ^ Lindh (1841), s. 8.
  3. ^ Kalm, Per i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  4. ^ Lindh (1841), s. 7.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Karl Abraham Clewberg
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1756-1757
Efterträdare:
Jakob Gadolin
Föregångare:
Karl Mesterton
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1765-1766
Efterträdare:
Isak Ross
Föregångare:
Henrik Hassel
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1772-1773
Efterträdare:
Jakob Gadolin