Johan Stiernhöök

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Stiernhöök.
Litografi av Johan Cardon.

Johan Stiernhöök, född Johan Olofsson Dalkarl (även Johannes Olai Dalecarlus) den 27 februari 1596 i Rättvik, död 25 juli 1675 i Stockholm, var en svensk jurist som har kallats "den svenska juridikens fader". Adlad år 1649.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Minnestavla över Johan Stiernhöök på en fastighet vid Trädgårdsgatan i Gamla stan.

Johan Stiernhöök var son till kaplanen i Rättvik, senare kyrkoherden i Bro, Västmanland, Olaus Petri Dalecarlus (d. 1616) som undertecknade beslutet från Uppsala möte och var bror till pastor primarius, och Margareta Hansdotter och antog namnet Johannes Olai Dalecarlus; hans syster Sara var mor till rikshistoriografen Johan Widekindi och brodern Petrus Olai Dalekarlus domprost i Västerås och riksdagsman. Sedan Johan Stiernhöök mist sina föräldrar, kunde han endast genom en släktings bistånd i Arboga få fortsätta sina i Västerås började studier. Genom ovanlig flit och stora kunskaper blev han, fastän han inte var student, anställd som collega scholæ i Arboga, och då han ådragit sig den nyutnämnde biskopen Johannes Rudbeckius’ uppmärksamhet, erhöll han 1619 genom dennes försorg medel att studera vid Uppsala universitet. På biskopens förord fick han dessutom samma år ett stipendium och fri resa med Axel Oxenstierna till Tyskland, där han studerade vid universiteten i Leipzig, Jena, Wittenberg och Rostock.

Återkommen till Stockholm 1624, kallades han att för kungen redogöra för de politiska förhållandena i Tyskland och Danmark och tyckes ha gjort detta till Gustav II Adolfs belåtenhet, då han samma år utnämndes till politices et juris lector vid det nya gymnasiet i Västerås. 1625 promoverades han i Uppsala till filosofie magister. Sin befattning lämnade han snart för att 1626, troligen med kungligt understöd, företaga en andra utrikes resa. Han hade två stora säckar med pengar som han sålde.Sedan han någon tid vistats i Rostock,[1] sökte han med ett holländskt fartyg komma över till England, men blev jämte sina reskamrater tillfångatagen av fientliga spanska kryssare. Stiernhöök lyckades dock vinna beskydd av en lärd jesuit och fick med dennes bistånd pass till Frankrike. Därifrån begav han sig till universiteten i Leiden och Franeker samt anlände senare till England, där han besökte Oxford och Cambridge.

Efter sin återkomst till Sverige 1628 utnämndes han till "professor" i statsvetenskap och svensk lagfarenhet i Västerås, en befattning som endast tyckes ha varit tillfälligt inrättad för honom, samt blev 1630 kallad till referendarie i kungens kansli, eller föredragande av utrikes ärenden. Då han av motvilja mot hovlivet och kärlek till sitt vetenskapliga arbete avböjde sistnämnda utmärkelse, fick han uttrycklig befallning att i stället tillträda ett assessorsämbete i Åbo hovrätt. I tio år arbetade han där i den praktiska lagfarenhetens tjänst, samtidigt bestridande lagmanssysslan i norra Finland. Vid Åbo universitets instiftelse 1640 utnämndes han emellertid till professor i lagfarenhet och förflyttades 1642 som ledamot av lagkommissionen till Stockholm.

1646 erhöll han Örbyhus domsaga och förordnades 1647 till revisionssekreterare i justitiemål, eller föredragande inför regeringen. 1649 adlades han med namnet Stiernhöök. Hovråd sedan 1666, fortfor han att, fastän blind, med sin sons biträde, sköta sina åligganden.

1837 lät Svenska akademien prägla en minnespenning över honom. Ett monument, ett nära fyra meter högt granitblock med Stiernhööks medaljongporträtt i brons, restes på 300-årsdagen av hans födelse 1896 på den så kallade Stiernhöökskullen (Hökberget) i Rättvik.

Han var från 1631 gift med Karin Appelbom. De fick 13 barn.

Han är begravd i Storkyrkan i Stockholm.[2]

Juridiska verk[redigera | redigera wikitext]

Fastän upptagen av sin viktiga ämbetsverksamhet ägnade Stiernhöök sig även med kraft åt rättsväsendets förbättring. 1653 års straffordning är utarbetad av honom, och i det kollegium som skulle bereda en ny kyrkolag, var han en lika verksam som till sin religiösa ståndpunkt självständig ledamot. Han översåg därjämte flera lagförslag och lämnade i sin kraftfulla, efter de gamla lagarna bildade stil ett mönster för kommande lagarbeten.

Sitt egentliga rykte och sitt namn som "svenska lagfarenhetens fader" vann han dock genom verket De jure sveonum et gothorum vetusto (1672), i vilket han ger en skildring av rättstillståndet i Sverige från äldsta tider, och bortrensar en mängd av de fabler som man dittills utsmyckat Sveriges fornålder. Hans övriga skrifter utgöras av orationer, disputationer med mera.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Johan Stiernhööks åländska domböcker. Åland, 99-1239449-6 ; 11. Helsingfors. 1946. Libris 2150787 
  • (på fre) De jure Sveonum et Gothorum vetusto. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistoriskt bibliotek, 0534-2716 ; 1. Stockholm. 1962[1672]. Libris 641108 
  • Om svears och götars forna rätt. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistoriskt bibliotek, 0534-2716 ; 2. Stockholm: Inst. för rättshistorisk forskning. 1981. Libris 7746177. ISBN 91-85190-15-2 
  • Ranch, Hieronymus Justesen (2009). En ny wijsa om foglars art, vthi dygd och lyte, naturen j hastigheet at beskodha. Uppsala: Svenska Linnésällskapet. Libris 11813105. ISBN 978-91-85601-29-5  - Översättning av Johan Olofsson Stiernhöök.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se inskrivning av Johan Stiernhöök alias Johannes Olai Dalecarlus i Rostocker Matrikelportal
  2. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 119. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Franzén, Frans Michael (1996). ”Minne af hof-rådet Johan Stiernhöök.”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [13]-30. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367180
  • Garmo, Sune (2012). Johan Stiernhöök: den svenska lagfarenhetens fader 1596-1675. Stiftshistoriska sällskapets i Västerås stift skriftserie ; 6. Rättvik: Vincent. Libris 13542355. ISBN 9789187064173 
  • Helander, Hans; Nelson, Alvar; Inger, Göran (2005). Johan Stiernhöök i sin samtid. Rättshistoriska skrifter. Serien 3, 1650-2299 : 7. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning. Libris 9879923. ISBN 91-85190-73-X 
  • Inger, Göran (2002). ”Stiernhöök och jordäganderätten”. Fastighetsrättsliga studier till minnet av Sten Hillert (2002): sid. 163-175.  Libris 8847465
  • Inger, Göran (1996). ”Såsom i en spegel: några reflektioner kring Johan Stiernhööks arbete De jure sveonum et gothorum vetusto (Om svears och götars forna rätt)”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [45]-55. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367172
  • Letto-Vanamo, Pia (1996). ”Johan Stiernhöök - en europeisk eller en svensk jurist?.”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [57]-64. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367175
  • Modéer, Kjell Å. (1996). ”Historia, juridik och politik: en skiss till en vetenskapshistorisk Stiernhöök-biografi”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [97]-104. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367179
  • Nelson, Alvar (1996). ”"Vive ut vivas": några otidsenliga reflexioner kring Stiernhöök”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [87]-96. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367178
  • Nygren, Rolf (1996). ”Gammal rätt och ny makt: rättspolitiska perspektiv på Johan Stiernhöök”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [65]-85. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367177
  • Strömholm, Stig (1996). ”Johan Stiernhöök: en rättsvetenskaplig pionjär”. Svensk juristtidning (Uppsala : Iustus, 1916-) 1996 (81),: sid. [657]-665. ISSN 0039-6591. ISSN 0039-6591 ISSN 0039-6591.  Libris 2234348
  • Svebilius, Olof (1996). ”Utdrag ur likpredikan över Johan och Olof Stiernhöök”. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 2, Rättshistoriska studier (Stockholm : Nerenius & Santérus, 1951-) 1996 (Bd 20),: sid. [31]-44. ISSN 0534-2724. ISSN 0534-2724 ISSN 0534-2724.  Libris 2367182