Johannes Rohtlieb
| Johannes Rohtlieb | |
 | |
| Född | 17 december 1807 |
|---|---|
| Död | 12 april 1881 (73 år) |
| Sysselsättning | Präst |
| Maka | Charlotte Döhn |
| Barn | Molly Rohtlieb (f. 1836) Herman Rohtlieb (f. 1850) |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Rohtlieb, född 17 december 1807 i Hamburg, död 12 april 1881 i Stockholm, var en i Sverige verksam präst. Han var far till Molly och Herman Rohtlieb samt morfar till Carl G. Laurin.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Rohtlieb var son till skolläraren Bernhard Conrad Rohtlieb och Anna Elisabet Steiner. Han anställdes av Tyska S:ta Gertruds församling som predikant för den holländska församlingen och valdes till kyrkoherde för hela Tyska församlingen 1838. Han tjänstgjorde fram till 1876. Rohtlieb studerade i Hamburg, Halle och Greifswald. När han vid 26 års ålder prästvigdes hade han redan utmärkt sig som student. En av de mer nydanande tankar som han hade, och genomförde i Stockholm, var att hålla informella bibelsamtal. Syftet var att församlingsmedlemmarna skulle få möjligheten att resonera kring Bibelns texter under mer otvungna former.
Rohtlieb var en självskriven del av Stockholms societet och nära knuten till hovets kretsar, vilket fick till följd att ett flertal svenskar anslöt sig till tyska församlingen. Till detta bidrog hans engagemang i frimurarorden, som på 1800-talet var en social maktfaktor i Stockholm. Rohtlieb inträdde där 1838 och 1861 utnämndes han till riddare av Carl XIII:s orden. År 1853 hade han blivit ledamot av Nordstjärneorden.
1857 kallades han till predikoprovs avläggande för återbesättande av den då lediga pastor primariusbefattningen vid Storkyrkan, en kallelse han inte mottog. I oktober 1869 utnämndes han till teologie doktor av universitetet i Giessen. Vid 1870-talets början fick Rohtlieb ett slaganfall som påverkade hans talförmåga, vilket begränsade hans möjligheter att tjänstgöra. Pastorstjänsten utlystes 1875 och Rohtliebs efterträdare blev Rudolf Kittan (född 1839) från Neukirchen[särskiljning behövs].
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Förutom en mängd strödda predikningar, griftetal, minnesord, tal, missionsböner, årsberättelser, uppsatser, recensioner med mera har Rohtlieb utgivit Samling af tyska fabler, parabler och legender med anmärkningar och ordbok (1838); Predikningar öfver evangelierna på årets sön- och högtidsdagar (3 band, 1859–60), översatt från svenskan till tyskan "Johan Olof Wallins predikningar och högtidstal", Magnus Björnstjernas arbete '"Om det brittiska riket i Ostindien", samma författares "Hinduernas teogoni, filosofi och kosmogoni", samt översatt och bearbetat "Hjorts Tyska grammatik", "Öhrlanders Skrif- och Läsöfningar i tyska språket" med mera.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Anjou, Anton Frans Karl. Carl XIII:s orden. Eksjö, 1900.
- Kittan, Rudolph Alexander. Gedächtnissrede für D:r Johannes Rohtlieb 18 april 1881. Stockholm, 1881.
- Tyska S:ta Gertruds församlings arkiv, Stockholms stadsarkiv.
- Rohtlieb, Johannes i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Ledamöter af Kongl. Nordstjerne-Orden i Sveriges statskalender 1881