Slaganfall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaganfall (stroke)
Klassifikation och externa resurser
Datortomografi av infarkt i höger hjärnhalva.
ICD-10 I61 -I64
ICD-9 435-436
OMIM 601367
DiseasesDB 2247
MedlinePlus 000726pi
eMedicine neuro/9  emerg/558

emerg/557

pmr/187
Man sätter ofta in medicinen Waran, som är handelsnamnet på substansen warfarin.

Slaganfall eller stroke (även apoplexi, insult, hjärnslag eller slag) är en form av hjärninfarkt och/eller hjärnblödning med kvarstående symtom. Som ett resultat kan det drabbade området av hjärnan inte fungera normalt, vilket kan resultera i en oförmåga att röra en eller flera lemmar på en sida av kroppen, man får en oförmåga att förstå eller formulera tal, synen och dess visuella fält kan också påverkas.

Slaganfall definieras som plötsligt uppkommande avgränsad störning av hjärnans funktion med symptom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, om orsaken bedöms vara hjärnans kärlförsörjning.

Det är vanligast att en blödning eller propp sker, men det kan också ske på annat sätt. Vid djup medvetslöshet eller så kallad subarachnoidalblödning kan funktionsstörningen påverka hela hjärnan.

Skillnaden mellan stroke och TIA eller transitoriska (övergående) ischemiska (minskad blodförsörjning) attacker är att symptomen går tillbaka inom 24 timmar.

En mellanform där symtomen kvarstår efter 24 men ej efter 72 timmar kallas RIND - "Reversible Ischemic Neurologic Deficit".

Under det första halvåret bör man undvika alkohol och andra centralstimulerande medel eftersom sviterna av stroke då kan leda till regress. Man kan också bli fråntagen sitt körkort till dess att slaganfallet inte anses påverka kördugligheten.

Insjuknande[redigera | redigera wikitext]

Eftersom ett slaganfall ofta kommer snabbt och utan förvarning, och eftersom det är av yttersta vikt att den drabbade snabbt kommer till sjukhus, har det så kallade AKUT-testet lanserats i en riksomfattande kampanj från Sveriges landsting och regioner[1]. Testet ska hjälpa lekmän att känna igen ett slaganfall:

  • A - Ansikte: kan personen le och visa tänderna utan att mungipan hänger?
  • K - Kroppsdel: kan personen hålla båda armarna utsträckta i 10 sekunder?
  • U - Uttal: kan personen upprepa en enkel mening som "det är vackert väder idag"?
  • T - Tid: varje minut räknas vid ett slaganfall, så om personen har problem med något av momenten, tillkalla genast ambulans.

Det kan vara bra att veta att detta är en förenkling av händelseförloppet. Det finns även andra mer diffusa symptom som personen kan uppleva vid en stroke. Extrem yrsel, "Sågtänder" i synfältet, svaghet i kroppsdelar, begränsningar av synfältet. Ta genast kontakt med kompetent sjukvård.

Huvudtyper av slaganfall[redigera | redigera wikitext]

Slaganfall kan delas upp beroende på orsak och symptom. I en vid definition räknas alla dessa som stroke. Något snävare endast de ischemiska och intracerebrala blödningarna. Ytterligare snävare definition räknar enbart in ischemiska stroke och i sällsynta fall räknas enbart ischemiska slaganfall i storhjärnan.

När man talar om slaganfall, är det därför viktigt att veta vilka som avses, eftersom det blir olika beträffande förekomst, riskfaktorer, hur det yttrar sig, förhistoria och vad man kan göra åt dem. I daglig medicinsk praxis är ofta stroke detsamma som ischemiskt slaganfall, medan hemorrhagiskt slaganfall benämns blödning.

Med hemorrhagisk stroke kan också avses ett ischemiskt slaganfall som har börjat blöda, vilket de flesta ischemiska skador gör på grund av att giftiga ämnen läcker från de skadade cellerna och orsakar läckage från blodkärlen i området.

Ischemiska slaganfall[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Hjärninfarkt
  • Ischemiska slaganfall, hjärninfarkter, orsakas av stopp i ett av hjärnans blodkärl med påföljande syrebrist i omgivande vävnad:
    • Trombotisk - orsakad av blodpropp som bildats på stället.
    • Embolisk - orsakad av blodpropp som bildats på annat ställe och fastnat i blodkärl i hjärnan

Hemorragiska slaganfall[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Hjärnblödning
  • Hemorragiska slaganfall, hjärnblödningar, orsakas av blödning i skallen:
    • Epiduralblödning - blödning mellan skallen och den yttersta, hårda hjärnhinnan
    • Subduralblödning - blödning mellan den yttre och mellersta hjärnhinnan
    • Subarachnoidalblödning - mellan mellersta och inre hjärnhinnan
    • Intracerebral blödning - blödning inne i hjärnvävnaden

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

Slaganfall omfattar således hjärninfarkt och hjärnblödning. Synonyma uttryck är ischemiskt slaganfall respektive hemorragiskt slaganfall. Definitionen baseras på klinisk diagnostik samt på datortomografiskt (bildåtergivning av hjärnan baserad på röntgenteknik) uteslutande eller bekräftande av blödning. Blödning från pulsåderbråck i hjärnan (subarachnoidalblödning) ingår i slaganfallsdefinitionen men har i väsentliga delar en annorlunda klinisk bild.

Akut behandling[redigera | redigera wikitext]

En större infarkt kan i vissa fall behandlas med trombolys. Detta innebär att ett blodproppslösande läkemedel ges intravenöst och följer med blodströmmen till hjärnan så att blodet tunnas ut. Vid en blödning gäller det i stället att få stopp på blodflödet. Vikten av en snabb korrekt diagnos är därför helt avgörande för att inte förvärra det inträffade.

Rehabilitering[redigera | redigera wikitext]

Strokerehabilitering organiseras med stroke-team. Ett Stroke-team består vanligtvis av läkare, psykolog, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. De skräddarsyr rehabiliteringen tillsammans med patient, anhöriga och övrig vårdpersonal. Motivationen är grunden till drivkraften för en lyckosam rehabilitering. Det är viktigt att patienten har kontakt med friska anhöriga och andra för en bättre läkningsprocess.

RGRM är en metod som Ronnie Gardiner har utvecklat där man samtidigt som man memorerar olika sätt att röra sig som man koncentrerar sin mekaniska rörelse. Det kräver full koncentration och utvecklar sättet att arbeta med kropp och huvud samtidigt.

Många sjukgymnaster använder Feldenkreismetoden i sina program vid rehabilitering. Det kan ge en medvetenhet om kroppen och dess funktioner som stroke patienten har förlorat. Dessa kan återfås gradvis genom träning men också på grund av tidsaspekten.

Bra att veta är att även om den mekaniska funktionen har gått förlorad så kan man träna dess funktion genom att tänka sig rörelsen. Tänk på att förbättringen av hjärnan sker hela tiden. Vi har en ständig omorganisation av hjärnan. Genom neuroplasticitet så kan andra delar av hjärnan överta funktionen som har gått förlorad. Tänk dock att skadan är individuell.

Vad som händer i hjärnvävnaden[redigera | redigera wikitext]

Vid slaganafallet får ett lokalt område i hjärnan mindre syre och mindre glukos. Detta kommer att leda till en del neuron (nervceller) dör (lokal skada), medan andra kommer att få en minskad tillgång på ATP (energi). Vilket enligt en av flera teorier leder till att det blir ett mindre återupptag av glutamat, den höga glutamat-koncentrationen ger ökad NMDA-receptor-stimulering; sk excitotoxicitet. Detta resulterar i ökat inflöde av kalcium i det postsynaptiska neuronet, som dör.

Riskfaktorer, incidens och prognos[redigera | redigera wikitext]

De dominerande riskfaktorerna för att drabbas av slaganfall är hypertoni (högt blodtryck), rökning, förmaksflimmer, fysisk inaktivitet, ålder, kön, depression , diabetes, hjärtsjukdom och p-pilleranvändning. Ny forskning visar att även stress är en faktor när det gäller en förhöjd risk till stroke mitt i livet.[2]

I Sverige drabbas cirka 30.000[3] människor per år av stroke och sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna. Trenden är att lika många insjuknar som för några decennier sedan, men en större andel med mindre allvarliga stroke. Den tidiga dödligheten i stroke minskar också. Detta beror till stor del på att färre röker och att högt blodtryck i större utsträckning behandlas på ett bra sätt.

I mars-2012 släpptes Women's Health Initiative Observational Study, en enkätstudie utförd på 87 000 kvinnor mellan 50 och 79 år, som visade att förekomsten av ischemisk stroke, hjärninfarkt, var 39% högre bland de som åt mest industriella transfetter jämfört med de som åt minst.[4]

Symptom, funktionsnedsättning[redigera | redigera wikitext]

Symptomen varierar beroende på var i hjärnan skadan är lokaliserad. Vanliga symtom är mental trötthet (fatigue), synfältsbortfall, afasi eller dysfasi (språkstörning), pareser (förlamningar) och hypestesi. Typiskt är den halvsidiga förlamningen, att samma sidas arm och ben är förlamad kombinerat med förlamning av ansiktet, på samma sida vid stroke i storhjärnan och på motsatt sida då det drabbar hjärnstammen. Ganska många förbättras i perioden efter slaganfallet. Förbättringen kommer att ske under flera år. Att vårdas på så kallad strokeenhet och att få professionell rehabilitering gör att man förbättras mera.

Förr fokuserades enbart på dessa fysiska symptom, kanske på grund av att fler av oss var kroppsarbetare då, kanske på grund av att systematisk forskning på följderna av stroke inte gjordes förrän relativt sent. Idag vet vi att flera av de som drabbats förutom fysiska funktionsnedsättningar också har en betydande risk för att utveckla kognitiva funktionsnedsättningar och psykiatriska tillstånd. Bland de kognitiva funktionsnedsättningarna återfinns mental trötthet, språkstörningar (afasi, dysfasi), händighetsstörningar (apraxi), igenkänningsstörningar (agnosi), minnesstörningar (amnesi, dysmnesi), försämrad förmåga till abstrakt tänkande, personlighetsförändringar, initiativlöshet, abnorm trötthet, för att nämna de vanligaste. Om flera kognitiva störningar finns samtidigt på ett visst vis kan man kalla det demens. Man räknar med att omkring en fjärdedel av alla som drabbats av stroke har demens efter några månader till några år. Orsaken till detta diskuteras i forskarvärlden.

Bland de psykiatriska tillstånden är de vanligaste depression, som är vanligare än hos andra som drabbats av lika allvarlig sjukdom någon annanstans, 40-50% kommer att efter en stroke uppleva en depression initialt. Senare kommer symptomen och utsattheten att mattas. Detta kan behandlas, och det är viktigt att så sker eftersom rehabiliteringen är sämre hos en deprimerad. Ett annat tillstånd som är vanligt efter slaganfall är affektinkontinens (abnorm blödighet) som yttrar sig i att en liten känslorörelse hos den slagdrabbade leder till en ohämmad gråtattack. Man är helt medveten om detta och det orsakar att den berörde kan känna det pinsamt och isolera sig. Många upplever efter en stroke en förlamande trötthet eller att mycket liten ansträngning kan räcka för att man ska bli helt utmattad. Detta kallas "hjärntrötthet" eller, "fatigue". Många upplever fatigue tillsammans med depression och kognitiva problem som sina största besvär efter stroke. Anhöriga, å andra sidan, anger ofta även apati och personlighetsförändring som de största problemen.

Benämning[redigera | redigera wikitext]

Det svenska uttrycket "slaganfall" rekommenderas av Svenska Läkaresällskapets språkvårdsnämnd. Fördelen med denna benämning är att det är ett svenskt ord. Det engelska ordet "stroke" passar dåligt in i svenskt språkbruk bland annat på grund av dess likhet med ordet "stråke" Nackdelar med ordet "slaganfall" är att det associeras med andra saker, till exempel värmeslag och yttre våld. Den största patientföreningen heter Stroke-förbundet, vilket indikerar att de som drabbats ofta föredrar den utländska termen.

Psykosocial stress[redigera | redigera wikitext]

Vid mycket svår psykosocial stress, ökar risken för slaganfall. Exakt hur stressen påverkar risken för hjärtkärlsjukdomar vet man inte. Det är förmodligen flera faktorer som samverkar, det saknas behandlingsstudier mot den här typen av "samhällsstress".

Hur det förhåller sig med mer självpåtagna stress (prestationsångest) som riskfaktor är mer oklart. Observationer finns som tyder på att risken att dö i stroke ökar om man upplever tillvaron som stressfylld.

Stress är dock mycket svårt att mäta, i synnerhet under längre tid eftersom minnet bleknar. Stress är dessutom kopplat till en ogynnsam livsstil (rökning, låg kroppsaktivitet, stora mängder alkohol) och högt blodtryck, vilket grumlar bilden.

Man skulle kunna tänka sig att behandlingen mot stress har en förebyggande effekt mot slaganfall. Det finns dock ännu ingen metod som har tillräckligt bra vetenskaplig dokumentation.

Det har gjorts en studie som berättar att dålig livsföring mer än fördubblar risken av stroke. [5]

Kronisk stress har bevisligen en högre statistik tillsammans med andra riskfaktorer.[6] Ny forskning visar också att stress bevisligen leder till hjärtsjukdom eller stroke eftersom den ökar halten av pro-inflammatoriska substanser i blodet.[7]

Konsekvenser och behandlingsmetoder[redigera | redigera wikitext]

Det krävs mycket för att utföra lite. Minsta aktivitet kräver enorma mängder energi. Hjärnan har svårt att "sålla" bland intrycken. Tankar och impulser tar inte längre den vanliga vägen genom hjärnan. Det som innan gjordes automatiskt kräver nu full koncentration och uppmärksamhet - rörelserna går långsamt. Det kan gå trögt från tanke till rörelse eller från fråga till svar.

Det går att förbättra hjärnans funktionalitet genom att träna sitt arbetsminne. Enligt Torkel Klingbergs forskning [8] så har arbetsminnet en plasticitet och man kan träna upp det. Han har tillsammans med mjukvaruföretag utvecklat en programvara för strokepatienter och barn i en lärande situation. Det går också att använda Brain Workshop som också förbättrar arbetsminnet enligt en ny studie.[9]

Problem[redigera | redigera wikitext]

  • Personer har svårt att koncentrera sig, kan inte "stänga av" det som händer runt omkring.
  • Personer blir fort uttröttade.
  • Det blir svårt att göra flera saker samtidigt. Att "hålla flera bollar i luften".

Åtgärder[redigera | redigera wikitext]

  • Personen får vila mellan olika aktiviteter, vilka anpassas efter personens ork.
  • Personen får koncentrera sig på en uppgift i taget - personen måste få tid.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Strokekampanjen.se
  2. ^ ”High stress, hostility, depression linked with increased stroke risk”. http://www.sciencedaily.com/releases/2014/07/140710161437.htm. 
  3. ^ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18369/2011-6-21.pdf
  4. ^ svd.se - Småkakor ökar risken för stroke, 2012-03-02
  5. ^ http://www.eurekalert.org/pub_releases/2009-02/bmj-ulm021909.php
  6. ^ Science Daily om kronisk stress Aug. 29, 2012
  7. ^ http://www.sciencedaily.com/releases/2014/05/140505104403.htm
  8. ^ Training and plasticity of working memory
  9. ^ Improving fluid intelligence with training on working memory

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]