Julius Plücker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Julius Plücker

Julius Plücker, född 1801 i Elberfeld, död 1868 i Bonn, var en tysk matematiker och fysiker.

Plücker blev ordinarie professor i matematik i Halle 1834 samt i matematik och fysik i Bonn 1836. Som matematiker bidrog han väsentligt till den moderna geometrins utveckling. Genom införande av ett förkortat beteckningssätt för linjers och ytors ekvationer lyckades han frigöra rumsstorheternas analytiska uttryck från beroendet av koordinataxlarnas läge och därigenom skapa en metod, som förenade det analytiska och det geometriska betraktelsesättets fördelar. Bland de många övriga föremålen för hans undersökningar kan nämnas läran om dualiteten mellan rumsstorheter, teorin för singulära punkter, för vilkas bestämmande han angav vissa efter honom uppkallade fundamentala formler, samt klassifikationen av kurvor av tredje och fjärde ordningen.

Missnöjd genom den ringa anslutning, som hans geometriska undersökningar till en början lyckades tillvinna sig, lämnade Plücker redan 1846 detta fält helt och hållet och återvände dit först under sina sista levnadsår. Under mellantiden sysselsatte han sig uteslutande med fysiken och offentliggjorde särskilt ett stort antal uppsatser rörande magnetismen. Han leddes därvid till åtskilliga värdefulla resultat, vilka säkerligen blivit större, om inte hans bristande intresse för andras undersökningar och hans olämplighet som praktisk experimentator lagt hinder i vägen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]