Carl Johan Ridderstolpe
| Karl Johan Ridderstolpe | |
 Carl Johan Ridderstolpe skulpterad av Johan Tobias Sergel 1786. Ridderstolpe är iklädd Svenska dräkten samt bär Nordstjärneorden runt halsen. | |
| Född | 10 januari 1719 |
|---|---|
| Död | 29 januari 1785[1] (66 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Politiskt parti | |
| Mösspartiet | |
| Föräldrar | Carl Ridderstolpe |
| Släktingar | Fredrik Vilhelm Ridderstolpe (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Nordstjärneorden | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Johan Ridderstolpe, född 10 januari 1719 i Stockholm, död 29 januari 1785 i Stockholm, var en svensk friherre, riksdagstalare och riksråd.
Biografi
Karl Johan Ridderstolpe var äldste son till Carl von Frischen från Livland som 1751 upphöjts till friherre med namnet Ridderstolpe. Modern Margareta Gyllenkrook var dotter till en revisionssekreterare och hennes mor tillhörde ätten Wattrang. Karl Johans yngre bror Fredrik Vilhelm Ridderstolpe upphöjdes sedermera till greve.
Han inskrevs 1738 som auskultant i Svea hovrätt, där han 1747 befordrades till e. o. assessor och 1757 till hovrättsråd. Samtidigt avancerade han inom hovet till kammarherre (1745).
Ridderstolpe började sin parlamentariska bana vid 1755-56 års riksdag som försvarare av den kungliga värdigheten emot hattpartiet. Han väckte uppseende genom sin förmåga som talare och genom sin sansade hållning och var redan vid följande riksmöte, 1760–62 års, en av mössornas ledare och betraktades under hela den följande tiden som en av deras främsta män. Han invaldes under den sistnämnda riksdagen (dec. 1761) i Sekreta utskottet, där han fick plats även vid riksdagarna 1765–66 och 1771–72. Vid slutet av 1762 års riksdag erhöll han ständernas förord att "hugnas med landshöfdings fullmakt och tur". Han behöll dock, med titel av landshövding, sitt ämbete i Svea hovrätt.
Vid början av 1771–72 års riksdag, då en strid på liv och död mellan partierna föreföll trolig, var Ridderstolpe en av mössornas tre förtroendemän i kompositionen. En försoning var ej möjlig. Hattpartiet dukade under, och rådskammaren rensades. Bland dem, som det segrande mösspartiet då insatte till riksråd, var Ridderstolpe en (maj 1772). När det visade sig omöjligt att få honom till rikskansliråd, försökte mössorna för hans räkning skapa ett nytt ämbete som vice president i kansliet, men Gustav III:s statskupp 19 augusti 1772 kom emellan och omintetgjorde planen.
22 augusti entledigades Ridderstolpe från sitt riksrådsämbete, och efter den tiden förekom han föga i det offentliga livet. Under partitiden hade Ridderstolpe varit en av dem, som haft förtroendet att ombesörja fördelningen av de från England och Ryssland inflytande korruptionsmedlen.
Ridderstolpe gjorde Fiholm, Västmanland till fideikommiss. Hans hustru Catharina von Berchner var hans syssling på deras respektive möderne, men båda deras barn avled späda. Fiholm ärvdes därför av den yngre brodern greve Ridderstolpe.
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
Noter
- ^ Carl Johan Ridderstolpe, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
- Leif Gidlöf: Carl Johan Ridderstolpe i Svenskt biografiskt lexikon (1998-2000)
|