Karpacz

Karpacz
tyska: Krummhübel
Stad
Vangs stavkyrka, den tidigare norska stavkyrkan som flyttades till Karpacz på 1800-talet.
Vangs stavkyrka, den tidigare norska stavkyrkan som flyttades till Karpacz på 1800-talet.
Motto: Miasto pod Śnieżką (Staden vid Śnieżka)
Land Polen Polen
Vojvodskap Nedre Schlesiens
vojvodskap
Powiat Powiat jeleniogórski
Kommun Karpaczs stadskommun
Koordinater 50°46′42″N 15°45′26″Ö / 50.77833°N 15.75722°Ö / 50.77833; 15.75722
Högsta punkt
 - höjdläge 885 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 480 m ö.h.
Area 37,96 km²
Folkmängd 4 958 (30 juni 2014)[1]
Befolkningstäthet 131 invånare/km²
Stadsrättigheter 1959
Borgmästare Radosław Jęcek
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 58-540 till 58-550
Riktnummer (+48) 75
Registreringsskylt DJE
Geonames 3096576
Karpaczs läge i Polen.
Karpaczs läge i Polen.
Karpaczs läge i Polen.
Webbplats: www.karpacz.pl

Karpacz [ˈkarpaʧ] (tyska: Krummhübel) är en stad och turistort i sydvästra Polen, belägen i distriktet Powiat jeleniogórski i Nedre Schlesiens vojvodskap. Karpacz utgör administrativt en stadskommun och hade 4 958 invånare i juni 2014. Staden har omkring 16 000 hotellplatser.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Största delen av Karpacz tätort ligger på ömse sidor om en bergsväg, med de lägre delarna på ca 450möh. och de övre på drygt 850 m ö.h. Till kommunen hör bergstoppen Śnieżka på gränsen till Tjeckien, Sudeternas högsta berg på 1 603 meter över havet. Nationalparken Karkonosze som även sträcker sig in i Tjeckien ligger delvis i kommunen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsvandringar till Śnieżka har förekommit innan kristendomen nådde hit. Senare, i och med industrialismens intåg blev Krummhübel en ”fredad” ort med restriktioner med avseende på koleldning. Koks skulle föredras och till och med järnvägen hit var en av de första som elektrifierades, allt för att behålla den friska luften. Införandet av naturgas har till viss del också inneburit en förändring, inte nödvändigtvis till det bättre då gasverken som producerade stadsgas försvann och därmed också koksen. Många hus värms därför numera med stenkol.

Det stora antalet hotellbäddar har till stor del sin historia i det kommunistiska systemet, där alla skulle kunna erbjudas någon veckas rekreation på en plats med ren miljö och frisk luft. Alla arbetsgivare, oavsett om det var stålverk, bank, polis, kolgruvor, ja till och med fackföreningen kom att skaffa egna hotell eller pensionat för sina anställda. Utefter östersjökusten, inne i skogsområdena och uppe i bergen finns mängder av städer och byar som mer eller mindre blev särskilda semesteranläggningar. Många anläggningar var rena sommaranläggningar, till exempel de vid kusten och vid insjöarna, medan de i bergen kom att fylla en åretruntfunktion, med tyngdpunkt på sommar och vinter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]