Knut Bosson (Natt och Dag)
| Knut Bosson (Natt och Dag) | ||
|---|---|---|
| Yrke | Biskop i Linköping | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Knut Bosson | |
| Född | 1359 eller 1360 | |
| Död | 12 maj 1436 (76 år) | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | ||
| Far | Bo Bosson (Natt och Dag) | |
| ||
| Biskop Knut Bosson (Natt och Dag) | |
| Kyrka | Romersk-katolska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Linköpings stift, biskop |
| Period | 1391-1436 |
| Företrädare | Nils Hermansson |
| Efterträdare | Bengt Larsson |
| Född | 1359 |
| Död | 12 maj 1436 |
Knut Bosson (Natt och Dag), Canutus Boetii, född 1359 eller 1360[1], död 12 maj 1436, var en svensk biskop. Hans far Bo Bosson (Natt och Dag) var riddare och riksråd i Sverige.
Kantor och dekanus i Linköping på 1380-talet, valdes till biskop i Linköping 1391, men vigdes först 1393, samtidigt som heliga Birgittas skrinläggning. Han deltog i Nyköpingsmötet 1396 och i upprättandet av unionsakten i Kalmar 1397.
Vid Engelbrekts resning 1434 tvingades han tillsammans med det övriga rådet att på mötet i Vadstena uppsäga konung Erik av Pommern tro och lydnad samt erhöll därefter Stegeborgs slott. Följande år var han ett av rådets ombud vid mötet i Halmstad, där det bestämdes, att konung Erik åter skulle erkännas, och 1436 bevistade han (kort före sin död) riksmötet i Arboga samt deltog i den villkorliga uppsägningen av konung Erik.
I styrelsen av sitt stift synes han varit tämligen egenmäktig och självrådig. Vadstena klosterfolk anklagade honom för delaktighet i abbedissan Ingegärds förbrytelser, och beskyllningen, att han för sina släktingars skull förspillde kyrkans gods, synes ej sakna grund.
Se även
Källor
- Natt och Dag, 2. Knut Bosson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)