Konventionen om hushållsarbetare

Från Wikipedia
ILO-konvention
189
Konventionen om hushållsarbetare
Antagen 16 juni 2011
Ikraftträdande 2013
Status
Ratificeringar stater
Typ
Ämne Hushållsarbetare
Föregående Efterföljande
Fiskenäringen
Länder som skrivit på markerade i grön färg, övriga i grå.

Konventionen om hushållsarbetare, på engelska: Convention on Domestic Workers, tidigare Convention Concerning Decent Work for Domestic Workers är en konvention som reglerar arbetsförhållandena för husligt anställda. Den blev 189:e konvention att antas av Internationella arbetsorganisationen med International Labour Office, vilket skedde under den 100:e sessionen.[1] Konventionen träder i kraft 2013.

ILO-chefen Juan Somavia underströk vid antagandet att hushållsanställda skall ses som anställda arbetare, men varken som "tjänare" eller en del av familjerna.[2]

Rättigheter

Huvudrättigheterna är lediga timmar, samt rätten till minimilön och att välja var de vill bo och tillbringa ledig tid. Avtalet säger också att skyddsåtgärder mot våld skall vidtas, och att minimumlön skall finnas. Anställda har också rätt att veta kommunikationer vilka anställningsvillkor som råder. Finns invandring med i bilden skall invandringslagar gälla. Arbetsgivaren kan heller inte längre begära att anställda vistas i arbetsgivarens hem under ledig tid.[1]

Antangande

Konventionen röstades för den 16 juni 2011ILO:s kongress i Genève i Schweiz. För varje land fick måste staten samt representanter för staten, arbetsgivare och rösta. Konventionen antogs med röstsiffrorna 396-16 (63 nerlagda röster).[1] Alla stater vid Persiska viken röstade för, medan bland andra Storbritannien avstod från att rösta.[3]

Konvention genomförs ett år efter att det godkänts av minst två länder, vilket är standard för ILO-konventioner. Godkännande rapporteras till ILO:s generalsekreterare.

Den 26 april 2012 godkände Uruguays parlament konventionen, som första land,[4] vilket följdes av presidenten den 30 april 2012[5] inför ratifikationen i juni 2012.[6]

Filippinerna blev andra land ut, 6 augusti 2012. Kconventionen undertecknades av filippinske presidenten Aquino den 18 maj 2012 och godkändes i Filippinernas senat den 6 augusti 2012.[7] Mauritius godkännande registrerades i september 2012.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 25 augusti 2011.

Fotnoter

Externa länkar