Mauritius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 20°15′S 57°35′Ö / 20.250°S 57.583°Ö / -20.250; 57.583

Republic of Mauritius
Flagga Statsvapen
ValspråkStella Clavisque Maris Indici
(latin för "Indiska oceanens stjärna och nyckel")
Nationalsång: Motherland
Huvudstad
(och största stad)
Port Louis
Officiella språk inget, engelska och franska i parlamentet
Statsskick parlamentarisk republik
 -  President Monique Ohsan Bellepeau
 -  Premiärminister N. Ramgoolam
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 12 mars 1968 
Area
 -  Totalt 2 040 km2 (171:e)
 -  Vatten (%) 0,05 %
Befolkning
 -   års uppskattning 1,27 miljoner [1] 
 -  Befolkningstäthet 616/km2 
BNP (PPP) 2006 års beräkning
 -  Totalt US$ 15 529 miljoner (121:e)
 -  Per capita US$ 13 703 
Valuta mauritisk rupie (MUR)
Tidszon UTC+4
Nationalitetsmärke MS
Landskod MU, MUS
Landsnummer 230

Mauritius, formellt Republiken Mauritius, engelskt uttal: /məˈrɪʃəs/ på franska: Île Maurice /il mɔ'ʁis/ är en östat i Indiska oceanen. Den är belägen öster om Madagaskar, cirka 1800 km från afrikanska kusten. Staten omfattar ön Mauritius samt öarna Agalega, Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks) och Rodrigues.

Mauritius gör anspråk på såväl den brittiska Chagos-arkipelagen (British Indian Ocean Territory) som på den franskadministrerade Tromelinön.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mauritius beskrevs redan på 1400-talet av araberna men det är osäkert om de någonsin besökte ön.[2] Den äldsta kända kartan av regionen härstammar från 1502 och skapades av portugisen Alberto Cantino. På denna karta kallas Mauritius för Dino-a-robin, vilket kan översättas till Ökenön. Andra tidiga namn var Giftfiskön och Illha do Cirne vilket betyder svanön, och gavs efter namnet på det skepp varifrån ön observerades.[2] Portugiserna var först med att bosätta sig på ön under 1500-talet.[2] Under ledning av viceamiral Van Warwick ankrade den 18 september 1598 fem nederländska skepp ön vid Grand Port efter att ha blåst ur kurs på sin väg till Indonesien. Vid den här tiden var ön obebodd men man fann ett antal skeppsvrak på revet utanför Grand Port, och svartråttan hade redan introducerats. Dagen därpå gick besättningen iland och för att fira högtiden Kermesse och i sin skål utnämnde han bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius, för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau.[2] Ön har därefter lytt under Frankrike och sedan Storbritannien tills landet blev självständigt 1968. I samband med självständigheten blev Mauritius medlem av Samväldet.

Idag domineras Mauritius population av indier och en mindre del afrikaner. Sedan 12 mars 1992 är Mauritus republik med en stabil demokrati. Mauritius har en av Afrikas högsta inkomster per capita.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över huvudön Mauritius

Republiken Mauritius huvudö Mauritius tillhör ögruppen Maskarenerna vilken bildades för 8-1,5 miljoner år sedan genom vulkanutbrott och tektonisk aktivitet.[3] Mauritius är den äldsta ön i Maskarenerna och bildades för 8 miljoner år sedan.[3] Regionen är fortfarande vulkaniskt aktiv.[3] Mauritius, som mäter 1 860 km²,[3] består av slättland i norr, högplatå i centrum (600 m ö h) och berg i söder, och ön är omgiven av korallrev. Mauritius högsta berg är Black River Peak som mäter 827 m ö h.[3]

Ett stort antal floder rinner upp på högplatån Plaines Wilhems. De största är: Rivière Terre Rouge, Rivière du Poste de Flacq, Grand Rivière Sud-Est, Rivière des Créoles och Rivière Noire.

Vid havsnivån är medeltemperaturen 23 °C och luftfuktigheten 75%.[3]

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga faunan och floran i inlandet på öarna i Maskarenerna härstammar till stor del ifrån den närmast liggande ön, vilket är Madagaskar.[3] Mauritius har många endemiska djur- och växtarter, och även ett antal välkända utrotade endemiska djur. Det mest kända, som har blivit en symbol för landet, är den stora flygoförmögna duvfågeln dront (Raphus cullenlatus) som utrotades strax efter att människan bosatte sig på ön.

Landskapet domineras av sockerrörsplantager och den ursprungliga vegetationen är kraftigt minimerad. Trots detta finns det 2000 hektar urskog och 8000 hektar övrig skog, främst i de sydvästra delarna av ön.[3]

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Väder [4]
  Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr
Lufttemperatur (°C)
    Dag 27 28 29 30 29 29 28
    Natt 18 19 22 23 23 22 21
Vattentemperatur (°C) 23 24 25 27 27 27 27
Luftfuktighet (% RH) 78 78 79 80 83 83 82

På Mauritius råder ett tropiskt klimat som mildras av passadvindarna.

Sommaren, som varar mellan november och maj är het med mycket regn. Under februarimars är nederbörden över 200 mm, årsnederbörden är 1 500 mm. Under sommaren förekommer cykloner.

Vintern (junioktober) är varm och torr.

Några av landets stora miljöproblem är vattenföroreningar och nedbrytning av korallreven.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

En illustration från mitten av 1600-talet av slakten av dront och andra fåglar på Mauritius.
Huvudartikel: Mauritius distrikt

Mauritius är indelat i nio distrikt och tre besittningar.

  • Distrikt:
    • Plaines Wilhems, 377 600 inv
    • Flacq, 136 100 inv
    • Pamplemousses, 132 700 inv
    • Port Louis, 130 300 inv
    • Grand Port, 113 200 inv
    • Rivière Noire (Black River)
    • Moka
    • Riviere du Rempart
    • Savanne.
  • Besittningar:
    • Rodrigues, 37 100 inv
    • Agalega Islands, 300 inv
    • Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks), 300 inv

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Port Louis, huvudstaden

Sedan självständigheten 1968 har Mauritius utvecklats från en jordbruksbaserad ekonomi med låga inkomster till en mer varierad ekonomi (mer industri, finansiella branscher och turism) med medelhöga inkomster. Utvecklingen märks genom bättre fördelade inkomster, lägre spädbarnsdödlighet och en väl utvecklad infrastruktur.

Fallande sockerpriser och dåliga skördar har inverkat negativt på den ekonomiska utvecklingen. 90 procent av landets elektricitet framställs av fossila bränslen, såsom olja, resterande 10 procent av vattenkraft. Valutan är mauritisk rupie (MUR).

Näringar[redigera | redigera wikitext]

  • Tjänster, turism (66,8 % av BNP)
  • Industri (27,6 % av BNP)
  • Jordbruk (sockerrör, te) och fiske (5,6 % av BNP)

Främsta exportvarorna är textilier, socker och blommor. Främsta importen består av livsmedel, olja, färdiga produkter av diverse slag. Största delen av exporten sker till Europeiska unionen (EU), import mest från asiatiska länder.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 18 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 47 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 41 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 74 av 179

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Ett väl utbyggt vägnät, inklusive motorvägar, förbinder alla delar av landet. Tidigare fanns ett järnvägsnät som nu är nedlagt, men planer finns att bygga upp en del av det för förortstrafik runt huvudstaden.

Flygplats finns intill Mahébourg på sydöstra delen av ön.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Folkmängd: 1,5 miljoner (2001). Tendens minskande p g a låg nativitet (1,3 miljoner 2008)
  • Födelsetal: 14,1 ‰
  • Dödlighet (hela befolkningen): 7,3 ‰
  • Barnadödlighet: 13 ‰
  • Antal barn/kvinna: 1,7
  • Befolkningens medelålder: 29,8 år (2002)
  • Förväntad livslängd:
    • Män 69 år
    • Kvinnor 76 år
  • Etniska grupper: indo-mauritier 68 procent, kreoler 27 procent, sino-mauritier 3 procent, fransk-mauritier 2 procent
  • Religiös tillhörighet:
  • Inhemska språk: engelska, franska, mauritisk kreoliska, hindi, mandarin, hakka, bhojpuri. Engelska är officiellt språk, men talas av bara ett par procent av befolkningen. Kreol talas av 80,5 %, bhojupuri av 12,1  och franska av 3,4 % av befolkningen. Rodriguansk kreoliska är en dialekt av mauritiansk kreoliska som talas på ön Rodrigues i Indiska Oceanen. Det totala antalet av utövare av språket uppskattas till 40,000.[5]
  • Analfabetism: cirka 15 procent av befolkningen är analfabeter (2003)

Skolsystem[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen på Mauritius är av ganska hög standard[källa behövs] fast den är frivillig. 91 procent av barnen går i grundskola, 61 procent är skrivkunniga. Det är obligatoriskt att studera franska i grundskolan, medan de indiska språken är tillvalsämnen.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

1 Penny

Den röda färgen på landets flagga symboliserar slavarnas blod, det blå havet, det gula landets enhet samt det gröna naturen. Fågeln i statsvapnets vänstra del är en dront, (se Flora och fauna).

Mauritius är berömt för sina första frimärken.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ CIA World Factbook
  2. ^ [a b c d] Staub, 1993, sid:9-17
  3. ^ [a b c d e f g h] Staub, 1993, sid:7-8
  4. ^ Danmarks Meteorologiske Institut + lokala uppgifter
  5. ^ http://www.mauritiusuncovered.co.uk/general/language-in-mauritius/

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Staub, France (1993) Fauna of Mauritius and associated flora, Précigraph Limited, Mauritius, ISBN 99903-36-00-8
  • Editions Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2008
  • Diverse källor redovisade i avsnittet Internationella rankningar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]