Kristina av Sachsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristina av Sachsen
Målning av Kristina av okänt ursprung, där hon har 1600-talssnitt på dräkten, troligen målad på 1600- eller 1700-talet.
Danmarks drottning
Regeringstid 21 maj 1481–20 februari 1513
&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 år och &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275 dagar
Företrädare Dorotea av Brandenburg
Efterträdare Elisabet av Österrike
Norges drottning
Regeringstid 3 februari 1483–20 februari 1513
&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 år och &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 dagar
Företrädare Dorotea av Brandenburg
Efterträdare Elisabet av Österrike
Sveriges drottning
Regeringstid 6 oktober 1497–augusti 1501
Företrädare Ingeborg Åkesdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Efterträdare Ingeborg Åkesdotter
Sveriges riksföreståndargemål
Gemål Hans
Barn Johan
Ernst
Kristian II
Jakob
Elisabet
Frans
Ätt Huset Wettin
Far Ernst av Sachsen
Mor Elisabeth av Bayern
Född 24 december 1461
Torgau i Sachsen
Död 8 december 1521
&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 år och &&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349 dagar
Odense på Fyn
Begravd Sankt Knuds kirke i Odense

Kristina av Sachsen, född 24 december 1461 i Torgau i Sachsen, död 8 december 1521 i Odense var dansk drottning 1481–1513, norsk drottning 1483–1513 samt drottning av Sverige 1497–1501. Hon var gift med kung Hans av Danmark, som i Sverige regerade under namnet Johan II.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kristina av Sachsen föddes som dotter till kurfursten Ernst av Sachsen och prinsessan Elisabeth av Bayern och gifte sig med Hans av Oldenburg, senare kung av Danmark. Vigseln ägde rum den 6 september 1478 i Köpenhamn när Kristina var sjutton år.

När Hans far, Kristian I, dog i maj 1481 blev Hans kung av Danmark. Efter kröningen den 18 maj 1483 valdes Hans också till kung av Norge. Han blev år 1497 även kung av Sverige efter en lång tids kamp mot Sten Sture den äldre. Som gåva för sitt svenska drottningskap fick hon Örebro slott med Närke och Värmland. Hans svenska kunganamn var Johan II.

I augusti 1501 startade Sturarna ett uppror mot danskarna och kungen for hem till Danmark, med löfte om att komma med förstärkningar. Kristina lämnades kvar i Stockholm med uppdraget att hålla stånd mot de överlägsna upprorsstyrkorna. När striderna riktades mot Stockholm, fick hon ta kommandot för försvaret och lyckdes med knappa resurser hålla stånd i sju månader, under hösten, vintern och våren. I maj 1502 blev hon tvungen att ge upp. Då stod bara ett tiotal av hennes soldater fortfarande på benen.[1] Till hennes stora besvikelse kom den danska flottan med både trupper och ammunition dagarna efter kapitulationen då det redan var för sent. Kristina hölls i svensk fångenskap i ett år och sju månader innan hon frigavs vid Hallandsgränsen. (Se Stockholms dagtingan)

Kung Hans dog 1513 och Kristina tillbringade nästan hela sitt resterande liv på änkegodsen Næsbyhoved utanför Odense. Hon begravdes i Sankt Knuds kirke i samma stad. Där finns hon också som skulptur, i en grupp av den samtida nordtyske skulptören Claus Berg, som sökt sig till Norden på grund av just Kristinas konstintresse[1].

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Johan, född c. 1479, död som barn[2]
  2. Ernst, född c . 1480, död som barn[2]
  3. Kristian II, född 1481, död 1559, kung av Danmark, Norge och Sverige
  4. Jakob, född 1482, död 1566 i Tarecuato, Mexiko[3]
  5. Elisabet av Oldenburg, född 1485, död 1555, gift med kurfurst Joakim I av Brandenburg
  6. Frans, född 1497, död 1511

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Dick Harrison: Till minne av drottning Kristina (Historiebloggen, SvD), hämtad 7 juni 2011
  2. ^ [a b] Wilhelm Karl von Isenburg Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten II Marburg 1965 tabell nr 72
  3. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent Förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 26

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]