Ingeborg Åkesdotter (Tott)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ingeborg Åkesdotter
Jungfrun på statyn över sankt Göran och draken i Storkyrkan i Stockholm symboliserar visserligen Sverige, men anses vara en avbildning av Ingeborg.
Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 1 juni 1470–6 oktober 1497
&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 år och &&&&&&&&&&&&0127.&&&&&0127 dagar
Företrädare Kristina Abrahamsdotter
Sveriges drottning
Efterträdare Kristina av Sachsen
Sveriges drottning
Sveriges riksföreståndargemål
Regeringstid 12 november 1501–14 december 1503
&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 år och &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032 dagar
Företrädare Kristina av Sachsen
Sveriges drottning
Efterträdare Mette Ivarsdotter
Gemål Sten Sture den äldre
Ätt Tott
Far Åke Axelsson
Mor Märta Bengtsdotter
Född 1440-talet
Död 1507
Jönköping

Ingeborg Åkesdotter (Tott), född på 1440-talet, död 1507 i Jönköping, var dotter till Åke Axelsson (Tott) och Märta Bengtsdotter (Vinstorpätten). Hon gifte sig med Sten Sture den äldre 1460. De fick inga barn. Då maken utsågs till riksföreståndare blev hon första dam vid det svenska hovet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fru Ingeborg, som hon kallades, var intresserad av vetenskap och religion. Hon uppmuntrade grundandet av Uppsala akademin och universitet, gav bidrag till tryckandet av böcker och finansierade bibliotek i kloster. Hon intresserade sig för karmeliterorden och uppmuntrade grundandet av det första klostret för kartusianerordern i Sverige 1493.

Hon beskrivs som klok, modig, begåvad och i dessa egenskaper samspelt med sin man; i hans frånvaro sades hon härska klokt över slott och län. Under Slaget vid Brunkeberg 1471 kallade hon upp Stockholms fattiga till slottet och gav dem mat i utbyte mot att de bad för segern, och såg sedan på slaget med sina hovdamer.

År 1483 försökte hon rädda Sten Kristiansson Oxentstiernas liv under ett upplopp i staden och blev då nästan nedtrampad då hon tog sig ut på gatorna. 1497-1501 höll hon och hennes man hov på Tavastehus slott i Finland. Efter makens död 1503 gavs hon slottet som förläning och regerade över denna förläning till sin död.

Ingeborg anses ha stått modell för jungfrun i skulpturen Sankt Göran och draken (skulptur) i Storkyrkan.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lisbet Scheutz (2001 (2003) nuytgåva). Berömda och glömda stockholmskvinnor: sju stadsvandringar: 155 kvinnoporträtt. Stockholm: MBM. ISBN 91-973725-3-6 Libris 8392583 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]