Örebro slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Utvald kandidat.svg

Denna artikel är nominerad till att bli en utmärkt eller
bra artikel. Vad tycker du? Gör din röst hörd!
Örebro slott
Byggnad
Örebro slott den 8 augusti 2011.
Örebro slott den 8 augusti 2011.
Land  Sverige
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Läge 59°16′26″N 15°12′55″Ö / 59.27389°N 15.21528°V / 59.27389; -15.21528Koordinater: 59°16′26″N 15°12′55″Ö / 59.27389°N 15.21528°V / 59.27389; -15.21528
Skapare Mäster Ludvig,
Herkules Mida och
Jakob von Brüssel
Stil renässans
Material sten
Grundad 1300-talet
Ägare Statens fastighetsverk
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Kansligatan
Webbplats: Officiell webbplats

Örebro slott är en slottsbyggnad belägen på en holme i Svartån i Örebro, Närke. Hur gammalt slottet är vet man inte med säkerhet, men redan i mitten av 1300-talet uppfördes där en borganläggning, troligen av Magnus Eriksson. Sedan 1764 fungerar slottet som residens för landshövdingen i Örebro län. Örebro slott är statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Innehåll

Slottets historia [redigera]

Arkitekter [redigera]

Följande personer har varit slottsarkitekter:[1]

Örebro hus omkr. år 1400. Kärntornet ses t.v. En skyttegång ses överst på södra väggen. Saknas på denna bild gör två spetsbågefönster (under skyttegången). Där fanns troligen den stora salen.
Örebro slott c:a 1690, enligt Suecia antiqua et hodierna.
Renässansslottet enligt Magnus Dahlander med felaktig höjd på tornen.
Örebro slott som det såg ut från mitten av 1700-talet till slutet av 1800-talet. Bilden är tagen på 1890-talet.
Örebro slott efter renoveringen 1897–1901. Notera den då tillkomna trappgaveln, som markerar var kärntornet fanns.

Medeltiden [redigera]

Slottets äldsta historia är delvis okänd. En kungsgård vid Örebro finns omnämnd 1347. Den var troligen obefäst. Från 1360-talets mitt talas om ett ”castrum” (kunglig borg) i Örebro. Det var troligen kung Magnus Eriksson som lät bygga borgen under 1350-talet.[2] Borgen hade formen av ett U och omfattade tre trevåningars byggnadslängor åt söder, väster och åt norr. Ett kärntorn var beläget i det sydvästra hörnet (i dag markerat i fasaden med en senare tillkommen trappstegsgavel). Mot öster fanns en mur där ingången var belägen.[3] Slottsholmen, där borgen låg, var omgärdad med Svartåns vatten, som utgjorde en vallgrav. En vindbrygga fanns från början, som först på 1670-talet ersattes med en fast bro av sten.

Borgen tycks ha byggts i tre steg:[4]

  1. En ringmur av gråsten, sju meter hög, krönt av en skyttegång i trä västerut. Det har ofta hävdats att denna första försvarsanläggning kan härstamma redan från 1200-talet,[5] men det finns inga arkeologiska fynd och ingen skriftlig dokumentation om en borg från denna tid. Den borde ha varit omnämnd, om den funnits då, i olika dokument från politiska möten i Örebro som finns från det tidiga 1300-talet.[2]
  2. I det sydvästra hörnet av muren byggdes ett minst 25 meter högt gråstenstorn.
  3. Byggnadslängor på tre sidor av borggården uppfördes. Den södra längan, där borgens sal bör ha funnits på tredje våningen, är troligen den äldsta. Rester av två spetsbågefönster på vardera sidan (mot söder resp. inåt borggården) har hittats vid renoveringar, och kan fortfarande iakttas från borggården. De västra och norra längorna är troligen yngre än den södra. I norra längan kan kungsmaket ha funnits på tredje våningen.

Örebrohus har varit utsatt för många stridigheter och bytt ägare flera gånger.[6]

  • 1364 sade sig hertig Albrekt av Mecklenburg erövrat borgarna Örebro och Sundby.[7]
  • 1434 intogs Örebrohus av Engelbrekt, som senare fick borgen som sin förläning.
  • 1501 belägrades Örebrohus av en bondehär. På borgen satt då den danske unionsfogden Jöns Falster. Efter sju månader, i februari 1502, kunde Svante Nilsson (Sture) inta borgen. I början av 1500-talet blev Sten Sture den yngre slottsherre.
  • 1520 återtogs borgen av den danske kungen Kristian II under sin kamp mot den svenska högadeln.
  • 1521 belägrade Gustav Vasa Örebrohus på sin väg mot kungamakten, och lyckades efter nio månader inta den av danskarna illa åtgångna borgen i början på 1522. Gustav lät renovera Örebrohus och här hölls flera viktiga möten, bl.a. 1529 års kyrkomöte, Örebro koncilium, då celibatslöftet och fastan avskaffas, och 1540 då kung Gustav lät införa arvmonarki.
  • 1568 stod de sista striderna vid Örebro slott då hertigarna Johan och Karl gjorde uppror mot Erik XIV.[8]

Hertig Karls renässansslott [redigera]

Hertig Karl (1550–1611) fick Örebrohus i arv och påbörjade den stora ombyggnaden år 1573. Förebilden var de renässansslott han besökt under sina resor i Frankrike. Först år 1625, efter kungens död, var det nya renässansslottet klart. Den nya huvudbyggnaden var lika hög som det gamla kärntornet. Den var byggt i fyra huskroppar som bildade en kvadrat kring en borggård. Hörntornen byggdes först som postejer, d.v.s. låga rundlar avsedda för grovt skytte. När dessa närmade sig sin fullbordan var de redan föråldrade på grund av krigsteknikens utveckling.[9]

Slottet var vitlimmat och rikt på dekorationer, framförallt mot borggården. Runt slottet löpte jordvallar som finns delvis kvar på den norra sidan. Under perioden 1602–1617 hölls totalt sju riksdagar på slottet, under ledning av Karl IX och Gustav II Adolf.

Karl IX:s änka drottningen Kristina av Holstein-Gottorp (†1625) slutförde ombyggnaden, men när det var klart hade inte Örebro samma strategiska läge, och fanns det ingen riktig uppgift för slottet att fylla. Utan underhåll började slottet att förfalla.

Ett stramt klassicistiskt slott [redigera]

Ena tornet rasade in i början på 1700-talet och det kom att dröja till 1750-talet förrän man började renovera slottet. Med utgångspunkt från ritningar upprättade av slottsarkitekten i Stockholm, Carl Hårleman under Carl Johan Cronstedts ledning förvandlades Örebro Slott till ett ganska stramt, klassicistiskt slott och ämbetsverk.[10] De kupolformade taken på tornen ersattes med platta, koniska tak, vallarna togs bort och ersattes med terrasser. I samband med denna ombyggnad gjordes kungavåningen om i rokokostil till landshövdingsresidens, som alltsedan 1764 bebos av Örebro läns landshövdingar. Den nya Kanslibron i sten, som förbinder Slottsholmen med norra åstranden, byggdes också under denna tid, och Landshövdingestallet, idag undervisningslokal för Karolinska skolan, byggdes några år senare.

Slottet tjänade som residens för Karl XIII då Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare vid Riksdagen år 1810 i Örebro. Nikolaikyrkan vid Stortorget fungerade då som rikssal.

Historieromantik [redigera]

I slutet på 1800-talet samlades pengar in för att renovera det förfallna slottet. Med den historieromantiska renoveringen av Gripsholms slott som förebild ville man återskapa ett renässansslott. Under åren 1897–1901 genomfördes en omfattande restaurering av slottet med ritningar av arkitekt Thor Thorén efter idéer av lektor Adolf Kjellström. All fasadputs knackades ned för att blotta den råa kalkstenen, tornen fick åter kupade torntak i renässansstil och de västra tornen byggdes på med en våning. Höjningen av tornen grundar sig på den felaktiga föreställningen (enligt Waldén) att renässansslottets torn skulle ha varit högre, men att de skulle ha ”stympats” på 1700-talet.[11]

” Någon fjärde tornvåning har aldrig funnits, men tredje våningens tornhuv har nått upp till fyrkantens taklist, vilket förklarar uppgiften (1777)[12] att rundlarna förr ’stodo i lika höjd med Slottet’. „
— Bertil Waldén: Örebro Slott 1960, s. 112

Uppgiften från 1777 förledde stadsarkitekt Magnus Dahlander att tro att renässansslottets rundlar var betydligt högre än de i själva verket var. Denna uppfattning ledde till höjningen av de två västra tornen.

Taket täcktes med skiffer från Grythyttan. Ingången från öster försågs med en portal (se bild nedan). Där den medeltida kärntornet hade stått byggdes en trappgavel på den västra fasaden för att markera platsen. På den södra fasaden markerades ut med kalksten var man funnit spetsbågefönstren. Anläggningen skulle påminna om en Vasaborg och troligtvis hade arkitekten Vadstena slott som estetisk förebild.

Renoveringar på 1900-talet [redigera]

De renoveringar som genomförts under 1900-talet har inte förändrat slottets yttre:[13]

  • 1904–1908 görs en renovering av residenset och av Länsstyrelsens lokaler.
  • 1926–1930 återskapas den gamla Rikssalen. Vidare renoveras Vapensalen och Engelbrektsrummet. (Se nedan.) Även denna gång renoveras residenset och länsstyrelsens lokaler. Under de kommande decennierna sker en kontorisering av slottet, när Länsstyrelsen gradvis tar slottet i besittning.
  • 1985–1986 tillskapas Slottskrogen.
  • 1992–1993 genomförs en större renovering på initiativ av landshövding Sigvard Marjasin.[14] Främst omfattade denna slottets två översta plan. Huvudsyftet var ”att återskapa renässansslottets ljusa och rymliga ytor”. Samtidigt tillskapas utställningsytor och en konferensavdelning när Länsstyrelsen lämnar slottet för andra lokaler.

Slottets funktioner genom åren [redigera]

Slottets, eller borgens, första funktion var som försvarsanläggning och som bas för rytteriet.[15] Dit fördes även skatter och böter från der omkringliggande området, fögderiet. En annan funktion var som mötesplats för viktiga möten, och där hade salen i södra längan en viktig roll. Borgen kan ha inrymt ett par bostadsrum.[16] I nedre delen av kärntornet låg ett fängelse.

Efter Karl IX:s makttillträde förlorade slottet sin roll som försvarsanläggning. År 1581–82 uppfördes en residensbostad strax utanför slottet, i avvaktan på att ombyggnaden till renässansslott var klar. När ombyggnaden slutligen var klar, hade inte Örebro samma strategiska läge, och fanns det ingen riktig uppgift för slottet att fylla, förutom att ett flertal riksdagar hölls här, nämligen 1602, 1606, 1608, 1610, 1611, 1614 och 1617. Mellan riksdagarna fungerade slottet som fängelse, men även gevärsdepå och sädesmagasin. En rad olika byggnader uppfördes på den holme där Slottsparken idag ligger, medan själva slottet förföll.

Efter ombyggnationen på 1750- och 1760-talen stod residensvåningen klar, och slottet från 1766 togs denna i bruk av landshövdingarna.

Även under 1700-talet och senare fanns fängelselokaler på Örebro slott. Fängelseutrymmena låg i den nedersta våningen i de båda södra rundlarna.[17] Berömda fångar som suttit på Örebro slott är bland andra:

Den 25 oktober 1859 flyttades ett 15-tal fångar från Slottet till det nyuppförda Länscellfängelset vid Slottsgatan,[19] och fängelseverksamheten på slottet torde ha uppfört senast året därpå.[14]

Örebro läns museum hade under åren 1856–1963 en stor del av sina samlingarna förlagda till slottet. Samlingarna låg i det sydvästra tornet, och i södra längans översta två våningar.

Fr.o.m. 1900-talets början kontoriserades slottet till stor del, när Länsstyrelsen tog lokalerna i anspråk. När renoveringen av Rikssalen var klar, kunde denna börja användas för möten, konserter och middagar.

Slottet idag [redigera]

Inga interiörer finns bevarade i oförändrat skick. Vissa delar av slottet är även öppet för allmänheten med utställnings-, visnings- och konferensverksamhet samt restaurang, café och besökscenter för turister. Några av slottets lokaler används som klassrum av Karolinska skolan. Som tidigare används delar av slottet som landshövdingsresidens. Residenset är inte öppet för allmänheten.

På vallen utanför slottet har man ställt upp kanoner från det 1679 i Kalmarsund sänkta danska skeppet Enigheden. De togs upp från vraket år 1909.[20]

Rikssalen [redigera]

Rikssalen är slottets största rum, och ligger på plan 4 i den södra längan. Den medeltida rikssalen kan ha legat på plan 3 i samma länga. På detta plan finns rester av spetsbågefönster mot borggården (och även rekonstruerade spetsbågar på fasaden mot söder) som antyder om detta (se bild nedan).[21] Den nuvarande salen på plan 4 fick sin nuvarande storlek i samband med Karl IX:s ombyggnad. Den förlängdes då 10 m åt öster, och fick sju fönster. Inredningen är av betydligt yngre datum, och tillkom vid renoveringen 1928, då salen återfick sin nuvarande funktion (den hade under flera år disponerats av Länsmuseet). Utsmyckningen, portiken i väster, samt den norra dörren med intarsiabilder, är utförda efter ritningar av Carl Otto Hallström. Den norra dörren kallas även Vasadörren och visar bilder av Gustav Vasa, Karl IX och Gustav II Adolf. Intarsiamönstret är utfört av konsthantverkare Manne Johansson. Tavlorna i salen är dels kopior av kungaporträtt: Gustav Vasa, Margareta Leijonhufvud, Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp, och Gustav II Adolf. Dels finns ett original av David Klöcker Ehrenstrahl föreställande Karl XI i kretsen av sin familj. De nuvarande ljuskronorna är av handblåst glas och tillkom på 1960-talet. Stolarna skänktes av olika företag och privatpersoner 1993.[22]

Dagens Rikssal är möjligen identisk med den ”stora sal” som kommit till användning för ständernas sammankomster vid riksdagarna år 1606, 1608, 1610, 1611 och 1617, men det är inte till fullo belagt.

Av traditionen ska den blivande Gustav II Adolf ha förklarats ”varaktig” i denna sal den 24 april 1611. Här fastställdes också Örebro stadga i februari 1617. Vid riksdagarna 1810 och 1812 användes dock Sankt Nikolai kyrka, Örebro som rikssal.

Vapensalen [redigera]

Vapensalen är belägen på 4:e planet i direkt anslutning till Rikssalen. Även om salen är belägen inom det medeltida kärntornets murar, härstammar inredningen till största delen från restaureringen år 1928. Hörnspisen är dock äldre. Marmorgolvet är utfört av Yxhults stenhuggeri efter ritning av restaureringsarbetets ledare, arkitekt Carl Otto Hallström. Golvet visar olika vapen som är förknippade med personer och släkter som varit ståthållare på slottet. I en nisch står en bronsstatyett föreställande Engelbrekt, utförd 1936 av Stig Blomberg.[23]

Kyrksalen [redigera]

Kyrksalen, eller Pelarsalen utgörs av tornrummet i det sydvästra tornet på plan 4. Salen tillkom när det sydvästra tornet höjdes i samband med ombyggnationen av slottet 1897–1900. Kyrksalen har fått sitt namn efter att avdelning kyrklig konst fanns här, när Örebro läns museum disponerade lokalen. Idag används salen som en foajé till Rikssalen, men utställningar och andra aktiviteter kan även äga rum.

Engelbrektsrummet [redigera]

Engelbrektsrummet är beläget högst upp (plan 4) i det sydöstra tornet. Det inreddes 1926–28 för att vara landshövdingens ämbetsrum, och fick därför påkostad inredning. I rummet finns bl.a. en takfris med engelbrektsmotiv utförd av Nils Sjögren.[24]

Residenset [redigera]

Den medeltida kungsvåningen tros ha legat på ungefär samma ställe som dagens residens.[25] Efter den genomgripande renovering av slottet som ägde rum under åren 1758–1764 iordningställdes det nuvarande residenset. De olika rummen inreddes vid olika tidpunkter med början 1766, då landshövding Johan Abraham Hamilton lät inreda en svit med salonger. Residenset ligger i plan 3 och vetter åt norr och väster. Residenset upptar följande rum:[26]

Stora salongen med inredning från 1920-talet. Här finns en Karl Johan-grupp från 1850-talet och gustivianska möbler från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Salongen domineras av målningar av Per Krafft d.y. (Slaget vid Halle) och av Carl Andreas Dahlström (Slaget vid Lübeck). De visar den blivande Karl XIV Johan som fältherre.

Lilla matsalen och Stora matsalen. Stora matsalen var paradrummet i det ursprungliga residenset från 1766. Landshövding Johan Abraham Hamilton lät, delvis på egen bekostnad, dekorera väggarna i rokoko-stil ”i wåder och façoner” i grå oljefärg. Det är det enda rum i slottet där den ursprungliga 1700-talsutsmyckningen finns kvar i någon större omfattning. På 1800-talet gömdes utsmyckningen, men togs fram vid renoveringen 1929, och befinner sig nu nästan i ursprungligt skick.[27] Då fick också rummet nya snickerier och en spis i kalksten från Yxhult.

Gula salongen. Väggarna har bård som kan ha tillkommit redan på 1760-talet, eller först 1812. I salongen finns en spis (skänkt 1940 av AB Bofors), på vilken de tidigare järnbrukens i Örebro län stämplar visas. Bland konstverk finns Liggande Venus av en:Pietro Liberi och Kristus med lärjungar i Emaus av en:Giovanni Francesco Romanelli.

Karl Johanssalongen. I detta rum meddelades Karl XIII, i samband med Riksdagen år 1810, att Jean Baptiste Bernadotte, den blivande Karl XIV Johan, hade blivit utsedd till tronföljare. I samband med Riksdagen år 1812 besökte denne Örebro slott. Han donerade då det porträtt, målat av Fredric Westin, som ännu idag hänger i salongen. Bland inventarierna finns en gustiviansk möbelgrupp.

Lilla gästrummet, Sibyllerummet och Kungliga sängkammaren. Kungliga sängkammaren tillskapades i samband med renoveringen 1811–12. Här finns en dubbelsäng i empirstil.

I anslutning till residenset ligger gästrum och landshövdingens privata våning. Dessutom ligger landshövdingens arbetsrum i anslutning till residenset. I arbetsrummet finns en samling porträtt föreställande tidigare landshövdingar.

  • Landshövdingens arbetsrum

  • Stora salongen, Resisenset

  • Stora Matsalen, Residenset

  • Gula salongen, Residenset

  • Karl Johansalongen, Residenset

  • Kungliga sängkammaren, Residenset

Fest- och konferensavdelningen [redigera]

Örebro Slott Fest- och Konferensavdelning drivs av Stora Hotellet. Man disponerar över 16 lokaler, huvudsakligen belägna på plan 4 och 5, inklusive den så kallade Länssalen på plan 4.

Slottskrogen [redigera]

Restaurangverksamhet är en relativt ny företeelse på slottet. I samband med en renovering 1985–86 tillskapades Slottskrogen, som idag är belägen i källarvalven i det sydöstra tornet. Man har även en festvåning – Vasasalen – belägen på plan 3. Under sommarmånaderna har restaurangen även servering utomhus.[28]

Aktiviteter för allmänheten [redigera]

Flera aktiviteter som är riktade mot allmänheten äger rum.[29]

  • Guidade visningar på Örebro slott sker dagligen under sommarmånaderna.
  • Slottshistorisk utställning. Vid den senaste ombyggnaden har man gjort ett upplevelsecentrum i det nordvästra tornet som rymmer allt från slottets historia från hertig Karl, häxprocesser till slottets mest kända fånge, Lasse Maja.[30]
  • Gruppvisningar med olika inriktning: historisk slottsvisning, Vasaborgens hemligheter, historiska möten med mera.
  • Teatervisning, barnkalas, mordgåta med mera.

Ståthållare och landshövdingar [redigera]

Se Landshövdingar i Örebro län

Bildgalleri [redigera]

  • Slottets huvudentré

  • Slottet från sydost

  • Imiterad barockportal över ingångsvalvet tillkommen 1896–1900

  • Ingångsvalvet till borggården

  • Borggården

  • Rester av medeltida spetsbågefönster upptäckta 1958.[31]

  • Gamla huvudportalen till kungsvåningen utförd av Herkules Mida, Karl IX:s stenmästare

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Tivenius
  2. ^ [a b] Hedberg, s. 2
  3. ^ Tivenius, s. 16
  4. ^ Lovén
  5. ^ Waldén (1930), s. 89
  6. ^ Jonasson, s. 37 f.
  7. ^ Örebro slott i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1922)
  8. ^ Söderberg, s. 367
  9. ^ Waldén (1930), s. 100
  10. ^ ”Örebro slott”. Nationalencyklopedin. http://nationalencyklopedin.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352884. Läst 16 juli 2007. 
  11. ^ Söderberg, s. 370
  12. ^ O. Salin: Beskrifning öfwer Örebro Stad 1737. Örebro Stads Wecko-Tidning För År 1777
  13. ^ Tivenius, s. 23–25
  14. ^ [a b] Tivenius, s. 23
  15. ^ Hedberg, s. 1
  16. ^ Söderberg, s. 360
  17. ^ [a b] Forssell s. 112
  18. ^ Lassemaja och Lilja av F.G. Bengtsson
  19. ^ Nerikes Allehanda den 9/11 2010
  20. ^ Söderberg, s. 371
  21. ^ Söderberg, s. 361
  22. ^ Waldén (1938), s. 34–36
  23. ^ Waldén (1938), s. 32–34
  24. ^ Waldén (1960), s. 245
  25. ^ Söderberg, s. 366
  26. ^ Fransson (2005), s. 9–15
  27. ^ Waldén (1930), s. 106
  28. ^ Tivenius, s. 25
  29. ^ www.orebrotown.com
  30. ^ Arvidsson, Catrine (2001). ”Ett rum med rymd”. Kulturvärden (Statens Fastighetsverk) (4): sid. 28–29. http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/kulturvarden/2001_04/ett_rum_med_rymd.pdf. 
  31. ^ Waldén (1960), s. 83

Tryckta källor [redigera]

  • Forssell, Bernhard (1912). Örebro stad och dess utveckling, förra bandet 
  • Fransson, Björn (2005). Residenset på Örebro slott. Örebro: länsstyrelsen i Örebro län. 2005:50 
  • Fransson, Björn (2006). Örebro slott/Örebro castle. Statens fastighetsverk 
  • Hedberg, Lennart (2001). Vasaborgen i Örebro. Örebro: Läromedia 
  • Jonasson, Gustaf (1984). Medeltidens Örebro. Liber 
  • Lovén, Christian (1996). Borgar och befästningar i det medeltida Sverige 
  • Söderberg, Bengt G. (1971). ”Örebro slott”. Slott och herresäten i Sverige – Riksfästen och residens. Malmö 
  • Tivenius, Göran (1993). Örebro slott – en resa i tiden. Statens Fastighetsverk, Vasakronan 
  • Waldén, Bertil (1930). ”Örebro slott”. Svenska Turistföreningens årsskrift 
  • Waldén, Bertil (1938). Örebro slott – vägledning för besökande. Örebro 
  • Waldén, Bertil (1960). Örebro slott. Örebro läns hembygdsförbund 

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Örebro kommun
Stadsdelar i Örebro Örebro vapen.svg
Orter i kommunen
Byggnader
Platser
Övrig verksamhet
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Örebro_slott&oldid=21619936"