Kromit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kromit
Kromitmalm
Kategori Oxidmineraler
Strunz klassificering 04.BB.05
Kemisk formel (Fe,Mg)Cr2O4
Färg Svart till brunsvart
Kristallsystem Isometriskt
Spaltning Ingen
Brott Ojämnt
Hållbarhet Skör
Hårdhet (Mohs) 5,5
Transparens Genomskinlig till ogenomskinlig
Streckfärg Brun
Specifik vikt 4,5 – 4,8
Övrigt Svagt magnetisk

Kromit, (FeCr2O4), är ett mineral som i rent tillstånd innehåller 68 % kromoxid och 32 % järnoxidul. Kromit förekommer dels kristallinsk insprängd i olika bergarter, t ex serpentin och olivin[ifrågasatt uppgift], och dels i kornig form i kompakta massor. Järnet är ofta ersatt med magnesium eller aluminium.[1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Kromit kristalliserar reguljärt och är i varierande grad magnetisk. Den har gråsvart till brunsvart färg. [1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Fyndigheter av kromit finns på många håll, bl a i Sydafrika, Zimbabwe, Indien, Kuba, Kazakstan och Iran, samt i mindre mängder i Tyskland, Ungern, Frankrike, Norge och Sverige. [1]

Kromitmalm har brutits vid Elijärvi utanför Torneå sedan 1960-talet. Där driver företaget Outokumpu (tidigare Avesta Polarit) en anläggning för tillverkning av rostfritt stål. [2]

Malmens halt av kromoxid varierar mellan 40 och ca 55 %.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kromit är den viktigaste krommalmen och används för framställning av såväl krom som olika kromföreningar. Man får fram krom, genom att reducera kromen med aluminium.

Kromitens båda komponenter, krom och järn, används båda vid tillverkning av rostfritt stål. [2]

De sämre kvaliteterna kan användas till eldfasta deglar och för aldfast inredning av ugnar samt för tillverkning av högeldfast krommagnesittegel. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Meyers varulexikon, Forum, 1952
  2. ^ [a b] "Amatörgeologs fynd lade grund till världsindustri", Nerikes Allehanda 19 augusti 2002


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia