Kurol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kurol
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Honfärgad kurol
Honfärgad kurol
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Leptosomiformes/
Coraciiformes (se text)
Familj Kuroler
Leptosomidae
Blyth, 1838
Släkte Leptosomus
Vieillot, 1816
Art Kurol
L. discolor
Vetenskapligt namn
§ Leptosomus discolor
Auktor (Hermann, 1783)
Synonymer
Familj:
Gökblåkråkor
Art:
Gökblåkråka
Adult hane.
Adult hane.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kurol (Leptosomus discolor) är en skogslevande fågelart som förekommer på Madagaskar och på ögruppen Komorerna, som ensam placeras i familjen Leptosomidae.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten beskrevs första gången 1783 av Johann Hermann och beskrevs då som Cuculus discolor och placerades alltså felaktig i samma släkte som göken (Cuculus canorus).

Kurolen placeras vanligtvis i ordningen praktfåglar (Coraciiformes) som bland annat omfattar kungsfiskarna, biätarna och blåkråkorna. Dock är den taxonomiska placeringen av denna familj inte helt utredd. Morfologiska bevis indikerar en placering inom eller i närheten av ordningen rovfåglar (Falconiformes). I den omfattande DNA-studien av Hackett et al., 2008[2] beskrivs kurolen som en av två fågelarter - den andra är Hoatzin - vars taxonomiska position är mycket svårbestämd, men studien indikerar att kurolen tillhör en ursprunglig art inom en grupp som omfattar trogoner (Trogoniformes), hackspettartade fåglar (Piciformes) och praktfåglar (Coraciiformes). På grund av detta placeras den ibland i den egna ordningen Leptosomiformes.

Kurolen delas upp i tre underarter:

Baserat på dess mindre storlek, skillnader i fjäderdräkt och mindre skillnader i läte så behandlas ibland gracilis som den egna arten Leptosomus gracilis.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kurolen är 40–50 cm lång, där nominatformen är störst, och L. d. gracilis den minsta. Den är en kompakt fågel med ett proportionellt stort huvud. Till skillnad från blåkråkor och markblåkråkor, där könen har lika fjäderdräkt, uppvisar kuorlen könsdimorfism. Hanar har övervägande sammetsartat grått bröst och huvud, som gradvis övergår till vit buk och undergump. Övergången mellan grått och vitt är tydligare hos L. d. gracilis. Ryggen, stjärten och vingtäckare är mörkt iridiserande grönt med lila anstrykningar, speciellt på vingtäckare, medan hjässan och ögonbrynsstrecket är svart. Honor är övervägande bruna med sandfärgad undersida som är kraftigt mörkfläckad. L. d. gracilis är glesare fläckad. Juvenilens fjäderdräkt beskrivs oftast som en mattare variant av hondräkten, men åtminstone juvenilen hos L. d. gracilis uppvisar skillnader i fjäderdräkt i förhållande till honan och det är möjligt att detta också gäller de andra underarterna.[4] Kurolens mörka näbb är kraftig och ögat är placerat långt bak på huvudet. Tarsen och tårna är korta och tårna har en ovanlig struktur men beskrivs idag oftast som zygodaktyl, det vill säga att två tår pekar framåt och två bakåt.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Kurolens föda är inte helt känd men en expedition 1931 fann att kameleonter och insekter som gräshoppor och fjärilslarver, utgör viktiga byten men det är även känt att den tar geckoödlor.[4] Dess huvudsakliga födosöksteknik är att orörligt sitta och vänta på ett byte, som lokaliseras med synen och som fångas genom en snabb flygattack. Den födosöker även från luften. Bytena fångas med den stora näbben och innan det sväljs slås bytet sönder mot en gren.

Det finns bara ett fåtal studier kring kurolen häckningsekologi. Tidigare har den beskrivits som polygam, men det finns inga bevis som stöder detta.[4] Den placerar sitt bo i ett högt träd, 4–6 meter över marken, i naturligt förekommande håligheter. Den fodrar inte boet och de vita äggen placeras direkt på botten av hålan. Vanligtvis lägger den cirka fyra ägg som honan ruvar i cirka 20 dagar och under denna tid matas hon av hanen. Efter att äggen kläckts stannar ungarna i boet i ungefär 30 dagar tills de blir flygga.

Kurolen och människan[redigera | redigera wikitext]

Kurolen beskrivs som orädd för människor och störs generellt inte av mänsklig aktivitet. På Madagaskar finns det flera legender och myter om fågeln. Den anses ofta vara ett gott omen och ses som en förebådare av fint väder. Eftersom den ofta ses i par så associeras den ofta med kärlek. Den jagas vanligtvis inte, har klarat habitatförändringar väl och bedöms av IUCN som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Artikeln är en översättning ifrån engelskspråkiga wikipedias Cuckoo Roller läst 2010-11-30

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Leptosomus discolor Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Hackett, S. et al. (2008) "A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History", Science, 320 (5884) 1763 - 1768
  3. ^ Sinclair, Ian & Langrand, Olivier (1998) Birds of the Indian Ocean Islands
  4. ^ [a b c] Goodman, S (2001) "Family Leptosomatidae (Cuckoo-roller)" från del Hoyo, J.; Elliot, A. & Sargatal, J. (editors). (2001). Handbook of the Birds of the World. Volym 6: Mousebirds to Hornbills. Lynx Edicions. ISBN 848733430X

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]