Lagerhägg
| Lagerhägg | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte | Plommonsläktet Prunus |
| Art | Lagerhägg P. laurocerasus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Prunus laurocerasus | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Lagerhägg, Prunus laurocerasus, är en vintergrön 5 – 15 m hög buske eller träd, som härstammar från Medelhavsområdet, men som även odlas som prydnadsväxt över stora delar av världen. Sitt namn har den fått på grund av sina stora likhet med lagerträdet, nämligen genom de glänsande, läderartade, avlånga tandade bladen.
Egenskaper[redigera]
Bladen har i friskt tillstånd en svag, om bittermandel påminnande doft, vilket försvinner vid torkning. Smaken är aromatisk, men bitter och sträv. De innehåller en amygdalin närstående cyanogen glykosid, laurocerasin, som när bladen läggs i vatten övergår till blåsyra.
Växtens blad är giftiga, men de körsbärsliknande bären är ätliga, dock med ganska intetsägande smak. Bärens kärna är emellertid även den giftig.
Användning[redigera]
I juni – juli samlas bladen in och läggs i vatten och därefter distileras, varvid erhålls en blandning av vatten och en flyktig olja, lagerkörsvatten. Denna kan användas som utgångamaterial för framställning av den rena flyktiga oljan, Aetheroleum Laurocerasi, som används vid parfymtillverkning. Den har också viss farmakologisk användning.
Bladen kommer också till användning som ersättning för äkta lagerblad vid kransbindning, dekorationer m m.
Källor[redigera]
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia