Vätecyanid
Från Wikipedia
Vätecyanid, HCN, även kallad cyanvätesyra eller blåsyra, är en färglös gas eller vätska (kokpunkt 25,7 °C) med lukt av bittermandel. Ämnet är mycket giftigt och har särskilt tidigare använts för utrotning av vägglöss, råttor och dylikt.
Cyanvätet var det verksamma ämnet i avlusningsmedlet "Zyklon B", som i Auschwitz även användes för att mörda fångar och transporter selekterade för förintelse.
Äldre namn för vätecyanid är cyanväte. Namnet blåsyra kommer från dess koppling till färgämnet berlinerblått.
Vätecynanid bildas genom hydrolys av cyanid. Vätecyanid är extremt giftigt och inaktiverar cellandningen genom att binda till järnet i cytokrom c. Död inträffar inom 3 minuter. Blåsyra upptäcktes av den svenske kemisten C.W. Scheele.
Motgift mot cyanidförgiftning är natriumtiosulfat.
Kan bildas vid stora intag av linfröolja.
