Lasarett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lasarett (italienska: lazzaretto, franska: lazaret), av Lasaros, den i Nya Testamentet omtalade sårbetäckte tiggaren, har historiskt oftast betecknat en karantänsanstalt, men i Sverige ett vanligt sjukhus.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Äldre tid[redigera | redigera wikitext]

Sveriges äldre, i sammanhang med klostren stående sjukhus kallades helgeandshus eller hospital och var vanligen en gemensam samlingsplats för fattiga och krymplingar såväl som både psykiskt och somatiskt sjuka av alla slag. Den första egentliga inrättning i Sverige, avsedd uteslutande för botande av sjukdomar, är det 1752 i Stockholm öppnade Kungliga Serafimerordenslasarettet.

Inom kort uppstod dock lasarett även i andra städer, och genom kungligt brev 1765 och 1776 förordnades, att länslasarett skulle inrättas över hela riket, förenade med särskilda kurhusavdelningar. Till dem anslogs bland annat den från 1818 för varje mantalsskriven person utgående kurhusavgiften, som 1873 ersattes av den allmänna sjukvårdsavgiften.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Överstyrelsen över lasaretten, som först utövades av en överdirektion, sedan av två serafimerriddare, uppdrogs 1787 åt Serafimerordensgillet, men överflyttades 1859 delvis och 1864 helt och hållet på dåvarande Sundhetskollegium, nuvarande Socialstyrelsen. Denna styrelse utövade särskilt genom tid efter annan återkommande inspektioner högsta tillsynen över lasaretten. Den närmaste förvaltningen av dem var anförtrodd åt en särskild direktion för varje lasarett. Läkarvården bestreds av en eller flera lasarettsläkare, som utnämndes av K.M:t.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Antalet lasarett (i lasarettsstadgans mening) var vid 1907 års slut 75 med 8 631 sjukplatser; å dessa sjukhus hade under samma år intagits 79 372 patienter; antalet underhållsdagar uppgick till 2 507 104. Dessutom fanns vid samma tid i städer eller på landsbygden 73 mindre sjukhus, sjukstugor med sammanlagt 999 sjukplatser. Utgifterna för sjukvården vid lasaretten uppgick samma år till 7 344 828 kr och vid sjukstugorna till 619 635 kr. Inget län saknade det året lasarett, de flesta hade flera sådana.

Benämningen sjukhus har senare på många håll ersatt benämningen lasarett.[1] Så har exempelvis Stockholms läns centrallasarett i Mörby blivit Danderyds sjukhus medan exempelvis Gotlands akutsjukhus fortfarande heter Visby lasarett.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ lasarett i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 22 september 2011.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.