Lepra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För musikgruppen, se Lepra (musikgrupp).
Lepra
Klassifikation och externa resurser
Hand med leprasmittat ringfinger. ICD10 = A30
ICD-9 030
OMIM 246300
DiseasesDB 8478
MedlinePlus 001347
eMedicine med/1281  derm/223
MeSH svensk engelsk

Lepra, även känt som Hansens sjukdom och spetälska, är en kronisk infektion som orkakas av bakterien Mycobacterium leprae[1] och Mycobacterium lepromatosis.[2] Från början är infektionen utan symptom och fortsätter typiskt utan att ge upphov till symptom i 5 eller till och med upp emot 20 år.[1] Symptomen som sedan utvecklas inneftattar granulom i perifera nerver, luftvägar, hud, och ögon.[1] Detta kan leda till en förlust av smärtkänslighet vilket leder till förlust av extremiteterna till följd av upprepade skador.[3] Svaghet och nedsatt syn kan även påträffas.[3]

Det finns två huvudsakliga typer av sjukdomen som beror på hur mycket bakterier som finns: paucibacillär (få bakterier) och multibacillär (många bacterier).[3] De två typerna skiljs åt beroende på antalet hypopigmenterade (med mindre pigmentering) domnade hudområden som uppvisas; vid paucibacillär finns 5 eller färre och multibacillär uppvisar fler än 5 områden.[3] Diagnos ställs vid fynd av The diagnosis is confirmed by finding syra-fasta baciller vid hudbiopsi eller genom att påvisa DNA genom PCR.[3] Sjukdom drabbar i större utsträckning fattiga och tros smitta via droppsmitta.[3]

Lepra kan botas med behandling.[1] Behandlingen vid paucibacillär lepra sker med dapson och rifampicin i 6 månader.[3] Behandling vid multibacillär lepra är rifampicin, dapson, och clofazimin i 12 månader.[3] Dessa behandlingar erbjuds utan kostnad av Världshälsoorganisationen.[1] Ett antal andra antibiotikum kan även användas.[3] Globalt år 2012 sågs 180,000 fall av lepra, vilket är signifikant mindre än vad som påträffades på 19060-talet.[4][5] De flesta nya fall sker i 16 länder, där Indien står för fler än hälften av alla fallen.[1][3] Under de senaste 20 åren har 16 miljoner individer i världen botats.[1]

Lepra har drabbat mänskligheten under tusentals år.[3] Sjukdomen får sitt namn från det latinska ordet Lepra', vilket betyder "fjällad", medan "Hansens sjukdom" är uppkallad efter läkaren Gerhard Armauer Hansen.[3] Det förekommer än idag att individer med lepra skickas även till leprakolonier eller leprosarium i länder som Indien där det finns fler än 1,000 drabbade,[6] Kina med hundratals,[7] och i Afrika.[8] De flesta sådana kolonier har dock stängts ner.[8] Lepra har stigmatiserats under stora delar av historien,[1] och detta är fortfarande en barriär vid självrapportering och tidig behandling än idag. Världslepradagen startades år 1954 för att tillkalla medvetenhet till de som drabbas av lepra.[9]

Historik[redigera | redigera wikitext]

En 24-årig man från Norge som drabbats av lepra, år 1886.

Förr trodde man att lepra var smittsam (95 % är immuna) och obotlig och de drabbade isolerades därför i spetälskekolonier. Sådana kolonier existerar fortfarande, bland annat på Filippinerna. Det har senare visat sig att sjukdomen relativt enkelt kan botas genom en långvarig antibiotikakur. Antibiotika upptäcktes i början av 1900-talet, så innan dess kände man inte till någon bot. Bibeln omnämner spetälska flera gånger, men det är tveksamt om det är samma sjukdom som avses.

Syfilis har liknande symptom och högre infektionsrisk och många kan tidigare ha feldiagnosticerats och placerats i karantän.

Smittbärare och spridning[redigera | redigera wikitext]

Leprabakterien identifierades av norrmannen Gerhard Henrik Armauer Hansen 1873, därav sjukdomens moderna namn, Hansens sjukdom. Mycobacterium leprae har visst släktskap med bakterien som orsakar tuberkulos, Mycobacterium tuberculosis. Smitta sker genom inandning av bakterier utsöndrade av redan smittade personer. Inkubationstiden är extremt lång, många blir smittade redan som barn, men sjukdomen bryter inte ut förrän i vuxen ålder. Det är en mycket liten andel av de smittade som utvecklar sjukdomssymptom.

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Spridning av lepra. Antal nya fall av lepra per 100 000 invånare år 2003

Två till tre miljoner människor i världen beräknas vara permanent handikappade till följd av lepra. Indien har det högsta antalet fall med Brasilien och Burma på andra och tredje plats.

1999 beräknades den världsvida incidensen av Hansens sjukdom till 640 000. År 2000 identifierades 738 284 nya fall.

Cirka tio miljoner människor, som någon gång har lidit av sjukdomen, lever med mer eller mindre omfattande handikapp på grund av spetälskan. Se: http://www.who.int/wer/2010/wer8535/en/index.html

Spetälska i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Fortfarande finns det få fall av leprasjuka i Sverige, men de drabbade har i så fall ursprung i tropikerna. Ända in på 1930-talet insjuknade människor i Dalarna och Hälsingland i spetälska och Sveriges sista leprasjuka kvinna, Kristina Asplund, levde ända till 1976. Sveriges enda sjukhus för spetälska fanns i Järvsö (Källa: Nordisk familjebok).

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Ett av de första symptomen är ofta att ögonfransarna förloras.

Symptomen för lepra kan se ut på olika sätt och man talar om ett spektrum mellan två olika former: den tuberkuloida, så kallade torra formen av lepra, och den lepromatösa, så kallade våta formen. Tuberkuloid lepra syns exempelvis som pigmentlösa fläckar på huden där fläckarna saknar beröringskänsel. Den lepromatösa formen uppträder senare och ger förtjockad hud med knutor, speciellt på exponerade kroppsdelar, eventuellt så kallat lejonansikte.

De drabbade kan vid båda formerna få stora skador på olika nerver, vilket leder till muskelförlamning och/eller känselförlust. Dessa personer skadar sig lätt och kan då få stora sår som lätt blir infekterade med vanliga sårbakterier. Om dessa sår inte behandlas rätt, kan man få svåra skador på händer, fötter och andra kroppsdelar. Invaliditet är vanligt förekommande bland leprapatienter.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Lepra kan botas helt genom långvariga antibiotikakurer. Det är naturligtvis också viktigt att eventuella skador som patienterna har ådragit sig till följd av känselförlusten behandlas.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c d e f g h] ”Leprosy Fact sheet N°101”. World Health Organization. Jan 2014. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs101/en/. 
  2. ^ ”New Leprosy Bacterium: Scientists Use Genetic Fingerprint To Nail 'Killing Organism'”. ScienceDaily. 2008-11-28. http://www.sciencedaily.com/releases/2008/11/081124141047.htm. Läst 2010-01-31. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Suzuki, K; Akama, T; Kawashima, A; Yoshihara, A; Yotsu, RR; Ishii, N (February 2012). ”Current status of leprosy: epidemiology, basic science and clinical perspectives.”. The Journal of dermatology "39" (2): sid. 121–9. doi:10.1111/j.1346-8138.2011.01370.x. PMID 21973237. 
  4. ^ ”Global leprosy situation, 2012”. Wkly. Epidemiol. Rec. "87" (34): sid. 317–28. August 2012. PMID 22919737. 
  5. ^ Rodrigues, LC; Lockwood, DNj (June 2011). ”Leprosy now: epidemiology, progress, challenges, and research gaps.”. The Lancet infectious diseases "11" (6): sid. 464–70. doi:10.1016/S1473-3099(11)70006-8. PMID 21616456. 
  6. ^ Walsh F (2007-03-31). ”The hidden suffering of India's lepers”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/from_our_own_correspondent/6510503.stm. 
  7. ^ Lyn TE (2006-09-13). ”Ignorance breeds leper colonies in China”. Independat News & Media. http://www.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=117&art_id=qw1158139440409B243. Läst 2010-01-31. 
  8. ^ [a b] Byrne, Joseph P. (2008). Encyclopedia of pestilence, pandemics, and plagues. Westport, Conn.[u.a.]: Greenwood Press. Sid. 351. ISBN 9780313341021. http://books.google.ca/books?id=5Pvi-ksuKFIC&pg=PA351. 
  9. ^ McMenamin, Dorothy (2011). Leprosy and stigma in the South Pacific : a region-by-region history with first person accounts. Jefferson, N.C.: McFarland. Sid. 17. ISBN 9780786463237. http://books.google.ca/books?id=lZPvQTJ8SE0C&pg=PA17.