Lasioglossum albohirtum

Från Wikipedia
Lasioglossum albohirtum
Hona, sidovy.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
UndersläkteDialictus[1]
ArtLasioglossum albohirtum
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum albohirtum
Auktor(Crawford, 1907)
Synonymer

Halictus (Chloralictus) albohirtus Crawford, 1907
Dialictus albohirtus (Crawford, 1907)
Halictus pilosellus Cockerell, 1936
Dialictus pilosellus (Cockerell, 1936)

Lasioglossum (Dialictus) pilosellum (Cockerell, 1936)[2]
Hona, ryggsida.
Hona, ryggsida.
Hitta fler artiklar om djur med

Lasioglossum albohirtum[3] är en biart som först beskrevs av Crawford 1907 som finns i västra Nordamerika. Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Huvud och mellankropp är metalliskt gulgröna, med labrum rödbrun och clypeus svartbrun på den övre halvan, mässingsfärgad på den undre[a]. Käkarna (mandiblerna) är orange hos honan, gula med röda spetsar och svartbrun bas hos hanen. Antennerna är mörkbruna, med undersidan av själva antennlederna gulaktig. Vingarna är genomskinliga med ljust gulbruna ribbor och vingfästen, och benen är bruna. Bakkroppens tergiter är gröna med ljusa, halvgenomskinliga, brungula bakkanter, medan sterniterna är bruna[b]. Behåringen är vit och riklig. Honan är 5,4 till 6,8 mm lång, medan hanen har en längd av 5,1 till 5,2 mm.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet sträcker sig från British Columbia i västligaste Kanada österut till Saskatchewan, och söderut till Kalifornien och Nevada i USA. Biet är en vanlig art.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Lasioglossum albohirtum är polylektisk, den flyger till blommande växter från flera familjer, som korgblommiga växter (släktet Ericameria), ärtväxter (gul sötväppling) och slideväxter (släktet Eriogonum).[1]

Arten är ettårigt eusocial, det vill säga den bildar samhällen på samma sätt som exempelvis humlor. Boet placeras på marken.[7]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 61–65. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 mars 2020. 
  2. ^ Lasioglossum albohirtum (Crawford, 1907)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+albohirtum. Läst 28 mars 2020. 
  3. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+albohirtum/match/1. Läst 28 mars 2020. 
  5. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  6. ^ Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini.)” (på engelska) (PDF, 34,0 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 156–157. ISSN 1175-5334. http://www.mapress.com/zootaxa/2011/f/zt03073p216.pdf. Läst 8 mars 2020. 
  7. ^ ”Lasioglossum albohirtum” (på engelska). Bees of Canada. Royal Saskatchewan Museum, Regina, Kanada. 2016. http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-albohirtum-(crawford,-1907). Läst 29 mars 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]