Magisk realism
Wikipedia
Magisk realism är en stilart inom litteratur, konst och film som har beskrivits som förhöjd verklighet. Den realistiska skildringen kryddas med magiska, absurda och/eller övernaturliga inslag. Ramberättelsen är förlagd till verkliga platser i tid och rum till skillnad från fantasy och science fiction. Termen magisk realism tros ha myntats av den tyske kritikern Franz Roh.
Selma Lagerlöfs genombrott 1890 med Gösta Berlings saga räknas som början på den litterära genren, och samtidigt som hon är näst intill bortglömd i Sverige hyllas hon bland de latinamerikanska magisk-realisterna.Under 1900-talet är det framförallt latinamerikansk litteratur, med företrädare som Isabel Allende, Gabriel García Márquez och Jorge Luis Borges, som associeras med begreppet. Exempel på magisk realism inom svensk litteratur är Majgull Axelssons Aprilhäxan och många av Marianne Fredrikssons romaner. Inom filmen kännetecknas många av Ingmar Bergmans filmer av magisk realism.
