Salman Rushdie

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Salman Rushdie
Salman Rushdie
Salman Rushdie
Född Ahmed Salman Rushdie
19 juni 1947 (67 år)
Bombay, Presidentskapet Bombay
Yrke Författare
Nationalitet Storbritannien Britt
Språk Engelska
Verksam 1975-
Genrer Magisk realism
Satir
Postkolonialism
Ämnen Historisk kritik
Reseskildringar
Framstående verk Midnattsbarnen
Satansverserna
Framstående priser Bookerpriset

Sir Ahmed Salman Rushdie KBE (devanāgarī: अख़्मद सल्मान रश्दी), född 19 juni 1947 i Bombay, Maharashtra, är en indisk-brittisk författare. Hans genombrottsroman var Midnattsbarnen (Midnight's Children, 1981) vilken gav honom det prestigefyllda Bookerpriset. I dag har Rushdie en professur vid Emory University i Atlanta, Georgia i USA. Större delen av Rushdies böcker utspelar sig på den indiska subkontinenten.

Rushdie är mest känd för de kraftiga reaktioner i den muslimska världen som hans fjärde roman Satansverserna (The Satanic Verses, 1988) gav upphov till. Efter dödshot och en fatwa utfärdad av Irans högste ledare, ayatollah Ruhollah Khomeini, med budskapet att då Rushdie svårt hade smädat islam, skulle han nu straffas med döden. Boken brändes offentligt på många håll i världen och översättare och utgivare av boken har attackerats och mördats. Som en följd av Khomeinis dödsdom tvingades Rushdie leva under jorden i många år och visade sig offentligt endast sporadiskt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Rushdie växte upp i en muslimsk familj i Bombay. Vid 14 års ålder flyttade familjen till Pakistan. Rushdie gick i skolan både i Bombay och i Warwickshire, England. Därefter påbörjades högre studier vid King's College i Cambridge i England, där han bland annat var del av amatörteaterensemblen Footlights. Efter examen 1968[1] bodde han med sin familj som sedan 1964 bott i Pakistan. Han arbetade en kort tid inom televisionen,[2] innan han återvände till England och en tjänst som copywriter på reklamfirman Ayer Barker. Kort därefter blev Rushdie författare på heltid.

Karriär som författare[redigera | redigera wikitext]

Rushdies första roman, Grimus, var en science fiction-berättelse som inte skapade någon större uppmärksamhet. Midnattsbarnen blev hans andra roman och skrev in Rushdie i litteraturhistorien och anses i dag vara ett av hans största verk. Litteraturvetare anser även att Midnattsbarnen signifikant påverkade hur indisk-engelsk litteratur skulle utvecklas under det kommande årtioendet. 1981 fick Midnattsbarnen Booker-priset.

Efter succén följde den kortare romanen Skam (Shame), där de politiska omdaningarna i Pakistan beskrivs genom karaktären Zulfikar Ali Bhutto och generalen Muhammed Zia-ul-Haq. Både Skam och Midnattsbarnen har inslag av magisk realism. Under 1980-talet besöker Rushdie Nicaragua där hans upplevelser ger grunden till hans nästa bok Jaguarens leende (The Jaguar Smile).

I sin icke-fiktiva samling Step Across the Line uttrycker han beundran för den italienske författaren Italo Calvino, den indiska författaren Arundhati Roy och den amerikanska författaren Thomas Pynchon. Midnattsbarnen lånar teman från Günter Grass' roman Blecktrumman som Rushdie menar har inspirerat honom till författaryrket.

Indien och Pakistan var platser där hans tidiga romaner utspelar sig. I senare romaner rör sig Rushdie mot västvärlden med Morens sista suck (The Moor's Last Sigh), där kommersiella och kulturella kopplingar mellan Indien och Iberiska halvön utforskas. I Marken under hennes fötter (The Ground Beneath Her Feet) är en alternativ historia om modern rockmusik. Rushdies senaste roman är Förtrollerskan från Florens (Enchantress of Florence).

Betydelse och erkännande[redigera | redigera wikitext]

Rushdie har haft stort inflytande över yngre indiska författare och har i tysthet varit mentor åt en hel generation blivande författare och har i det stora hela format den post-koloniala litteraturen i Indien. Rushdie har mottagit flera bekräftelser på detta, bland annat Europeiska unionens Aristeion-pris.

I juni 2007 belönas Rushdie för sin författargärning med upphöjande till riddarvärdighet (knighthood) av den brittiska monarken; han blir Knight Bachelor och kan därmed tituleras sir.[3]

Kontroversen kring Satansverserna[redigera | redigera wikitext]

Publiceringen av romanen Satansverserna i september 1988 gav omedelbart upphov till ett ramaskri i den muslimska världen som ansåg att boken ger en felaktig bild av profeten Muhammed. Titeln syftar på en muslimsk tradition i boken, enligt vilken Muhammed (Mahound i boken) lade till verser i Koranen för att acceptera de tre gudinnor som brukade dyrkas i Mekka som heliga varelser. Enligt legenden ändrade Muhammad tillbaka verserna med förklaringen att djävulen frestade honom att yttra dessa rader för att lugna Mekka-bor (därmed Satans-verserna). Boken bannlystes snabbt i många muslimska områden.

Den 14 februari 1989 utfärdades en fatwa av Ayatollah Ruhollah Khomeini via Radio Teheran, vars budskap var att Rushdie måste avrättas och att boken var hädisk mot Islam. En belöning utfästes till den som mördade Rushdie som därmed tvingades att gå under jorden. En politisk konsekvens blev att Storbritannien den 7 mars 1989 bröt de diplomatiska förbindelserna med Iran.

Under tiden utbröt oroligheter världen runt, med brandbomber mot bokaffärer och förlag som förknippades med boken. Muslimska grupper höll tävlingar i vilka som kunde bränna flest exemplar av Satansverserna. Många personer som varit inblandade i översättning och publikation av boken blev föremål för dödshot och trakasserier, och vissa mördades, andra blev allvarligt skadade.

I slutet av 1990 kom Rushdie med en officiell ursäkt till muslimer. Den 24 september 1998 utlyste Iran att man inte längre avsåg att skada Rushdie, vilket skapade förutsättningar för att återupprätta diplomatiska förbindelser mellan Iran och Storbritannien. Strax efteråt meddelade iranska myndigheter att trots vad som sagts skulle dödsdomen mot Rushdie stå fast. Tidigt under 2005 fastslog Irans andliga ledare Ali Khamenei att Khomeinis fatwa skulle fortsätta att gälla. Iran har nekat begäran att ta tillbaka fatwan med motiveringen att endast den som utfärdar en fatwa kan ta tillbaka den. År 2012 meddelade ledaren för en iransk religiös organisation att belöningen höjdes med en halv miljon dollar till motsvarande 21 miljoner svenska kronor.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Revkin, Andrew C. (1996-05-26): "Rushdie Advises Defiance In Speech to Bard Graduates". Nytimes.com. Läst 18 juli 2014. (engelska)
  2. ^ "researchSalman Rushdie". Britishcouncil.org. Läst 18 juli 2014. (engelska)
  3. ^ http://www.honours.gov.uk/upload/assets/www.honours.gov.uk/queens_birthday_list2007.pdf
  4. ^ Clas Svahn (16 september 2012). ”Dödshotet mot Rushdie förnyat och förstärkt”. DN. http://www.dn.se/nyheter/varlden/dodshotet-mot-rushdie-fornyat-och-forstarkt. Läst 17 september 2012. 
  5. ^ Salman Rushdie får dansk litteraturpris på halv million”. Politiken. 12 juni 2013. http://politiken.dk/kultur/boger/ECE1995354/salman-rushdie-faar-dansk-litteraturpris-paa-halv-million/. Läst 12 juni 2013.